Skolverket har under vÄren 2010 tagit fram en ny rapport om IT anvÀndning och ITkompetens bland elever pÄ grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolÄren 7?9 men bland elever i grundskolans tidigare Är var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en utbildningspraktik förstÄ konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring vÀrdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en kÀllkritisk medvetenhet och allÀmna kunskaper pÄ och om Internet.

Studiens syfte har varit att utifrÄn fyra teman om: vÄld, relationen; vÄldet och barnen, iden om den gode fadern och framtiden söka djupare förstÄelse kring hur fyra vÄldsutövande fÀder ser pÄ sitt förÀldraskap samt hur de talar kring relationen till sina barn. Jag avsÄg Àven söka förstÄelse kring vad fÀderna ansÄg som viktigt i relationen till sina barn och hur de efter vÄldshandlingar i hemmet resonerar kring Äteruppbyggnad av relation till sina barn. Jag utgick frÄn nedanstÄende frÄgestÀllningar:1. Hur talar fÀderna kring sitt vÄld?2. Hur ser relationen mellan fÀderna och barnen ut och hur tror de att barnen pÄverkas av vÄldet?3. Vilken förestÀllning har fÀderna om ett gott förÀldraskap i relation till sin egen roll som pappa?4. Hur arbetar fÀderna idag pÄ relationen till sina barn? Mot bakgrund av studiens syfte och frÄgestÀllning valde jag att arbeta utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr jag i studien utgÄtt frÄn fyra respondenters livsvÀrld. I studien utgick jag frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ jag Àmnade söka förstÄelse kring hur fyra vÄldsutövande fÀder talar om sina barn och deras relation.

 I början av 90-talet övergick taxeringsprocessen frÄn att vara beloppsprocess till att bli sakprocess. KaraktÀristiskt för sakprocessen Àr att processen utgörs av en sakfrÄga. SakfrÄgor Àr begrÀnsade till den ram som domstolen sÀtter upp för processen. Inom samma yrkanden fÄr parterna Àndra grunder för sin talan. En talan bestÄr av parts yrkanden och grunderna till yrkandet.

Syfte: Syftet med undersökningen var att med utgÄngspunkt frÄn högstadieelevers teckningar undersöka deras framtidsdrömmar utifrÄn olika perspektiv. Vi valde fyra frÄgestÀllningar att utgÄ ifrÄn och den första var om det fanns nÄgon skillnad pÄ framtidsdrömmar med avseende pÄ Älder (Äk 7, 8 och 9). Den andra var om det fanns nÄgon skillnad pÄ framtidsdrömmar ur ett genusperspektiv och den tredje var om elever i Äk.7, 8, och 9 ritade utifrÄn ett jag- eller ett viperspektiv. Med det ville vi veta om eleverna valde att lyfta fram sina egna individuella önskemÄl som t.ex. karriÀr eller om de valde att teckna drömmar som beskrev ett större sammanhang ? tankar om vÀrlden som vi tillsammans lever i.

SammanfattningVÄr undersökning handlar vad de anstÀllda inom en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats sersom viktiga faktorer inom den individuella lönesÀttningsprocessen. I linje med vad tidigare forskning inomomrÄdet kommit fram till visar vÄrt resultat att de anstÀllda pÄ den mansdominerade och kvinnodomineradearbetsplatsen vÀrderar skilda faktorer som viktiga vid lönesÀttningsprocessen.Bakgrund:Lönen Àr ett Àmne som belysts frÄn flera olika forskningsomrÄden. Mycket av detta kan bero pÄ att den sÄhÄrt kan kopplas till dagens arbetsliv. Begreppet lönearbete ligger hÀr helt i linje med forskningen pÄomrÄdet och pÄtalar det mer kapitalistiska förhÄllningssÀttet att separera produktionen frÄn hushÄllet. SettfrÄn dagens perspektiv Àr det av betydelse att fÄ en förstÄelse för hur de enskilda arbetstagarna ser pÄ dekontinuerliga lönesamtalen och hur deras förutsÀttningar till förÀndringar i löneansprÄk och slutgiltig lön tarform.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Stockholms lÀn har en befolkningsmÀngd pÄ cirka tvÄ miljoner och ett stort antal industrier som hanterar betydande mÀngder farliga kemikalier. Farligt gods transporteras kontinuerligt pÄ vÀgar och jÀrnvÀgar inom lÀnet. För att rÀddningstjÀnsten skall kunna möta den riskbild som finns, har detta projekt genomförts med syftet att göra en avvÀgning mellan riskerna i lÀnet och rÀddningstjÀnstens nuvarande förmÄga att hantera olyckor med farliga Àmnen. Antalet rÀddningsinsatser till följd av utslÀpp av farligt Àmne i Stockholms lÀn uppgÄr till cirka 300 stycken varje Är. I de flesta fall handlar det om begrÀnsade olyckstyper med smÄ konsekvenser.

