Sökresultat:
413 Uppsatser om Materiella anläggningstillgćngar - Sida 18 av 28
Ingen kedja Àr starkare Àn sin svagaste lÀnk : Fyra studier om förhÄllandet mellan verksamheters vision och praktik
Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebÀr det i praktiken? Antologin bygger pÄ studier av fyra olika verksamhetsomrÄden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anstÀllda och deras upplevelser av jÀmstÀlldhetsarbete pÄ en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervÄrdsarbete och slutligen modersmÄlsundervisningen i en skola genom flersprÄkiga elever och modersmÄlslÀrare.Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fÀltarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. UtgÄngspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr individer anses vara delaktiga i skapandet av sÄvÀl sin identitet som sin omgivning.VÄr fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mÄl och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.Genom vÄra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mÄl och hur dessa verkstÀlls pÄ lokal nivÄ. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet.
Finansiering av investeringar i immateriella tillgÄngar
Vid en bedömning av ett kreditÀrende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsÀttningar. För företag som har immateriella tillgÄngar som de viktigaste tillgÄngarna i sin redovisning kan det uppstÄ problem nÀr de ansöker om kredit hos banker. Detta beror pÄ att immateriella tillgÄngar inte fungerar pÄ samma sÀtt som materiella och dÀrigenom tillbringar vag sÀkerhet för en beviljad kredit.Syftet med denna uppsats Àr att söka finna vad det Àr som krÀvs för att ett tjÀnsteföretag ska fÄ ett lÄn beviljat.Vi har hÀmtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och VÀsterÄs. Den hÀmtade teorin lÄg sedan till grund för den intervjumall som anvÀndes i vÄr empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjÀnsteföretag.För att en bank ska vÀlja att finansiera ett företags investeringar mÄste affÀren ge avkastning pÄ den givna krediten.
Elevers sociala bakgrund och skolprestation
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund och
skolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.
I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av mÀnniskor har
beroende pÄ att de delar likartade grundlÀggande materiella, sociala och existentiella villkor.
Den sociala bakgrund som en elev har pÄverkar hur han eller hon ser pÄ skolan, kunskap, sina
möjligheter, sin framtid mm.
Det Àr entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund och
skolprestation. Fram till och med grundskolans införande pÄ 60-talet och femton till tjugo Är
efter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvÀrdig utbildning försöka utjÀmna
klasskillnader. DÄ var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principen
om alla elevers rÀtt till en likvÀrdig utbildning finns fortfarande i skollagen.
Stöd till en cancerpatients nÀrstÄende : NÀrstÄendes önskemÄl
?En cancerdiagnos pÄverkar inte bara patienten, utan Àven patientens nÀrstÄende. Cancersjukdomen kan innebÀra stora förÀndringar i vardagen för de inblandade, bÄde psykosociala och praktiska. Hos nÀrstÄende uppstÄr behov som kanske inte helt och hÄllet tillfredstÀlls pÄ grund av den patientfokuserade vÄrden. Syftet var att undersöka vilket stöd nÀrstÄende till en cancersjuk patient önskar.
Högskolestudenters senarelÀggning av familjebildning : "Kvinnliga högskolestudenters tankar kring familjebildning"
Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pÄgÄendet av sin högskoleutbildning och som senarelÀgger sitt barnafödande. Syftet Àr att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senarelÀggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgÄngspunkter har hÀmtats frÀmst frÄn Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras pÄ Rational Choice.
Arya och Nasuada?Sidekicks eller HjÀltinnor? : En studie i personlighet och utveckling hos tvÄ kvinnliga karaktÀrer ur Inheritance Cycle av Christopher Paolini
Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.
