Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Det finns ett antal teorier som pÄ ett eller annat sÀtt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsÀgelser mellan tre teoriers syn pÄ maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats Àr Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna frÄn analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, dÀr den politiska realismen fokuserar pÄ bÄde materiella ochimmateriella faktorer och dÀr konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen frÀmst utgörs avsamhÀllets idéer och den kulturen som rÄder i samhÀllet. Analysen har Àven visat att de treteorierna ser det militÀra maktmedlet som centralt för en stat, nÀr det Àr handlar omexistentiella frÄgor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu rÄder, gynnar stora och mÀktiga stater pÄ bekostnad av smÄ stater.

Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien Àr en förutsÀttning för att förhindra smittspridning.Varje Är skadas 100 000 patienter i vÄrdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. VÄrdtiden förlÀngs med 4 dagar och detta kostar samhÀllet oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvÄrdspersonals hÀnder Àr den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvÄrdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vÄrden följer riktlinjer för basala hygienrutiner gÀllande handhygien.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och jÀmföra vilken syn förÀldrar har pÄ den fria lekens betydelse för barns lÀrande. Studien görs i en förskola i Sverige respektive en utlandssvensk förskola i Spanien och svaren jÀmförs sedan mellan de olika lÀnderna.Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar;? Vad innebÀ begreppet fri lek enligt föÀdrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk föskola?? Vad anser förÀldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola att barn lÀr sig genom den fria leken?? Vilka tankar och funderingar har förÀldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola angÄende deras barns möjligheter till fri lek under dagarna i förskolan?För att samla in material anvÀnde vi oss av strukturerad intervju för hemskick som metod. Genom vÄrt res-lutat kom vi fram till att det finns bÄde likheter och skillnader i svaren vi fick frÄn förÀldrar angÄende den fria leken jÀmfört i en svensk respektive utlandssvenk förskola. FörÀldrarna till barnen i den svenska skolan nÀmner flera begrepp och förmÄgor som barnen lÀr sig medan förÀldrarna till barnen i den utlandssvenska förskolan mer tar upp materiella ting som barnen leker med.

Syftet med studien Àr att belysa Ätta lÀrares vÀgar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat omrÄde en begreppsutredning dÀr jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras bÄde normativ och deskriptiv litteratur dÄ tidigare emprisk forskning finns i begrÀnsad mÀngd. De refererade kÀllorna Àr av bÄde Àldre och nyare karaktÀr. Aktuella variabler i urvalet Àr lÀrares kön, undervisningsstadium, antal Är i yrket och skolans upptagningsomrÄde (status och typ av bebyggelse).

Sommaren 2010 implementerades det nya upphandlingsinstrumentet konkurrensprÀglad dialog i LOU. Upphandlande myndigheter har numera tvÄ undantagsinstrument tillgÀngliga, förhandlat förfarande med föregÄende annonsering och konkurrensprÀglad dialog. Gemensamt för förfarandena Àr att de utgör undantag frÄn huvudregeln om att öppet eller selektivt förfarande ska tillÀmpas. En upphandlande myndighet fÄr endast tillÀmpa förhandlat förfarande med föregÄende annonsering eller konkurrensprÀglad dialog dÄ sÀrskilda förutsÀttningar föreligger. Offentlig upphandling i Sverige har i dag sin grund i EU.

Bakgrund: Sedan 2004 arbetar BokföringsnÀmnden (BFN) med att ta fram fyra kategorier av ett förenklat och samlat regelverk för företag i Sverige. K3-regelverket som utgör ett av dessa fyra regelverk och just nu utarbetas kommer att vara det huvudsakliga regelverket för alla onoterade företag som inte valt att tillÀmpa den sÄ kallade IAS-förordningen. Vid ett sammantrÀde som hölls i juni 2010 beslutades att förslaget till ett nytt allmÀnt rÄd med vÀgledning om UpprÀttade av Ärsredovisnig (K3) skulle gÄ ut pÄ remiss. Det som ledde till mÄnga kritiska remissvar var K3s kapitel om materiella anlÀggningstillgÄngar, mer specifikt, den sÄ kallade komponentansatsen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera aktörer med olika perspektiv pÄ externredovisning av fastighetsförvaltande företag och som aktivt har yttrat sig angÄende komponentansatsen i utkastet till K3-regelverket. Deras syn pÄ komponentansatsen kommer att beskrivas samt analyseras och förklaras utifrÄn ett kostnads- och vÀrderesonemang.Metod: En undersökning av attityder och vÀrderingar har genomförts med ett antal aktörer som identifierats.

Bakgrund/Problem: I samband med generationsskiftet pÄ arbetsmarknaden uppstÄr frÄgan hur arbetsgivarna ur ett rent strategiskt perspektiv kan ta stÀllning till Generation Y (födda under andra halvan av sjuttiotalet fram till ca Är 2000) i arbetslivet. Generation Y verkar nÀmligen ha en förÀndrad syn jÀmfört med Àldre generationer nÀr det gÀller hur man ser pÄ arbetets roll i livet. Företagen mÄste börja uppmÀrksamma dessa förÀndrade vÀrderingar för att genom sitt Employer Brand kunna locka till sig den yngre generationen pÄ bÀsta sÀtt.Syfte: I denna uppsats presenterar jag sociologiska teorier och empiriska fakta om generationer, för att försöka se vilken betydelse generationstillhörigheten kan ha för organisationers Employer Branding. PÄ detta sÀtt vill jag utveckla och föra fram ett tankesÀtt som grundar sig i en genera-tionssociologisk analys av fenomenet.Material: Mitt material kommer huvudsakligen frÄn forskningsstudier, forskningsartiklar, littera-tur, medier och frÄn teorier av sociologerna Hans Zetterberg, Ronald Inglehart och Karl Mann-heim.Slutsats: Generationstillhörigheten verkar ha en stor betydelse för företagens Employer Branding. Det finns idag en större fokus pÄ fritid och person framför arbete.

