Syftet med studien var att undersöka lĂ€rares och elevers attityder till lĂ€roboken i matematik i grundskolans tidigare Ă„r. Genom intervjuer har fem lĂ€rares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som gĂ„r i de fem klasser de intervjuade lĂ€rarna ansvar för, har besvarat en enkĂ€t med frĂ„gor gĂ€llande deras attityder till matematikĂ€mnet, lĂ€roboken i matematik samt övrig undervisning i andra Ă€mnen. I tidigare forskning framkommer det att lĂ€rarna i stor utstrĂ€ckning förlitar sig pĂ„ lĂ€roboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lĂ€rarna styrs undervisningen i mĂ„ngt och mycket av lĂ€roboken.

Huvudsyftet med denna undersökning var att ta reda pÄ elevers attityder till matematik samt hur de uppfattar matematikundervisningen. Anledningen till att valet föll pÄ just detta undersökningsomrÄde beror pÄ att elevers attityder spelar en avgörande roll för hur den matematiska inlÀrningen kommer att utveckla sig. Trots detta lÀggs ingen större vikt vid elevers attityder till matematiken och dess pÄverkan pÄ elevernas prestationer i Àmnet. För att fÄ en inblick i detta har en enkÀtundersökning genomförts i fem högstadieklasser. Resultaten visade pÄ att det rÄder en stor spridning kring elevers attityder till matematiken, dÀr ungefÀr hÀlften av de responderande eleverna har en positiv attityd till Àmnet.

Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis pÄ tre sÀrskilda Àldreboenden för en integrerad grupp brukare utifrÄn ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och brukare med en demenssjukdom, mellan personal och brukare utan demenssjukdom och mellan brukare utan demenssjukdom och brukare som led av demens. Studien utgick ifrÄn personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper pÄ Àldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vÄrdbitrÀde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrÄgor för alla Àldreboenden. Metoden som anvÀndes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krÀvde ett speciellt bemötande som var tidskrÀvande.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om en varierad undervisning i matematik kan pÄverka eleverna till att fÄ en positivare syn och ökad motivation till Àmnet. Undersökningen genomfördes i en Är 4 med 18 elever. Vi gjorde ett utvecklingsarbete som omfattade sju lektionstillfÀllen, som genomfördes i en lektionsserie, med varierat innehÄll och upplÀgg. En enkÀt lÀmnades ut som en förundersökning och en annan lÀmnades ut efter avslutad undervisningsserie. Deltagande observationer skedde kontinuerligt under den verksamhetsförlagda utbildningen.

PÄ högstadiet i matematikundervisningen Àr anvÀndandet av minirÀknare vanligt. Alla de intervjuade lÀrarna anvÀnder den nÀr det rekommenderas i lÀroböckerna. DÀremot lÄter vissa lÀrare sÀrskilt svaga elever ta hjÀlp av minirÀknare sÄ att de istÀllet kan fokusera pÄ problemlösning. I mÄl att uppnÄ stÄr det att eleven ska i slutet av det nionde Äret bl.a. ?ha goda fÀrdigheter i och kunna anvÀnda överslagsrÀkning och rÀkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjÀlp av skriftliga rÀknemetoder och med tekniska hjÀlpmedel? (Skolverket 2000).

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och problematisera pedagogers syn pÄ en integrerad matematikundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi valde dÄ att intervjua pedagoger, specialpedagoger och en rektor pÄ tvÄ Är 0-6 skolor. FrÄgorna berörde bland annat hur pedagogerna och specialpedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd, vilken tanke de har med sitt arbetssÀtt och hur de skulle vilja arbeta om de fick önska. Rektorn fick bl.a. svara pÄ frÄgan hur hon vill att hennes personal ska arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik.

Matematikboken har stor betydelse av flera skÀl: den anvÀnds, snarare Àn styrdokumenten, som definition av kursinnehÄll och svÄrighetsnivÄ av kursen. LÀrarna följer ofta lÀromedlet vÀldigt hÄrt. LÀroboken spelar stor roll för elevernas lust eller olust inför matematiklÀrandet. Eleverna anvÀnder det mesta av sin studietid till att försöka lösa uppgifterna i matematikboken.Hur eleverna anvÀnder sig av matematikboken och om de anvÀnder nÄgon studieteknik (och i sÄdana fall vilken) dÄ de studerar, har undersökts med en enkÀtundersökning.Resultatet Àr att eleverna lÀgger nÄgot mera tid pÄ typexemplen Àn pÄ teoridelen och den största delen (ca 50 %) pÄ att lösa övningsuppgifter. Flera elever uppger studietekniker som Àr bra men mÄnga verkar inte ha nÄgon djupare tanke bakom hur de studerar.

AbstractThe purpose of this study has been to find out what attitude fifth graders have towards mathematics. This is done to get a better understanding of student?s feelings regarding about mathematics and what it is that makes mathematics fun or boring. My questions have been: What do the students think is fun, boring and difficult about mathematics? How do students think that a good mathematics teacher should be? Do the students see a difference in the mathematics teaching in easy compulsory school years?To find answers to my questions I have looked into prior research on students attitudes towards mathematics.