Bakgrund och problem: Det har skett en dramatisk utveckling avredovisningsstandards i vÀrlden. Utvecklingen av IAS - regler har bidragit till enökad harmonisering pÄ redovisningsomrÄdet. En standard som finns i IFRS/IASregelverk Àr IAS 16 som behandlar materiella anlÀggningstillgÄngar, vilket haruppdaterats och medfört ett striktare krav pÄ tillÀmpning av komponentavskrivning.Denna avskrivningsmetod syftar pÄ att en huvudtillgÄng delas upp pÄ ett flertalolika komponenter som dÀrefter skrivs av separat. DÀrmed blir det intressant attundersöka vidare om komponentavskrivning har medfört ett större antal likhetermellan bolag inom transportbranschen. En annan intressant aspekt att undersökadetta omrÄde Àr för att utreda om organisationens Àgandeform pÄverkar företagetshantering av komponentavskrivningens bestÄndsdelar.Mot ovanstÄende bakgrund, har det resulterat i följande problemformulering:? Hur hanterar statliga företag komponentavskrivningens bestÄndsdelar/förutsÀttningar i förhÄllande till privata företag?? Vilka likheter och skillnader kan identifieras och hur kan dessaförklaras?Syfte: Uppsatsen avser att klargöra och undersöka hur statliga företag hanterarkomponentavskrivningens olika bestÄndsdelar/förutsÀttningar sÄsom faststÀllandetav betydande vÀrde, komponents anskaffningsvÀrde, nyttjandeperiod samt restvÀrdei förhÄllande till privata företag.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att skapa djupare förstÄelse för kvalitetsbegreppet i en tjÀnsteleverantörs kundservice. Uppsatsen utreder Àven hur kvalitetsbegreppet skiljer sig Ät beroende pÄ varför kunden kontaktar kundservice. PÄ grund av tjÀnsters abstrakta natur blir kvalitet i dessa sammanhang svÄrt att definiera. NÀr tjÀnsten dessutom Àr av homogen karaktÀr, som exempelvis för en elleverantör, hamnar fokus ofta pÄ pris. Detta kan bero pÄ att det Àr det enklaste sÀttet att differentiera sig frÄn konkurrenters erbjudande, speciellt nÀr kvalitetsbegreppet Àr abstrakt.

