Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien Àr en förutsÀttning för att förhindra smittspridning.Varje Är skadas 100 000 patienter i vÄrdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. VÄrdtiden förlÀngs med 4 dagar och detta kostar samhÀllet oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvÄrdspersonals hÀnder Àr den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvÄrdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vÄrden följer riktlinjer för basala hygienrutiner gÀllande handhygien.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och jÀmföra vilken syn förÀldrar har pÄ den fria lekens betydelse för barns lÀrande. Studien görs i en förskola i Sverige respektive en utlandssvensk förskola i Spanien och svaren jÀmförs sedan mellan de olika lÀnderna.Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar;? Vad innebÀ begreppet fri lek enligt föÀdrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk föskola?? Vad anser förÀldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola att barn lÀr sig genom den fria leken?? Vilka tankar och funderingar har förÀldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola angÄende deras barns möjligheter till fri lek under dagarna i förskolan?För att samla in material anvÀnde vi oss av strukturerad intervju för hemskick som metod. Genom vÄrt res-lutat kom vi fram till att det finns bÄde likheter och skillnader i svaren vi fick frÄn förÀldrar angÄende den fria leken jÀmfört i en svensk respektive utlandssvenk förskola. FörÀldrarna till barnen i den svenska skolan nÀmner flera begrepp och förmÄgor som barnen lÀr sig medan förÀldrarna till barnen i den utlandssvenska förskolan mer tar upp materiella ting som barnen leker med.

Syftet med studien Àr att belysa Ätta lÀrares vÀgar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat omrÄde en begreppsutredning dÀr jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras bÄde normativ och deskriptiv litteratur dÄ tidigare emprisk forskning finns i begrÀnsad mÀngd. De refererade kÀllorna Àr av bÄde Àldre och nyare karaktÀr. Aktuella variabler i urvalet Àr lÀrares kön, undervisningsstadium, antal Är i yrket och skolans upptagningsomrÄde (status och typ av bebyggelse).

Sommaren 2010 implementerades det nya upphandlingsinstrumentet konkurrensprÀglad dialog i LOU. Upphandlande myndigheter har numera tvÄ undantagsinstrument tillgÀngliga, förhandlat förfarande med föregÄende annonsering och konkurrensprÀglad dialog. Gemensamt för förfarandena Àr att de utgör undantag frÄn huvudregeln om att öppet eller selektivt förfarande ska tillÀmpas. En upphandlande myndighet fÄr endast tillÀmpa förhandlat förfarande med föregÄende annonsering eller konkurrensprÀglad dialog dÄ sÀrskilda förutsÀttningar föreligger. Offentlig upphandling i Sverige har i dag sin grund i EU.

Bakgrund: Sedan 2004 arbetar BokföringsnÀmnden (BFN) med att ta fram fyra kategorier av ett förenklat och samlat regelverk för företag i Sverige. K3-regelverket som utgör ett av dessa fyra regelverk och just nu utarbetas kommer att vara det huvudsakliga regelverket för alla onoterade företag som inte valt att tillÀmpa den sÄ kallade IAS-förordningen. Vid ett sammantrÀde som hölls i juni 2010 beslutades att förslaget till ett nytt allmÀnt rÄd med vÀgledning om UpprÀttade av Ärsredovisnig (K3) skulle gÄ ut pÄ remiss. Det som ledde till mÄnga kritiska remissvar var K3s kapitel om materiella anlÀggningstillgÄngar, mer specifikt, den sÄ kallade komponentansatsen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera aktörer med olika perspektiv pÄ externredovisning av fastighetsförvaltande företag och som aktivt har yttrat sig angÄende komponentansatsen i utkastet till K3-regelverket. Deras syn pÄ komponentansatsen kommer att beskrivas samt analyseras och förklaras utifrÄn ett kostnads- och vÀrderesonemang.Metod: En undersökning av attityder och vÀrderingar har genomförts med ett antal aktörer som identifierats.

Bakgrund/Problem: I samband med generationsskiftet pÄ arbetsmarknaden uppstÄr frÄgan hur arbetsgivarna ur ett rent strategiskt perspektiv kan ta stÀllning till Generation Y (födda under andra halvan av sjuttiotalet fram till ca Är 2000) i arbetslivet. Generation Y verkar nÀmligen ha en förÀndrad syn jÀmfört med Àldre generationer nÀr det gÀller hur man ser pÄ arbetets roll i livet. Företagen mÄste börja uppmÀrksamma dessa förÀndrade vÀrderingar för att genom sitt Employer Brand kunna locka till sig den yngre generationen pÄ bÀsta sÀtt.Syfte: I denna uppsats presenterar jag sociologiska teorier och empiriska fakta om generationer, för att försöka se vilken betydelse generationstillhörigheten kan ha för organisationers Employer Branding. PÄ detta sÀtt vill jag utveckla och föra fram ett tankesÀtt som grundar sig i en genera-tionssociologisk analys av fenomenet.Material: Mitt material kommer huvudsakligen frÄn forskningsstudier, forskningsartiklar, littera-tur, medier och frÄn teorier av sociologerna Hans Zetterberg, Ronald Inglehart och Karl Mann-heim.Slutsats: Generationstillhörigheten verkar ha en stor betydelse för företagens Employer Branding. Det finns idag en större fokus pÄ fritid och person framför arbete.

Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.