Motivation och belöningar för den yngre generationen
Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande samt vilka belöningar som Àr av betydelse för de medarbetare som tillhör den yngre generationen vilken Àr född pÄ 70- och 80-talet.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte och för att fÄ en bred teoretisk bakgrund har vi genomfört en litteraturstudie inom omrÄdena personalidé, motivation och belönings-system. Vi har Àven studerat tidigare empiriska under-sökningar som har utförts gÀllande den yngre genera-tionens vÀrderingar och attityder. Uppsatsen Àr av förstÄelsekaraktÀr och av den anledningen har vi nyttjat intervjuer som insamlingsmetod för vÄrt empiriska material.Resultat: VÄra slutsatser Àr att möjlighet till utveckling och lÀrande i en förÀnderlig arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter, god personalidé med bra vÀrderingar, individuell kompetensplanering, sjÀlvstÀndighet, social gemenskap, flexibilitet, samt utrymme för delaktighet och eget ansvar Àr viktiga faktorer för den yngre gene-rationen vid deras val av arbetsplats. Den yngre gene-rationen motiveras framförallt av utveckling, ett meningsfullt arbete, den rÄdande sociala gemenskapen och företagskulturen. Faktorer sÄsom lön, arbetsmiljö, trygghet, flexibilitet och balans i livet blir viktigare ju Àldre de blir.
EG-rÀttens kontroll av företagskoncentrationer; en fusionskontroll i förÀndring.
Enligt rÄdets förordning 4064/89, om kontroll av företagskoncentrationer, Àr det kommissionen som kontrollerar och granskar företagskoncentrationer. Den sÄ kallade ?one stop shop-principen? innebÀr att företag som genomför en fusion med gemenskapsdimension endast ska behöva vÀnda sig till en instans, det vill sÀga kommissionen för att fÄ en bedömning avseende fusionens förenlighet med den gemensamma marknaden. Eftersom kommissionen Àr ensam beslutsinstans Àr det dÀrmed ocksÄ kommissionen som har fÄtt utforma standarden för vilken bevisning och vilka antaganden som anses tillrÀckliga för att bevisa att en skadlig företagskoncentration föreligger. FörstainstansrÀtten har sedan den installerades 1989 haft funktionen att handlÀgga överklaganden av kommissionens beslut i konkurrensÀrenden.
Lek, miljöer och normativa könsmönster pÄ fritidshem : En intervjustudie med fritidslÀrare
Syftet med uppsatsen var att undersöka fritidslÀrares erfarenheter av lek och miljöer i relation till normativa förhÄllningssÀtt kopplat till kön och genus. Uppsatsen bygger pÄ tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer med fyra utbildade fritidslÀrare anstÀllda inom UmeÄ kommun. InnehÄllet av intervjuresultatet analyserades sedan utifrÄn litteratur och tidigare forskning för att diskutera informanternas svar. Analysen och diskussionen resulterade i olika teman kopplat till fritidshemsverksamheten samt fritidslÀrares arbetssÀtt kring dem. Lek, miljöer, materiella förutsÀttningar samt kön och genus.
FrÀmmande kapital i kapitalstrukturen : En empirisk studie om fastighetsbolag
Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.
BetaltjÀnstdirektivets inverkan pÄ svensk rÀtt och dess processuella och institutionella autonomi
Denna magisteruppsats i offentlig rÀtt Àr Àmnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjÀnster pÄ den inre marknaden i svensk rÀtt. BetaltjÀnstdirektivet Àr vÀsentlig vid inrÀttande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, dÄ alla inre grÀnser skall avlÀgsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rÀttslig ram för betaltjÀnster pÄ EU-nivÄ. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestÀmmelser i betaltjÀnstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och dÀrtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frÄgor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rÀtt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstÄs i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rÀtt att förvÀnta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handlÀggning av ett enskilt Àrende.Uppsatsen har visat att direktivet innehÄller ett flertal bestÀmmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlÀgga Àrenden inom direktivets tillÀmpningsomrÄde.
Skolmedling: en komparativ, metod- och lagstudie
Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling Àr och att visa hur den kan anvÀn-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har Àven gjort en granskning av rÀttslÀge. Varför ska skolor eller nÄgon annan anvÀnda medling? PÄ denna frÄga finns det flera svar. Medling Àr oftast ett snabbare sÀtt att lösa konflikter Àn den traditionella rÀttsprocessen.
