Sammanfattning I dagens vÀlfÀrdsstat förflyttas fokus alltmer frÄn kollektivet till individen. Det övergripande syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för relationen mellan individen och vÀlfÀrdsstaten. Studien utgÄr frÄn följande frÄga: hur individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och tidskrifter? Svaret pÄ frÄgan söktes med artiklar frÄn olika tidningar och tidskrifter som behandlar vÄr vÀlfÀrd som invÄnarna kan fÄ del av nÀr de blir sjuka eller arbetslösa. Svaret söktes Àven i hur artiklarna framstÀller ansvar, effekterna och riskerna i ett individualiserat samhÀlle.

Ett företag som tillverkar hydrauliska snabbkopplingar har genom regelbundna kvalitetsprover upptÀckt att vissa lÄskulor till snabbkopplingarnas lÄsmekanism plötsligt fÄtt en bristande kvalité och spricker vid belastning. LÄskulorna Àr gjorda av rostfritt stÄl och har en viktig funktion i lÄsmekanismen. Om de spricker vid anvÀndning kan det leda till konsekvenser med materiella skador eller personskador. Företaget vill förekomma eventuella kvalitetsproblem och mÄste dÀrför sÀkerstÀlla att lÄskulorna har rÀtt hÄllfasthet. LÄskulorna köps in frÄn en underleverantör och företaget vill dÀrför utveckla en provmetod som provar lÄskulornas materialegenskaper nÀr de levereras till fabriken.

FrÄn och med den 1 januari 2009 tillÀmpas nya regler om rÀnteavdragsbegrÀnsning inom intressegemenskaper för att motverka skatteplanering genom rÀnteupplÀgg. Denna form av skatteplanering sker eftersom det finns luckor i lagstiftningen vilket bolagen kan utnyttja. Vid konstlade rÀnteupplÀgg anvÀnder sig koncernen av verktyg som Àr godkÀnda inom ramen för gÀllande rÀtt. Exempel pÄ sÄdana verktyg Àr den obegrÀnsade avdragsrÀtten för rÀnteutgifter, koncernbidragsreglerna samt att utdelning och kapitalvinst vid avyttring av nÀringsbetingade andelar Àr undantaget frÄn beskattning. Genom koncerninterna transaktioner anvÀnds ovan nÀmnda materiella regler i syfte att uppnÄ skattefördelar pÄ koncernnivÄ.

ABSTRAKTTitel: Ledarskap och motivation inom bemanningsbranschen - Konsultchefers uppfattning av motivationsbehovet hos konsulterNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Christoffer Rönnqvist och Alice SchmuckHandledare: Maria Fregidou MalamaDatum: 2012-06-14Syfte: Genom att vara anstÀlld hos bemanningsföretag befinner man sig i en trepartsrelation som bestÄr av en sjÀlv, konsultchefen och kundföretaget. Detta innebÀr att konsultchefer kan ha det svÄrt att motivera sina konsulter, eftersom de utför sitt arbete pÄ olika platser. Syftet med detta arbete Àr att identifiera och analysera konsultchefers uppfattning av motivationsbehovet hos sina anstÀllda i bemanningsföretag. TvÄ forskningsfrÄgor har undersökts: ForskningsfrÄga #1: Hur uppfattar konsultchefer vikten av inre motivation hos konsulter inom bemanningsbranschen? ForskningsfrÄga #2: Vilka verktyg anvÀnder sig konsultchefer av för att motivera sina konsulter?Metod: Vi genomförde intervjuer med öppna svarsalternativ som kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt för att uppfylla syftet.

Sverige Àr sedan den 1 januari 1995 medlem av Europeiska unionen, vilket innebÀr att Sverige mÄste tillÀmpa det regelverk som utvecklats inom Europeiska gemenskapen. Den Europeiska gemenskapen antog i november 1995 en ny strategi för redovisningsharmoniseringen i unionen. FrÄn och med 2005 skall alla noterade bolag upprÀtta sin koncernredovisning i enlighet med International Accounting Standards. Regelverket syftar till att öka jÀmförbarheten mellan företag och lÀnder vilket i sin tur medverkar till att den internationella redovisningen i större grad blir harmoniserad.Materiella anlÀggningstillgÄngar regleras i International Accounting Standard 16 och definieras som fysiska tillgÄngar som innehas för produktion eller distribution av varor eller tjÀnster som företaget förvÀntas anvÀnda mer Àn under en period. Olika avskrivningsmetoder skall anvÀndas för att systematiskt fördela av det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden.

Flera kommunala förvaltningar och andra instanser efterfrÄgar idag former för hur brukare aktivt kan involveras i skötsel av tÀtortsnÀra skog- och naturmarker. Erfarenheter finns, men delgivning av goda exempel och bra referenser Àr en bristvara. Genom detta examensarbete presenteras en form för hur skötsel av en tÀtortsnÀra skogs- och naturmiljö praktiskt kan genomföras tillsammans med de boende i nÀromrÄdet. Förslaget för samarbetet har utformats via en fallstudie och baseras pÄ intervjuer med boende och förvaltare inom ett avgrÀnsat villaomrÄde i Huskvarna. Studien redogör Àven för synpunkter och de krav som lyftes fram av respektive part inför samverkanssituationen, dvs. samverkanspotentialen och sjÀlva ramen för samverkan.

Inledning: Fritidshem Àr en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som Àr meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehÄll kan antingen planeras för barn som med barn beroende pÄ hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser pÄ barn, barndom och pedagogik. Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemÄl betrÀffande innehÄll samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehÄll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer pÄverkar verksamhetens innehÄll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framvÀxt och dÀrefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.

Ett av mina syften var att undersöka om det finns likheter mellan Goldthorpes begrepp anstÀllningsrelationer och psykologiska kontrakt. I min teoretiska jÀmförelse har jag funnit att det finns likheter mellan anstÀllningsrelationen i arbetarklassen och psykologiska kontrakt av transaktionellt innehÄll. LikasÄ att det finns likheter mellan anstÀllningsrelationen i serviceklassen och psykologiska kontrakt av relationellt innehÄll. Arbetarklassen och transaktionella kontrakt karaktÀriseras bland annat av ett renodlat arbetskontrakt i form av ekonomiskt utbyte, kortare anstÀllningsförhÄllanden samt att den anstÀllde fÄ betalt för övertid om denne arbetar mer timmar Àn kontrakterat. Serviceklassen och relationella kontrakt förknippas med utbyten, i relationen mellan arbetsgivare och anstÀlld, som inte bara Àr utav ekonomiskt fokus utan Àven relaterat till sociala och andra icke-materiella utbyten sÄsom karriÀr- och utvecklingsmöjligheter.