Bakgrund: Sedan 2004 arbetar BokföringsnÀmnden (BFN) med att ta fram fyra kategorier av ett förenklat och samlat regelverk för företag i Sverige. K3-regelverket som utgör ett av dessa fyra regelverk och just nu utarbetas kommer att vara det huvudsakliga regelverket för alla onoterade företag som inte valt att tillÀmpa den sÄ kallade IAS-förordningen. Vid ett sammantrÀde som hölls i juni 2010 beslutades att förslaget till ett nytt allmÀnt rÄd med vÀgledning om UpprÀttade av Ärsredovisnig (K3) skulle gÄ ut pÄ remiss. Det som ledde till mÄnga kritiska remissvar var K3s kapitel om materiella anlÀggningstillgÄngar, mer specifikt, den sÄ kallade komponentansatsen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera aktörer med olika perspektiv pÄ externredovisning av fastighetsförvaltande företag och som aktivt har yttrat sig angÄende komponentansatsen i utkastet till K3-regelverket. Deras syn pÄ komponentansatsen kommer att beskrivas samt analyseras och förklaras utifrÄn ett kostnads- och vÀrderesonemang.Metod: En undersökning av attityder och vÀrderingar har genomförts med ett antal aktörer som identifierats.

Bakgrund:PartnervÄld, i synnerhet mÀns vÄld mot kvinnor, har genererat stor uppmÀrksamhet i Sverige och pÄ senare Är har Àven kvinnors vÄld mot mÀn uppmÀrksammats. Forskningen Àr oenig betrÀffande mÀn och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervÄld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelÄg vid partnervÄld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av vÄld, missbruk och psykisk ohÀlsa hos misstÀnkta mÀn och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohÀlsa hos mÄlsÀgande mÀn och kvinnor.Metod:SextioÄtta polisanmÀlda Àrenden av partnervÄld i VÀstra Götalands lÀn undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.

Denna studie syftar till att, med barns perspektiv, synliggöra barns egna uppfattningar av sin förskolas inomhusmiljö. Vidare Àr syftet att undersöka hur barnens tal om olika platser kan förstÄs med utgÄngspunkt i ett posthumanistiskt perspektiv och teorin om agentisk realism. Studien Àr kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer med barn. Jag har anvÀnt mig av intervjumetoden ?walk and talk? , vilket innebÀr att jag genomfört gÄturer tillsammans med barnen i inomhusmiljön.

År 2014 blev komponentavskrivning ett krav för alla bolag som följer K3-regelverket och har materiella anlĂ€ggningstillgĂ„ngar med komponenter av betydande vĂ€rde. K3 Ă€r ett principbaserat regelverk vilket innebĂ€r att företagen behöver göra sin egen tolkning för hur det ska tillĂ€mpas. Den nya redovisningsförĂ€ndringen innebĂ€r att organisationerna mĂ„ste anpassa deras nuvarande regler och rutiner efter det nya regelverket.Syftet med denna uppsats Ă€r att skapa ökad förstĂ„else för förĂ€ndringsprocessen vid införande av en ny redovisningsstandard och att bidra med större medvetenhet kring dess komplexitet. För att uppnĂ„ syftet sĂ„ anvĂ€ndes i studien en kvalitativ metod dĂ€r det genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kommunala fastighetsbolag i VĂ€stra Götalands lĂ€n som alla nyligen infört komponentavskrivning.

Bakgrund: Inom intensivvÄrd transporteras patienter till och frÄn avdeningen för att genomgÄ olika undersökningar. Det Àr vÀl kÀnt att transporter Àr förenade med risker och kritiska situationer uppstÄr ofta pÄ grund av den mÀnskliga faktorn. Genom upprepad utbildning av personal, tillexempel genom simuleringsövningar med informanter ur olika yrkeskategorier kan det vara ett anvÀndbart verktyg för att uppnÄ ökad vÄrdkvalitet och patientsÀkerhet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva vad en simuleringsövning innebÀr för intensivvÄrdspersonal för att bemÀstra en kritisk situation.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats har genomförts. Femton personer, varav sex ST-lÀkare, sex sjuksköterskor och tre undersköterskor inom intensivvÄrd har intervjuats. Konventionell kvalitativ innehÄllsanalys enligt Hsieh och Shannon har anvÀnts för analys av materialet.Resultat: Analysen av materialet ledde till att nio stycken subkategorier utvecklades och som delades in i tvÄ kategorier, vilka beskriver informanternas upplevelser i situationen och betydelsen av lÀrandet.

Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.

Den 12 juni 2014 lÀmnade FSK ett lagförslag som bl.a. innebÀr att svenska bolags tidigare Ärs underskott ska reduceras till hÀlften. FramstÀllningens syfte Àr att utreda huruvida denna reducering stÄr i strid med det grundlagsstadgade retroaktivitetsförbudet.Enligt huvudregeln i 40 kap. 2 § IL ska tidigare Ärs underskott frÄn en nÀringsverksamhet dras av. I 2 kap.

Bakgrund:I LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 lyfts begreppet historiemedvetande fram Ànnu tydligare Àn vad det gjordes i Lpo 94. I Lgr 11 stÄr det fastslaget att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om historiska sammanhang och sitt historiemedvetande, eftersom ett historiskt perspektiv ger individen ett redskap att förstÄ och förÀndra samtiden. Forskning visar att elever uppvisar ett bristande historiemedvetande, vilket kan bero pÄ mÄnga olika orsaker. Till exempel kan det bero pÄ historieundervisningens upplÀgg eller elevernas förmÄga att hantera stora tal. Mot bakgrund av detta vill vi med vÄr studie undersöka elevers historiemedvetande för att se hur resultatet frÄn vÄr studie förhÄller sig till tidigare forskning inom Àmnet.Syfte:Syftet Àr att undersöka elevers historiemedvetande.Metod:Den metod som har anvÀnts i vÄr studie Àr fokusgruppsintervjuer med intervjuguide och checklista.Resultat:Genom vÄr undersökning och analys av insamlad data konstaterade vi att eleverna uppvisade ett relativt bra historiemedvetande jÀmfört med resultat frÄn tidigare forskning.