Ett vÀxande EU och globalisering har öppnat marknaden för lÀnder med konkurrenskraftiga produktionskostnader och priser. Svenska företag ser ett Àndrat köpmönster hos konsumenter. Pengar lÀggs pÄ upplevelse istÀllet för det materiella och finns ett billigare likvÀrdigt alternativ prioriteras det.Internationellt sett Àr Sveriges produktionskostnader höga i de flesta branscher. För att konkurrera prismÀssigt tvingas företag kostnadseffektivisera. En alltmer diskuterad och anvÀnd strategi Àr outsourcing.

Under handlÀggning av ett Àrende i form av myndighetsutövning kan beslut komma att fattas vilka den enskilde mÄste rÀtta sig efter. Avgöranden och beslutsprocessen inom förvaltningsrÀtten ska prÀglas av ett rÀttssÀkerhetsperspektiv för att skapa legitimitet. Det Àr ocksÄ nÄgot som domstolen ska beakta vid en granskning av beslut frÄn myndigheter. Polismyndigheten utreder Àrenden, med stöd av till innehÄllet skiftande förvaltningsrÀttslig lagstiftning, som till exempel lagen om tillsyn över hund och katt. Lagen syftar till att skydda allmÀnheten mot hundar som Àr under bristande tillsyn.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur elever i Är 9 i vÄr kommun beskriver gymnasieprogrammen och vilka kunskaper de har om omrÄdet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om gymnasieprogrammen hade olika status och vilka faktorer ungdomarna tycker Àr viktigast att ta hÀnsyn till vid gymnasievalet samt om de omedvetet blir pÄverkade av genus, kulturellt kapital eller habitus. Vi ville ocksÄ studera hur de pÄverkas av varandra i sin uppfattning.Teori: I vÄr studie utgÄr vi ifrÄn en sociokulturell teori dÀr social samverkan Àr utgÄngspunkten för lÀrande och utveckling (Dysthe, 2003). BÄde social och kulturell tillhörighet spelar stor roll för individens utveckling dÄ den Àr beroende av vilken typ av miljö vi vÀxer upp och lever i. Relationer till andra mÀnniskor Àr förutsÀttning för förstÄelse och skapande av begrepp och kunskap.

Bakgrund: Av tradition har det funnits tvÄ redovisningsmodeller i de industrialiseradelÀnderna, den anglosaxiska respektive den kontinentala. USA Àr ett exempel pÄ ett landdÀr man tillÀmpat den anglosaxiska modellen medan man i Sverige sedan lÀnge hartillÀmpat den kontinentala. Under senare Är har den anglosaxiska redovisningsmodellenkommit att dominera över den kontinentala. Sedan januari 2005 gÀller inom EU ett nyttregelverk som svenska noterade koncernbolag har att följa, vilket Àr framtaget av IASB.Detta har medfört tÀmligen stora förÀndringar i redovisningsarbetet. I USA harmotsvarande regelverk framtaget av FASB tillÀmpats sedan 2002, vilket bidragit till attman dÀr har större erfarenhet av de nya bestÀmmelserna och kunnat fÄ fram en merinarbetad praxis bland företagen.

Redovisning Àr ett Àmne under konstant förÀndring. Som en följd av utvecklingen av internationella redovisningsregler beslutade BFN att det behövdes förÀndring pÄ det svenska redovisningsomrÄdet. Den 8 juni 2012 fattade BFN beslut om det allmÀnna rÄdet (BFNAR 2012:1) om Ärsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vÀgledning, K3. Reglerna ska tillÀmpas av onoterade större företag frÄn och med redovisningsÄr 2014. Regelverket K3 Àr principbaserat och dÀrmed lÀmnas det stort utrymme för det professionella omdömet.

Bakgrund och problem: Medarbetarna och den kompetens de besitter, sÄ kallat humankapital,har blivit en allt viktigare tillgÄng för företagen och en kritisk framgÄngsfaktor. DennatillgÄng har ökat i betydelse i förhÄllande till de mer klassiska, materiella tillgÄngarna. DockuppstÄr problem inom redovisningen dÄ det inte Àr tillÄtet att aktivera personalen som en tillgÄngi företagens balansrÀkning. Detta resulterar i att den finansiella rapporteringen blir missvisande.För att komplettera den finansiella rapporteringen och Äterge en mer rÀttvisande bildlÀmnar företagen frivilliga upplysningar om personalen. Tidigare studier som genomförts föratt undersöka de frivilliga personalupplysningarna har studerat Ärsredovisningar, men idaganses hemsidan vara företagens viktigaste verktyg för att kommunicera med sina intressenter.Samtidigt finns det de som hÀvdar att det som Äterges pÄ hemsidan Àr en kopia av informationeni Ärsredovisningen.

 Problem: Dagens höga frekvens av grÀnsöverskridande handel krÀver homogena regelverk inom mÄnga olika omrÄden, Àven inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemslÀndernas redovisningsprinciper beslutade EuroparÄdet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen frÄn den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprÀttandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhÄlla en ökad transparens av information och att öka jÀmförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlÀtta för investerare och verka för en vÀlfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillÀmpa IAS/IFRS istÀllet för de svenska reglerna som blir vÀldigt tydlig för fastighetsbolagen Àr att förvaltningsfastigheter ska vÀrderas antingen till verkligt vÀrde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvÀrde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvÀrde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

Alla företag stöter nÄgon gÄng pÄ behov av nytt kapital. I Sverige Àr det vanligt att detfinansieras med hjÀlp av krediter. Banklagen och det formella sÀkerhetskravet bestÀmmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur kreditgivningen ser ut i Sverige och pÄverkar Àvenkreditvolymen. Under Är 2008 drabbades vÀrlden av en finanskris vilket medfördeförÀndringar pÄ marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade.