Bakgrunden till uppsatsen Ă€r att de barn som börjar i skolan idag har betydligt mer förkunskaper Ă€n de som började pĂ„ 40-talet. ÄndĂ„ Ă€r trenden att eleverna uppvisar sjunkande resultat i matematik i grundskolan (Johansson och Wirth, 2007).Undersökningens syfte Ă€r att kartlĂ€gga resonemang bakom lĂ€rares val av arbetssĂ€tt inom matematik i Ă„rskurs 1.Vi gör följande definitioner: Med undervisningstradition inom matematik avses lĂ€rar-och lĂ€roboksstyrd undervisning, med fokus pĂ„ abstrakta symboler, rĂ€tt svar och korrekta procedurer. Med metod för matematikinlĂ€rning menar vi strukturerade inlĂ€rningsmetoder baserade pĂ„ forskning.VĂ„r metod Ă€r en kvalitativ undersökning som bygger pĂ„ tio intervjuer med lĂ€rare pĂ„ fyra skolor i tvĂ„ olika kommuner.Vi drar slutsatsen att lĂ€rarna behöver mer kunskap om den senaste forskningen och om de strukturerade metoder för matematikinlĂ€rning som finns, för att pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt kunna fatta vĂ€lgrundade beslut om vilka arbetssĂ€tt de ska anvĂ€nda i olika situationer. En annan slutsats vi har kommit fram till Ă€r att om fler lĂ€rare ser matematikens egenvĂ€rde kan fler barn fĂ„ uppleva glĂ€djen i att förstĂ„ matematik och utveckla tilltro till sin förmĂ„ga..

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i Àmnet matematik dalar. MÄnga elever uppfattar Àmnet som svÄrt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta Àr enformiga och mestadels bestÄr av elevernas eget arbete lÀroböckerna. Denna studies syfte Àr att undersöka vad eleverna sjÀlva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssÀtt inom Àmnet, samt hur de skulle vilja förbÀttra den matematikundervisning de fÄr idag. För att besvara dessa frÄgor har jag gjort en enkÀtstudie med 117 elever frÄn Ärskurs sju och Ätta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att mÄnga elever uppfattar matematiken som svÄr och det Àr inte ett av de Àmnen eleverna tycker mest om i skolan.

The purpose of this study is to examine in what extent primary school teachers, teaching children in the age of 6 to 9, choose to use digital tools in their teaching of mathematics. I also want to examine what these teachers think, in terms of advantages and disadvantages, about using digital tools on their mathematics lessons. Finally I want to examine what skills they possess about digital tools.I am using a quantitative method to collect my data. The quantitative survey consisted of a questionnaire survey of ten questions that 38 primary school teachers have answered.The results of my study show that the teachers to some extent use digital tools when they teach mathematics and that the availability of various digital tools are generally good. But it turns out that the availability of tools is not a guarantee that they are used in teaching of mathematics.

Detta projekt gick ut pÄ att utföra ett möjligt underhÄllsschema för ScandBook i Falun. Innan dess hade akuta reparationer skett dÄ en del lager gÄtt sönder utan föraning pÄ transportlinan. Genom undersökningar som vÀrmekamera, mÀtklocka, okulÀrbesiktning m.m. kunde ett beslut fattas om huruvida detta gick att genomföra. Det behövde inte innebÀra reparationer utan Àven utbyte av lager, bultar, upphÀgningar m.m..

Arbetets syfte Àr att undersöka hur högstadieelever för matematiskt resonemang. De frÄgestÀllningar som studien inriktas pÄ Àr vilka lösningsstrategier elever vÀljer dÄ de resonerar matematiskt sÄvÀl som vad  det finns för skillnader och likheter mellan de yngre elevernas lösningar och de Àldre elevernas lösningar.Undersökningen genomfördes i tvÄ klasser, den ena i Ärskurs 8 och den andra i Ärskurs 9, pÄ en grundskola. Eleverna fick lösa uppgifter, vilka uppmanade dem att föra matematiskt resonemang, individuellt. Resultatet av studien visar att majoriteten av undersökta elever har valt att resonera deduktivt. JÀmförelsen av elevers lösningar i tvÄ Ärskurser visar att Ärskurs 9 elevers resonemangsföring prÀglas av större förtrogenhet med den algebraiska demonstrationen.

Matematikundervisning kan se ut pÄ en mÀngd olika sÀtt. StrÀvandemÄlen i LÀroplanerna beskriver att lÀraren skall strÀva efter att eleverna bÄde skriftligt och muntligt bör redovisa och argumentera för sina lösningar samt lÀra sig hantera olika matematiska hjÀlpmedel. Tanken Àr att lÀraren skall planera för en undervisningsform som innehÄller dessa strÀvandemÄl.UtifrÄn ovanstÄende har jag gjort en kvalitativ studie med hjÀlp av ett laborativt grupprov. Studien bygger pÄ att undersöka om man med hjÀlp av prov kan stÀrka elevernas motivation dÀr de trÀnar sig i att fÄ en bra lösningsstrategi genom att ge dem poÀng för detta. Provet bygger pÄ att eleverna arbetar tvÄ och tvÄ dÀr de i text ska redovisa och argumentera för sina utrÀkningar.Min samlade bild av elevernas förmÄga att strukturera uppgifterna pÄ ett bra och tydligt sÀtt samt i text förklara hur de löst uppgifterna blev inte riktigt vad jag vÀntat mig.

Vi tror att ett lektionsupplÀgg och en fÀrdighetstrÀning i matematik som intresserar och engagerar eleverna Àr avgörande för om eleverna tycker matematiken kÀnns rolig och meningsfull. Vi har haft en lektion i Är 4 pÄ en skola i södra Sverige. DÀrefter har vi utfört fyra kvalitativa intervjuer med Ätta elever som blev intervjuade i par. Under intervjun fick eleverna spela ett spel som handlade om stapeldiagram och sedan fick de tillsammans göra ett eget diagram som visade vilka fritidsintressen de hade. Avslutningsvis fick eleverna svara pÄ frÄgor om vad de tyckte om vÄrt arbetssÀtt.