Ekonomistyrning i förändring vid bolagisering
en fallstudie av Ferruform
Denna studie tar inledningsvis upp den bolagiseringsvåg som svepte in över Sverige på 1980 talet. Målet med bolagiseringen var att bolagen skulle marknadsanpassas och konkurrensutsättas genom att tillåtas bli mer självständiga än vad de varit tidigare. Orsaken till bolagiseringen var att de gamla divisionsenheterna ansågs ha blivit så stora att de inte längre klarade av att anpassa sig i en snabb föränderlig omgivning. Studien visar att bolagen blev mer flexibla, och tilläts av ägarna att agera mer självständigt i sin nya mer marknadsinriktade organisation. Men det visar sig även i studien att fallstudieföretagets ekonomistyrning hade en stark fokus på kostnader, kvalité och produktivitet vilket inte kan anses vara helt lämpad för den nya bolagssituationen. Framförallt mjuka nyckeltal som bland annat visar på kundens och personalens tillfredställelse saknades helt. Det här är inget unikt för dagens företag, eftersom dagens ekonomistyrning bygger på gamla antagande som inte gäller för dagens situation och är därför till stor del bristfällig. Ekonomistyrningen är ofta uppbyggd på historiska händelser vilket gör att företag riskerar att jobba reaktivt istället för proaktivt. Ekonomistyrningen idag är dessutom många gånger enkelspårig genom att den bara tittar på företaget som en enskild enhet, istället för att sätta in företaget i sin omvärld och ta hänsyn till företagets hela värdekedja. För att skapa en fungerande ekonomistyrning som kan se företaget ur flera perspektiv krävs det att företaget först bygger upp en fungerande operativa styrning. När den operativa styrningen väl fungerar har ledningen verktyg att analysera sin verksamhet för att bygga sin strategiska styrning på. Att hitta lämpliga modeller som kopplar ihop den operativa- och den strategiska styrningen har varit rapportens huvudsyfte. Studien visar på några lämpliga modeller för att stärka den kopplingen. Balanced scorecard är en modell som rapporten tar upp och visar hur företag kan jobba med sin ekonomistyrning sett ur flera perspektiv. Normalt jobbar BSC med fyra perspektiv: det finansiella-, process, kund- och lärandeperspektivet. Rapporten ger förslag att utöka BSC med ett leverantörs perspektiv. På så sätt skulle hela företagets värdekedja täckas in. Rapporten tar även upp en modell (Simons-) som företag kan använda för att bland annat försöka tyda signaler i sin omgivning som påvisar förändringar i exempelvis konjunkturer. I rapporten kombineras dessa två modeller och fungerar som underlag till en analsysmodell. Det visar sig att dessa två modellerna är bra redskap för att skapa en väl fungerande ekonomistyrning i tillverkande företag.