Elevers sociala bakgrund och skolprestation
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund och
skolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.
I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av människor har
beroende på att de delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor.
Den sociala bakgrund som en elev har påverkar hur han eller hon ser på skolan, kunskap, sina
möjligheter, sin framtid mm.
Det är entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund och
skolprestation. Fram till och med grundskolans införande på 60-talet och femton till tjugo år
efter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvärdig utbildning försöka utjämna
klasskillnader. Då var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principen
om alla elevers rätt till en likvärdig utbildning finns fortfarande i skollagen. På 80- och 90-
talet påverkade Public Choice-teorin organisationen av välfärden. Inflytande skulle utövas
genom att medborgaren väljer vem som ska leverera den aktuella välfärden. I skolan blev det
möjligt med fritt skolval. Elever och vårdnadshavare med en högre social bakgrund utnyttjar
oftare sin valmöjlighet. Vid en internationell jämförelse märks att det svenska skolsystemet är
relativt likvärdigt, social bakgrund har totalt sett inte så stor påverkan på prestationerna.
Utbildningssystem har alltid en reproducerande funktion, men i dagens skola ökar klyftorna
mellan elever med lägre respektive högre social bakgrund.