Komponentavskrivning enligt IAS 16 - fallstudie på tre företag inom transportbranschen
Bakgrund och problem: Det har skett en dramatisk utveckling avredovisningsstandards i världen. Utvecklingen av IAS - regler har bidragit till enökad harmonisering på redovisningsområdet. En standard som finns i IFRS/IASregelverk är IAS 16 som behandlar materiella anläggningstillgångar, vilket haruppdaterats och medfört ett striktare krav på tillämpning av komponentavskrivning.Denna avskrivningsmetod syftar på att en huvudtillgång delas upp på ett flertalolika komponenter som därefter skrivs av separat. Därmed blir det intressant attundersöka vidare om komponentavskrivning har medfört ett större antal likhetermellan bolag inom transportbranschen. En annan intressant aspekt att undersökadetta område är för att utreda om organisationens ägandeform påverkar företagetshantering av komponentavskrivningens beståndsdelar.Mot ovanstående bakgrund, har det resulterat i följande problemformulering:? Hur hanterar statliga företag komponentavskrivningens beståndsdelar/förutsättningar i förhållande till privata företag?? Vilka likheter och skillnader kan identifieras och hur kan dessaförklaras?Syfte: Uppsatsen avser att klargöra och undersöka hur statliga företag hanterarkomponentavskrivningens olika beståndsdelar/förutsättningar såsom fastställandetav betydande värde, komponents anskaffningsvärde, nyttjandeperiod samt restvärdei förhållande till privata företag. Uppsatsens ändamål är också att identifieralikheter och skillnader mellan organisationernas komponentavskrivning.Avgränsningar: Författarna har avgränsat sig till IAS 16 när det gällerkomponentavskrivningar. Avgränsningen gäller tre företag inomtransportbranschen. De utvalda bolagen är Concordia-Maritime SAS, och SJ.Metod: Författarna har valt att använda sig av en kvalitativ undersökningsmetod,då denna ger en djupare analys av undersökningsobjekten än vad den kvantitativametoden gör. Sekundärdata består av material i form av litteratur, artiklar,standarden IAS 16 och årsredovisningar. Primärdata har samlats in via personlig,mail och telefon intervjuer med företagen. Det empiriska materialet har analyserats- SAMMANFATTNING -utifrån en teoretisk referensram om komponentavskrivning mellan privata ochstatliga företag.Resultat och slutsatser: Författarnas slutsats är att både privata och statliga företagfastställer betydande värde, komponents anskaffningsvärde, nyttjandeperiod samtrestvärde, enligt reglerna i IAS 16, för att kunna tillämpa komponentavskrivning.Anledningen är att de utvalda företagen tillämpar IFRS-regelverket. En ytterligareslutsats är att även statliga företag som bedrivs utifrån marknadsmässiga krav ochvillkor, bedriver sin verksamhet efter vinstmaximeringsmålet. Även privata företagutgår ifrån vinstmaximeringsmålet.Förslag till fortsatt forskning: Komponentavskrivning har inte blivit såvälbehandlat ur forskningssynpunkt som många andra ämnen har blivit. Därmedvore det intressant att göra en liknande undersökning som har utförts i uppsatsen,där flera företag inom branschen undersöks. Detta vore intressant eftersom att detmöjliggör för författarna att dra generella slutsatser. Ett annat alternativ är, attutföra en undersökning som behandlar komponentavskrivning mellan olikabranscher, för att se om det finns några skillnader och likheter samt vad deeventuella olikheterna beror på.Annan forskning som kan vara relevant att utföra utifrån denna undersökning är attse vilket tillvägagångssätt som statliga respektive privata företag utgår ifrån, när defastställer komponentens nyttjandeperiod utifrån erfarenhet. Detta är intressant dådet kan skilja sig mellan hur de privata och statliga företagen bestämmerkomponentens nyttjandeperiod beroende på hur de vill att resultatet skall framträda.Finns det några differenser på hur statliga och de privata företag behandlar deeventuella skillnaderna och vad beror detta i så fall på?