I oktober 2011 framlade Europaparlamentet det senaste försöket till en mer samstÀmmig europeisk avtalsrÀtt, genom ett förslag till en förordning om en gemensam europeisk köplag, CESL. Den europeiska köplagen innehÄller bÄde avtals- och köprÀttsliga regler med det övergripande syftet att, likt den inter-nationella motsvarigheten CISG, underlÀtta den unionsinterna handeln för konsumenter och företag. Mot bakgrund av att förslaget har mötts av omfattande kritik Àr det av intresse att stÀlla sig frÄgan om CESL kommer att bidra med de uppenbara skillnader, som har angetts bÄde i förarbeten och i förslaget som sÄdant.Uppsatsen syftar till att granska och analysera förslaget till en ny gemensam europeisk köplag, CESL, tillsammans med den kritik som framförts frÄn svenskt hÄll. Med utgÄngspunkt frÄn det arbetet analyseras slutligen de konsekvenser förslaget, vid ett eventuellt införande, fÄr för svenska företag.Kritiken som lyfts fram i studien kommer frÄn 12 svenska intressenter, med hÀrkomst bÄde frÄn nÀringsliv, akademi och doktrin. Efter en systematisering, och en efterföljande analys, av denna kritik kan fyra segment urskiljas.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att skapa djupare förstÄelse för kvalitetsbegreppet i en tjÀnsteleverantörs kundservice. Uppsatsen utreder Àven hur kvalitetsbegreppet skiljer sig Ät beroende pÄ varför kunden kontaktar kundservice. PÄ grund av tjÀnsters abstrakta natur blir kvalitet i dessa sammanhang svÄrt att definiera. NÀr tjÀnsten dessutom Àr av homogen karaktÀr, som exempelvis för en elleverantör, hamnar fokus ofta pÄ pris. Detta kan bero pÄ att det Àr det enklaste sÀttet att differentiera sig frÄn konkurrenters erbjudande, speciellt nÀr kvalitetsbegreppet Àr abstrakt.

Sammanfattning Introduktion/Problembakgrund/Syfte: I januari 2011 byttes FAR?s revisionsstandarder (RS) ut mot de nya internationella standarderna, International Standards on Auditing (ISA). RS har tidigare varit baserade pÄ ISA men med anpassade paragrafer för den svenska lagstiftningen. Numer Àr ISA den standarden som anvÀnds i revisionsprocessen för att fÄ en internationell samstÀmmighet i revisionen. Revisorns uppgift Àr att oberoende, med hög kompetens och till lÄg risk uttala sig om företags finansiella rapportering.

RisktrÀd Àr ett vÀlanvÀnt begrepp inom den urbana miljön, men hantering och uppföljning av dessa skapar mÄnga frÄgetecken för förvaltare och markÀgare. I bland annat USA och Storbritannien ser domstolar allt hÄrdare pÄ ansvaret för olyckor uppkomma av fallande trÀd. Detta gör att kraven pÄ förvaltningar och markÀgare har höjts vÀsentligt under det senaste decenniet. Dokumentation som till exempel vad som inventerats, hur ofta inventeringen sker och vilka ÄtgÀrder som vidtagits Àr saker som en förvaltare i princip tvingas att göra för att kunna bevisa sin oskuld nÀr ett trÀd faller. Kraven pÄ dokumentation leder till att mindre förvaltningar kan ha svÄrt för att klara hanteringen av trÀd ekonomiskt eller pÄ samma sÀtt som större förvaltningar kan. Förvaltningar kan dock oavsett storlek komma lÄngt i sin riskhantering av trÀden genom att göra det mest nödvÀndiga.

Sammanfattning I dagens vÀlfÀrdsstat förflyttas fokus alltmer frÄn kollektivet till individen. Det övergripande syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för relationen mellan individen och vÀlfÀrdsstaten. Studien utgÄr frÄn följande frÄga: hur individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och tidskrifter? Svaret pÄ frÄgan söktes med artiklar frÄn olika tidningar och tidskrifter som behandlar vÄr vÀlfÀrd som invÄnarna kan fÄ del av nÀr de blir sjuka eller arbetslösa. Svaret söktes Àven i hur artiklarna framstÀller ansvar, effekterna och riskerna i ett individualiserat samhÀlle.

I examensarbetet undersöks hur friktion för olika takmaterial pÄverkar det problem som uppstÄr under vinterhalvÄret, nÀmligen snöras frÄn tak. DÀrutöver provas ocksÄ tre olika snörasskydd praktiskt för att kunna utvÀrdera dess effektivitet, fördelar och brister. Examensarbetet Àr uppdelat i tvÄ steg. I det första steget genomförs en litteraturstudie för att fÄ en teoretisk bakgrund för snös mekaniska egenskaper och hur snö beter sig i olika temperaturer och miljöer. Det tas Àven upp vilka risker som kan uppstÄ med snö pÄ tak och hur lagar och förordningar styr hur fastighetsÀgare ska sköta underhÄll av snörasskydd och snöskottning frÄn tak.