Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om medelstora och stora företag i olika branscher anvÀnder sig av liknande feedbacksystem nÀr feedback ges till ledare.Det som vi kommit fram till efter att ha studerat fyra företag i olika branscher och storlek Àr att de mÀtbara vÀrdena som exempelvis produktivitet, gavs som feedback pÄ liknande sÀtt till ledare. Företagen gav feedback pÄ det som producerades och hur pass vÀl ledarens grupp uppnÄtt uppsatta mÄl. Mjuka vÀrden som exempelvis ledarens ledaregenskaper, gavs frÄn ledarens ledare vilket Àr det vanligaste i företag. Ett av de intervjuade företagen bedrev dock Àven feedback frÄn understÀllda genom frÄgeformulÀr som sedan sammansattes i en modell som gav ett ledarindex. Ledaren kunde dÀrmed se vad medarbetarna tycker om dennes ledarstil.

 Ur ekonomisk synvinkel Àr kontinuerligt arbete för förbÀttrad kvalité viktigt, men kostnader mÄste sÀttas i proportion till de förbÀttringar som kan uppnÄs sÄ att varje investerad krona omsÀtts pÄ mest kostnadseffektiva sÀtt. I det genomförda examensarbetet har parametern slagseghet hos verktygsstÄl varit i fokus. Det Àr en liten del i en lÄng rad av kvalitetskrav som mÄste uppfyllas innan verktygsstÄlet kan levereras till kund.Examensarbetet har utförts i samarbete med Uddeholms AB pÄ avdelningen för forskning och utveckling i Hagfors. Initiering till arbetet och dess syfte Àr att undersöka brottorsaken hos fyra olika verktygsstÄl som underkÀnts i slagseghet. Kan brottorsaken faststÀllas kan man kanske hitta orsaken till att felet uppkommit, Àndra i processen och pÄ sÄ sÀtt fÄ ett bÀttre utbyte, en högre kvalité och lÀgre kvalitetsbristkostnader.Uddeholms AB har en medveten strategi i sitt kvalitetsarbete.

A?r fika pa? jobbet nyckeln till god service? Denna fra?ga sta?llde vi oss och valde att titta na?rmare pa? hur servicekultur och belo?ningssystem ho?r ihop. Servicekultur har visat sig vara ett la?ngsiktigt konkurrensmedel bland ba?de produkt- och tja?nstefo?retag, och belo?ningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de anva?nds pa? fel sa?tt.Vi har valt att utfo?ra en fallstudie pa? tva? fo?rsa?kringsbolags lokala kontor i Umea?. Detta eftersom det ena fo?retaget anva?nder sig av individuell prestationsbaserad belo?ning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra fo?retaget inte uttalat anva?nder sig av belo?ning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur.

Produktfo?rsto?rande bakterier i mjo?lk fo?rsa?mrar kvalite?n och fo?rkortar dess ha?llbarhetstid. Det a?r da?rfo?r ba?de fo?r mejeriindustrin och fo?r konsumenten o?nskva?rt att ma?ngden produkt- fo?rsto?rande bakterier i mjo?lken a?r la?g. Syftet med denna o?versikt a?r att sammansta?lla litte- ratur som behandlar vilka produktfo?rsto?rande bakterier som finns i obehandlad och pasto?- riserad konsumtionsmjo?lk och mjo?lkprodukter, vilka problem de orsakar samt hur deras fo?rekomst kan fo?rebyggas.

Syfte ? Syftet med denna studie a?r att identifiera utmaningar som kan uppkomma inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus, fo?r att sedan utveckla tillva?gaga?ngssa?tt fo?r hantera dessa. Fo?r att uppfylla syftet har fo?ljande fra?gesta?llningar formulerats:Vilka utmaningar finns inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus?Hur kan utmaningar inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus hanteras?Metod och genomfo?rande ? Ett initialt teoretiskt ramverk uppra?ttades som har mo?nsteranpassats med empirin under arbetets ga?ng. En fallstudiemetodik antogs fo?r att underso?ka ma?ltidsprocessen och dess utmaningar pa? La?nssjukhuset Ryhov i Jo?nko?ping.

Kultur och företagskultur uppmÀrksammades pÄ riktigt först i början av 80-talet, vilket gör Àmnet och omrÄdet relativt ungt. UppstÄndelsen kring Àmnet har fÄtt allt fler forskare att studera organisationskulturens betydelse och innebörd. Denna studie genomförs utifrÄn de teorier som finns inom det symbolistiska perspektivet pÄ företagskultur. Detta perspektiv Àr det som anvÀnds frÀmst av forskare inom Àmnet och det brukar delas in i tre kategorier; verbala symboler, materiella symboler och handlingssymboler. DÄ Àmnet Àr vÀldigt komplext och tvetydigt avser denna uppsats frÀmst att undersöka handlingssymboler med avseende pÄ ritualer för att fÄ en djupare och bÀttre förstÄelse över dess betydelse för en organisation och dess medlemmar.

