Intellektuellt kapital
En kvalitativ studie om hur tillverkningsföretag respektive kunskapsföretag vårdar och utvecklar det intellektuella kapitalet
Tidigare var ett företags värde i de flestas ögon detsamma som de finansiella tillgångarna. Idag har dock allt fler fått upp ögonen även för de ?mjuka? delarna av företaget, såsom exempelvis varumärke, rykte och personalens kompetens. Detta blir speciellt tydligt i de företag där de huvudsakliga tillgångarna är immateriella. Företag med en låg andel fysiska tillgångar har ofta en stor skillnad mellan marknadsvärde och bokfört värde. Värdet på marknaden är ofta mycket högre än det värde som visas upp i balansräkningen. Vad är det då marknaden värderar förutom det faktiska värdet på de tillgångar som finns i företaget? Många menar att de dolda tillgångarna i ett företag kan sammanfattas under begreppet Intellektuellt kapital. Leif Edvinsson, som är en frontfigur inom ämnet, definierar intellektuellt kapital som kombinationen av humankapital och strukturkapital. Humankapitalet är kompetensen, kunskapen, kreativiteten och potentialen hos de anställda i en organisation medan strukturkapitalet är det som genereras av humankapitalet. Strukturkapitalet består av bland annat varumärken, patent, IT-system och relationen till kunderna. Utifrån detta resonemang vill vi undersöka hur företag arbetar med det intellektuella kapitalet och om ett företags sätt att arbeta påverkas av deras tillgångssammansättning. Det vill säga om företag med en stor andel immateriella tillgångar vårdar och utvecklar det intellektuella kapitalet annorlunda än ett företag med en stor andel fysiska tillgångar. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur de studerade kunskapsföretagen respektive tillverkningsföretagen vårdar och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt även se till de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt och skapat en teoretisk bas innan den empiriska studien tagit vid. Den teoretiska referensramen behandlar främst hur ett företag kan vårda, utveckla och värdera det intellektuella kapitalet. Vidare har vi genom en kvalitativ undersökningsmetod intervjuat två tillverkningsföretag samt två kunskapsföretag. Dessa intervjuer har vi sedan tolkat och utvärderat från ett företags- och ledningsperspektiv. Det framkommer i undersökningen att samtliga företag lägger ner resurser på att vårda och utveckla delar av det intellektuella kapitalet. Det saknas dock allmänt en strategi i företagen för att stärka och visa upp det intellektuella kapitalet som helhet. Vi kan också upptäcka vissa skillnader mellan företagen och då främst mellan de olika branscherna. Vi anser att kunskapsföretagen kommit lite längre i arbetet med det intellektuella kapitalet än tillverkningsföretagen. Detta visar sig bland annat i att kunskapsföretagen har ett mer utarbetat mätsystem för att internt värdera det intellektuella kapitalet.