Myt, ritual och konsumtion : Religionsvetenskapliga studier kring konsumism
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka konsumism med hjÀlp av religionsvetenskapliga teorier om ritual och myt. Med hjÀlp av framförallt Victor Turners ritualteori och Bruce Lincolns mytteori studerar vi exempelfallen Harley Davidson, Saab, Coca-Cola, Corona, Mountain Dew och Snapple samt hur köpcentra och stormarknader kan fungera som rituellt rum.Med konsumism menar vi konsumtion som en kulturellt viktig handling. Ett fenomen som uppstÄr nÀr vi har sÄ pass mycket materiella tillgÄngar att vi har möjlighet att köpa saker för att vi vill ha dem, inte för att vi behöver dem. För vÄrt religionsvetenskapliga grundperspektiv anvÀnder vi oss av Clifford Geertz religionsdefinition.Vi har visat att reklamer kan studeras utifrÄn ett religionsvetenskapligt perspektiv, dÄ framförallt som myter. Med hjÀlp av en strukturalistisk analysmetod kan vi pÄvisa att exempelvis Coca-Colas underliggande mytem Àr en myt vÀnskap, dÀr den rituella handlingen av att ge en Coca-Cola till nÄgon mytiskt skapar en slags samhörighet och vÀnskap.
Analys av vÀrmesystem Effektreducering
InnehÄllet speglar bÄde kostnadseffektiv ingenjörskonst och driftstrategiska investeringar dels i form av analyser av nuvarande och kommande effektkonsumtion samt effektbehov, dels idéer pÄ hur vidstrÀckta problem kan lösas med relativt enkla tekniska konstruktioner.Analyserna omfattar undersökning av potentiella vÀrmekÀllor vilket resulterat i konkreta förslag pÄ vilka som kan vara aktuella samt vilka som ej kommer att hÄlla rÀtt kvalité. Undersökningen innefattar Àven beskrivning av rÄdande förutsÀttningar för rekommenderad vÀrmekÀlla samt hur en eventuell projektering bör formas med avseende pÄ vilka materiella val samt variabler som bör beaktas vid installation.Framförallt hur stor den primÀra effektreduceringen blir genom att följa de ÄtgÀrder som rekommenderas i rapporten, dels analyseras det befintliga vÀrmesystemets olika delar genom en momentan jÀmförelse som ger en bild av delsystemens inbördes betydelse beroende pÄ vad de faktiskt bidrar med effektmÀssigt. Rapporten innefattar Àven en undersökning av det befintliga vÀrmesystemets komponenter och rekommenderar vilka komponenter som bör ÄtgÀrdas omgÄende samt varför och hur det bör ske. InnehÄllet som helhet belyser betÀnkliga rÄd som bör beaktas inom en snar framtid, rapporten framhÀver stora som smÄ investeringar med avseende pÄ att öka driftsÀkerheten samt att pÄ sikt generera en större reducering av nuvarande driftkostnad. Det Äterfinns ett förslag pÄ en intelligent styrning som till viss del kan ersÀtta de fördelar som en manuell styrning faktiskt medför i form av de sinnen och egenskaper som den mÀnskliga faktorn bidrar med sÄsom syn, kÀnsel och erfarenhet..
Makt inom teorier om internationella relationer
Det finns ett antal teorier som pÄ ett eller annat sÀtt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsÀgelser mellan tre teoriers syn pÄ maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats Àr Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna frÄn analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, dÀr den politiska realismen fokuserar pÄ bÄde materiella ochimmateriella faktorer och dÀr konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen frÀmst utgörs avsamhÀllets idéer och den kulturen som rÄder i samhÀllet. Analysen har Àven visat att de treteorierna ser det militÀra maktmedlet som centralt för en stat, nÀr det Àr handlar omexistentiella frÄgor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu rÄder, gynnar stora och mÀktiga stater pÄ bekostnad av smÄ stater.