Traditionellt har förÀndringsprojekt utförts av personer med rollen som projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förÀndringsprojekt anlita bÄde en projektledare och en eller flera förÀndringsledare.Forskare har under det senaste decenniet stÀllt frÄgor om vem som egentligen bör leda förÀndringsprocesser och vem som har rÀtt kompetens. Flera av dem menar att projektledaren inte ensam bör leda större förÀndringsprojekt och att förÀndringsledaren har en eller flera viktiga roller i förÀndringsprocessen.Det finns inte nÄgon tydlig bild av hur projektledare och förÀndringsledare i interna förÀndringsprojekt kompletterar varandra. I den hÀr studien stÀller vi oss frÄgan varför organisationer vÀljer att anlita bÄde en projektledare och en förÀndringsledare. För att fÄ svar pÄ den övergripande frÄgan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som projektledaren respektive förÀndringsledaren förvÀntas utföra samt vilka kompetenser som förvÀntas finnas hos projektledaren respektive förÀndringsledaren.För studien har vi tillÀmpat en kvalitativ metod.

Ett arbete eller ett yrke spelar en stor och avgörande roll i mÀnniskors liv. Det pÄverkar hur vi bemöter och dömer andra men ocksÄ oss sjÀlva. Yrken kan vara ett sÀtt att rangordna och ger individer olika materiella och immateriella villkor i samhÀllet. Hur vi betraktar yrket och dess utövare pÄverkas i hög grad av vilken status det anses ha. Den status som ett yrke anses ha pÄverkar vÄr sjÀlvuppfattning, men ocksÄ i vilken grad vi identifierar oss med det.

Sveriges byggsektor har varit under stÀndig strukturell förÀndring sedan mitten av 1900-talet. Idag finns bara 4 av de 10 stora byggföretagen som var verksamma i mitten av 1990-talet kvar. LÄgkonjunkturen under 1990-talet gjorde att de större byggföretagen började anvÀnda sig av underentreprenörer istÀllet för att anvÀnda eget folk. Det resulterade i att Är 2001 fanns det cirka 4000 VVS-installationsföretag. Företagsantalet speglar antalet inom de nÀrmare 20 branschgrupperna inom teknik och hantverk i byggsektorn.

Scania CV AB Àr en ledande tillverkare av lastbilar och bussar. De agerar pÄ den globala marknaden, bÄde kunder och leverantörer Àr lokaliserade runt om i hela vÀrlden. Den ökade allmÀnna medvetenheten om hÄllbar utveckling har lett till att företagen mÄste ta ett större ansvar. Högre krav har börjat stÀllas pÄ att de ska agera pÄ ett socialt och miljömÀssigt korrekt sÀtt genom hela flödet, frÄn rÄvara till fÀrdig produkt. En del av det Àr att se över hur deras leverantörer tar sitt sociala ansvar och det kan göras genom en utvÀrdering.

Ett par Är in pÄ 2000-talet prÀglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus pÄ IT. Mycket pengar gÄr Ät till resor vÀrlden över nÀr man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. NÀr lÄgkonjunkturen kommer fÄr man tÀnka om, och man drar ner pÄ bÄde personal och resor. Hur fungerar det nÀr man mÄste fortsÀtta sitt arbete men inte fÄr resa som man gjort förut? GÄr det att fortsÀtta i vanlig ordning? Vad hÀnder nÀr man nu inte kan trÀffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstÄdda och att interagera med andra mÀnniskor.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Syftet med denna studie Ă€r att analysera en kommuns chefsutbildnings innehĂ„ll och vad det sĂ€ger om relationen mellan chef och medarbetare, samt beskriva kursdeltagarnas upplevelse och förstĂ„else av utbildningen. För att genomföra detta har följande forskningsfrĂ„gor utformats: Vad kĂ€nnetecknar utbildningens innehĂ„ll och vad sĂ€ger det om relationen mellan chef och medarbetare? Och vilka effekter har utbildningen haft för dess deltagare? Chefsutveckling Ă€r idag ett högaktuellt Ă€mne. Personalchefer runt om i Sverige framhĂ€ver chefsutvecklingens relevans för framtiden och det ses Ă€ven som lösningen för mĂ„nga organisatoriska problem. Även inom den kommunala sektorn anses arbetsgivarens utveckling vara av vikt dĂ„ det Ă€r cirka 20 procent av Sveriges befolkning som Ă€r anstĂ€llda inom kommunen och kommunchefernas kompetens Ă€r direkt avgörande för en rad olika samhĂ€llsfunktioner som exempelvis skola och Ă€ldreomsorg.

Kultur och företagskultur uppmÀrksammades pÄ riktigt först i början av 80-talet, vilket gör Àmnet och omrÄdet relativt ungt. UppstÄndelsen kring Àmnet har fÄtt allt fler forskare att studera organisationskulturens betydelse och innebörd. Denna studie genomförs utifrÄn de teorier som finns inom det symbolistiska perspektivet pÄ företagskultur. Detta perspektiv Àr det som anvÀnds frÀmst av forskare inom Àmnet och det brukar delas in i tre kategorier; verbala symboler, materiella symboler och handlingssymboler. DÄ Àmnet Àr vÀldigt komplext och tvetydigt avser denna uppsats frÀmst att undersöka handlingssymboler med avseende pÄ ritualer för att fÄ en djupare och bÀttre förstÄelse över dess betydelse för en organisation och dess medlemmar.

DÄ en mÀnniska fÄr avslag pÄ sin ansökan om uppehÄllstillstÄnd kan denne av olika skÀl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta Àr skrÀcken för vad som skulle kunna hÀnda vid ett ÄtervÀndande till hemlandet. DÀrmed vÀljer den avvisade en livssituation utan tillgÄng till olika samhÀlleliga rÀttigheter framför att vÀnda tillbaka. FrÄnvaron av stödinsatser innebÀr ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del pÄ orsaken till flykten, men ocksÄ pÄ det stöd andra mÀnniskor kan ge.