Det hÀr arbetet syftar till att undersöka vilka textorienterade aktiviteter elever i en grundskola i Indien ingÄr i. Uppsatsens frÄgor berör dÀrmed hur, samt i vilka sammanhang detta sker. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur eleverna erövrar skriftsprÄk, samt vilka redskap de anvÀnder sig utav dÄ detta sker. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt Àr sociokulturell teori, vilken lyfter att samspelet med den omgivande miljön Àr av stor betydelse för mÀnniskans lÀrande. I december 2012 aktualiserades det i de internationella kunskapsmÀtningarna gjorda av TIMS 2011 och PIRLS 2011, att svenska fjÀrdeklassares lÀsförmÄga har försÀmrats. DÄ Sverige jÀmförs med andra lÀnder sÄsom Indien i dessa mÀtningar, finner vi det intressant att undersöka hur barns erövrande av skriftsprÄkskompetenser kan te sig i en annan kulturell kontext.

Bakgrund och problem: Medarbetarna och den kompetens de besitter, sÄ kallat humankapital, har blivit en allt viktigare tillgÄng för företagen och en kritisk framgÄngsfaktor. Denna tillgÄng har ökat i betydelse i förhÄllande till de mer klassiska, materiella tillgÄngarna. Dock uppstÄr problem inom redovisningen dÄ det inte Àr tillÄtet att aktivera personalen som en tillgÄng i företagens balansrÀkning. Detta resulterar i att den finansiella rapporteringen blir missvisande. För att komplettera den finansiella rapporteringen och Äterge en mer rÀttvisande bild lÀmnar företagen frivilliga upplysningar om personalen. Tidigare studier som genomförts för att undersöka de frivilliga personalupplysningarna har studerat Ärsredovisningar, men idag anses hemsidan vara företagens viktigaste verktyg för att kommunicera med sina intressenter. Samtidigt finns det de som hÀvdar att det som Äterges pÄ hemsidan Àr en kopia av informationen i Ärsredovisningen.

I juni Är 2012 infördes BokföringsnÀmndens nya regelverk för Ärsredovisning och koncernredovisning, K3, som ska tillÀmpas av alla större onoterade företag i Sverige (som inte följer IFRS). En av nyheterna Àr att företagen nu mÄste tillÀmpa komponentavskrivning pÄ sina materiella anlÀggningstillgÄngar. Införandet av komponentavskrivning har skapat debatt dÄ fastighetsföretagen var mycket kritiska till införandet dÄ de ansÄg att nyttan skulle bli mycket liten i förhÄllande till kostnaderna eftersom avskrivningar inte ger nÄgot informationsmÀssigt mervÀrde. Redovisningsexperter ansÄg dÀremot att företagen och deras intressenter skulle gynnas av införandet genom bland annat ett jÀmnare resultat och förbÀttrad redovisning. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka effekter som komponentavskrivningen förvÀntas fÄ pÄ Ärsredovisningen och dess ingÄende delar. PÄ grund av debatten angÄende huruvida komponentavskrivning kommer att bidra med mervÀrde till redovisningen vill vi Àven undersöka effekten ur ett anvÀndarperspektiv som har avgrÀnsats till att behandla beslutsfattande.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lÀrares berÀttelser om arbetet med elever i Är 7-9 som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO. Syftet preciseras i frÄgestÀllningarna; Hur berÀttar SO-lÀrare om undervisningen av elever som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO? Hur resonerar SO-lÀrare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-Àmnet? Hur framstÀller SO-lÀrare frÀmjande och hÀmmande faktorer för lÀrande? Hur berÀttar SO-lÀrare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet. LÀrande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingÄr Àven materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg sÄ kallade artefakter.

Title: The municipal school of arts and music - "a school for everyone?" - A study of the accessibility of "Kulturskolor", focusing on the absence of fees. The aim of this thesis is to increase the understanding of a complex of problems concerning broadened recruitment of students and teachers in "Kulturskolor". I have chosen to focus on three schools of performing arts offering programs free of charge to ascertain how they work with broadened recruitment and to see what effects they have achieved by having no fees. I have examined these schools through a qualitative study where I have interviewed the principals and teachers from each school.

Följande studie syftar till att belysa hur organisationer idag arbetar med att mÀta och följa upp sina immateriella resurser, vilket i denna studie avser personal. Vi lever idag i ett kunskaps- och tjÀnstesamhÀlle vilket innebÀr att mÀnniskans bidrag i form av humankapital generellt vÀrderas högre Àn materiella tillgÄngar. Dessutom medför en ökad globalisering ett hÄrdare affÀrsklimat och konkurrens. En konsekvens blir dÀrför att organisationer för sin överlevnad mÄste vara allt mer lönsamma, vilket ökar vikten av en rÀtt hanterad personalresurs som kan generera kostnadsfördelar. Med den bakgrunden bör organisationer fokusera pÄ metoder som kan synliggöra den allt viktigare personalresursen.

År 2004 pĂ„började BokföringsnĂ€mnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebĂ€r att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 dĂ€r var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall ocksĂ„ enligt BFN tillĂ€mpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det pĂ„ vissa stĂ€llen hĂ€nvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska berĂ€knas enligt bokföringsmĂ€ssiga grunder, detta framgĂ„r av 14 kap.