Bakgrund: Sedan 2004 arbetar BokföringsnÀmnden (BFN) med att ta fram fyra kategorier av ett förenklat och samlat regelverk för företag i Sverige. K3-regelverket som utgör ett av dessa fyra regelverk och just nu utarbetas kommer att vara det huvudsakliga regelverket för alla onoterade företag som inte valt att tillÀmpa den sÄ kallade IAS-förordningen. Vid ett sammantrÀde som hölls i juni 2010 beslutades att förslaget till ett nytt allmÀnt rÄd med vÀgledning om UpprÀttade av Ärsredovisnig (K3) skulle gÄ ut pÄ remiss. Det som ledde till mÄnga kritiska remissvar var K3s kapitel om materiella anlÀggningstillgÄngar, mer specifikt, den sÄ kallade komponentansatsen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera aktörer med olika perspektiv pÄ externredovisning av fastighetsförvaltande företag och som aktivt har yttrat sig angÄende komponentansatsen i utkastet till K3-regelverket. Deras syn pÄ komponentansatsen kommer att beskrivas samt analyseras och förklaras utifrÄn ett kostnads- och vÀrderesonemang.Metod: En undersökning av attityder och vÀrderingar har genomförts med ett antal aktörer som identifierats.

Bakgrund:PartnervÄld, i synnerhet mÀns vÄld mot kvinnor, har genererat stor uppmÀrksamhet i Sverige och pÄ senare Är har Àven kvinnors vÄld mot mÀn uppmÀrksammats. Forskningen Àr oenig betrÀffande mÀn och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervÄld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelÄg vid partnervÄld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av vÄld, missbruk och psykisk ohÀlsa hos misstÀnkta mÀn och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohÀlsa hos mÄlsÀgande mÀn och kvinnor.Metod:SextioÄtta polisanmÀlda Àrenden av partnervÄld i VÀstra Götalands lÀn undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.

Denna studie syftar till att, med barns perspektiv, synliggöra barns egna uppfattningar av sin förskolas inomhusmiljö. Vidare Àr syftet att undersöka hur barnens tal om olika platser kan förstÄs med utgÄngspunkt i ett posthumanistiskt perspektiv och teorin om agentisk realism. Studien Àr kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer med barn. Jag har anvÀnt mig av intervjumetoden ?walk and talk? , vilket innebÀr att jag genomfört gÄturer tillsammans med barnen i inomhusmiljön.

År 2014 blev komponentavskrivning ett krav för alla bolag som följer K3-regelverket och har materiella anlĂ€ggningstillgĂ„ngar med komponenter av betydande vĂ€rde. K3 Ă€r ett principbaserat regelverk vilket innebĂ€r att företagen behöver göra sin egen tolkning för hur det ska tillĂ€mpas. Den nya redovisningsförĂ€ndringen innebĂ€r att organisationerna mĂ„ste anpassa deras nuvarande regler och rutiner efter det nya regelverket.Syftet med denna uppsats Ă€r att skapa ökad förstĂ„else för förĂ€ndringsprocessen vid införande av en ny redovisningsstandard och att bidra med större medvetenhet kring dess komplexitet. För att uppnĂ„ syftet sĂ„ anvĂ€ndes i studien en kvalitativ metod dĂ€r det genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kommunala fastighetsbolag i VĂ€stra Götalands lĂ€n som alla nyligen infört komponentavskrivning.

Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.

Bakgrund: Inom intensivvÄrd transporteras patienter till och frÄn avdeningen för att genomgÄ olika undersökningar. Det Àr vÀl kÀnt att transporter Àr förenade med risker och kritiska situationer uppstÄr ofta pÄ grund av den mÀnskliga faktorn. Genom upprepad utbildning av personal, tillexempel genom simuleringsövningar med informanter ur olika yrkeskategorier kan det vara ett anvÀndbart verktyg för att uppnÄ ökad vÄrdkvalitet och patientsÀkerhet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva vad en simuleringsövning innebÀr för intensivvÄrdspersonal för att bemÀstra en kritisk situation.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats har genomförts. Femton personer, varav sex ST-lÀkare, sex sjuksköterskor och tre undersköterskor inom intensivvÄrd har intervjuats. Konventionell kvalitativ innehÄllsanalys enligt Hsieh och Shannon har anvÀnts för analys av materialet.Resultat: Analysen av materialet ledde till att nio stycken subkategorier utvecklades och som delades in i tvÄ kategorier, vilka beskriver informanternas upplevelser i situationen och betydelsen av lÀrandet.

Uppsatsen unders?ker hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer upplever och beskriver sitt professionella handlingsutrymme i en medicinskt dominerad v?rdkontext samt vilka strategier de anv?nder f?r att skapa, uppr?tth?lla och p?verka sitt handlingsutrymme inom dessa villkor.Studien bygger p? semistrukturerade intervjuer med ?tta h?lso- och sjukv?rdskuratorer verksamma inom somatisk och psykiatrisk v?rd. Materialet analyserades med tematisk analys och tolkades med st?d av teorier om handlingsutrymme, profession, medikalisering och makt.Resultatet visar att kuratorers handlingsutrymme formas i samspelet mellan medicinsk dominans, patienters livsvillkor och organisatoriska villkor. Psykosociala perspektiv beh?ver ofta legitimeras f?r att f? genomslag i en v?rdkontext d?r medicinska perspektiv ges tolkningsf?retr?de.