Syftet med denna studie är att synliggöra om förskollärarna upplever upplever några skillnader i sitt metodval inom Matematik i och med implementeringen av läroplanen för förskolan reviderad 2010 samt om den geografiska placeringen av förskolan har någon inverkan på dessa val. Studien behandlar även om yrkesidentiteten har förändrats i och med reviderigen, samt om den geografiska placeringen av förskolan har betydelse för den metodik förskolläraren använder sig av inom ämnet Matematik. Genom att först göra en textanalys av läroplanen för förskola (Lpfö98) och läroplanen reviderad förskola reviderad 2010 (lpfö98/10) har vi belyst de skillnader som finns i förskolans läroplaner. Detta resulterade i att vi kunde utforma en intervjuguide som vi sedan har kunnat använda i de intervjuer som gjordes med respondenter som totalt är nio stycken, fyra som är verksamma i en stor stad och fem som är verksamma i glesbygden. Under studiens gång har vi ständigt använt oss av relevant litteratur som bland annat behandlar Matematik i förskolan.

Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer i undervisningen och den sociala skolmiljönsom ger elever motivation och lust att lära Matematik. Arbetet beskriver motivation och lust tillMatematikämnet ur ett lärar- och ett elevperspektiv.Undersökningen utförs genom intervjuer med fyra pedagoger som undervisar i Matematikämneti skolår 1-6. Utöver detta så sker intervjuer med två elever ur varje pedagogs klass. Sammanlagtåtta elever ingår i undersökningen.Resultatet visar att elevens förståelse och tillit till den egna förmågan är centrala motivationsfaktorerför att lära Matematik. Enligt samtliga deltagare i undersökningen är ett varierat arbetssätten viktig faktor för att skapa motivation.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssätt i Matematikundervisningen på högstadiet. Den praktiska undervisningen är en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, där kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar däremot på drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning får resultatmässigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en årskurs sex och en årskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frågeställningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikområdet och besvarade en enkät.

Syftet med vår undersökning är att undersöka hur eleverna upplever att deras IUP hjälper dem i deras progression inom Matematik. För att ta reda på detta använder vi oss av intervjuer av elever i skolår fem. Resultatet visar att eleverna är väl medvetna om vad som står i deras individuella utvecklingsplan för Matematik och att de anser att den hjälper dem i deras progression i ämnet..

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur Matematikundervisningen på gymnasiet ser ut och hur eleverna önskar att den ska se ut. Fokus har legat på vad som är meningsfull Matematikundervisning och om upplägget på den undervisning som bedrivs idag kan ses som meningsfull. Detta har vi gjort genom att studera forskning inom området och genom att göra enkäter och intervjuer med elever på gymnasiet. Vi har kommit fram till att elever har svårt att se vilken nytta de har av Matematik i vardagen och att de inte ser på Matematik som ett sätt att tänka utan bara som ett sätt att räkna. Detta får oss att bestämt hävda att Matematikundervisningen måste förändras och bli mer vardagsanknuten och därmed mer meningsfull.

Arbetet beskriver arbetsgången från identifierat behov av hjälpmedel i undervisningen i Matematik A till ett färdigt pedagogiskt hjälpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas så att den passar varje elevs sätt att lära sig. Genom att använda en mångfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lärare skapa goda förutsättningar för alla elever oavsett lärstil. Utifrån erfarenhetspedagogiken och lärstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna användas i avsikten att bidra till en mångfacetterad undervisning..

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers känslor kring Matematik. En jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagoger tar reda på vad elever i skolår tre kan (och inte kan) i Matematik. Med hjälp av intervjuer har vi ställt frågor till åtta pedagoger som är verksamma i skolår tre och har behörighet att undervisa i Matematik. I litteraturstudien kom vi i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning som har stor betydelse för hur bedömning går till och följs upp. Resultaten visar att pedagogerna anser att kommunikation är viktig både i Matematikundervisning och vid uppföljning av resultat. När det gäller uppföljning genomfördes den på olika sätt.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för Matematik där Matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande Matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på Matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en Matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar Matematik.

I Lpo 94 poängteras att lusten att lära ska väckas genom lek och skapande. Det abstrakta ämnet Matematik ska göras konkret i den undervisning som bedrivs i skolorna. Historiskt sett har detta varit en ståndpunkt för Matematikundervisningen sedan länge. Genom att in-tegrera Matematik i praktiska ämnen sker lärandet genom tillämpning. Vi har i vår studie försökt att synliggöra om det kunskapande som sker i en kontext transfereras till ett annat sammanhang.

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur tärningen används som redskap för barns lärande av Matematik. Vi vill även undersöka hur pedagogerna uttrycker att de synliggör Matematiken för baren när de använder tärningen samt hur barnen använder sig av tärningen i leken. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och observationer av barn i deras lek. Resultatet visar att de flesta pedagoger är medvetna om Matematiken i användandet av tärningen även om de inte synliggör Matematiken för barnen. Vissa pedagoger använder tärningen även i andra situationer än vid tärningsspel. Exempel på sådana situationer är samling, rörelsepass och utevistelse.

Syftet med mitt arbete var att skapa ett diagnostiskt test i Matematik för elever som läser Ellära A på elprogrammet. Detta för att undersöka elevernas förkunskaper i Matematik. Undersökningen riktar sig till att hitta de elever som kan få problem att klara Matematiken i Ellära A. Testet skulle ej ta en större del av en lektion i anspråk.Med hjälp av kurslitteratur och kursplan för Ellära A har jag tagit fram ingående Matematik i kursens inledande delar. Utifrån denna Matematik har sedan uppgifter skapats och jämförts med likartade uppgifter i grundskolans nationella prov för årskurs 9 samt skolverkets mål som eleverna skall ha nått i slutet av nionde skolåret.Jag har utfört ett test i en fordonsklass för att kontrollera tidsåtgång och eventuella oklarheter i testet.

Med vårt examensarbete ville vi skapa ett inlärningstillfälle i Matematik. Under vår slutpraktik undersökte vi två Matematikgrupper i årskurs åtta. Vi delade in eleverna i slumpmässiga grupper och med hjälp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfällen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har även fått skriva utvärderinagr i grupp och enskilt i form av utvärderingsformulär och enkäter.

Grunden för utvecklingen av ett barns Matematikkunskaper lägger man redan i förskolan. Att arbeta med Matematik i förskolan är oerhört viktigt för att förbereda barnen för skolan och livet. Under min undersökning kommer jag därför att undersöka på vilket sätt Matematiklärande genomförs i förskolan samt hur pedagogerna synliggör Matematiken i förskolan. Under min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptäckte jag variation i pedagogernas arbetssätt med Matematik. Vissa fokuserade mycket på Matematik under vardagsverksamheten medan andra knappt var engagerade i att lära barnen Matematik. Min undersökning är baserad på intervjuer av sex pedagoger från två olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla pedagoger var överens om att Matematiken i förskolan förbereder barnen inför Matematiken som kommer framöver i skolan och livet.

Teori: Att uppnå lärande är ett komplext samspel mellan olika faktorer. Några viktiga ledord är aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glädje. Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lärande inom Matematik. Syftet är att genom att förändra arbetssätt och pröva många olika vägar för att nå de mål som finns i kursplanerna, få elever som är mer engagerade i Matematik och på så sätt uppnå bättre lärande. Utöver att följa elevernas läroprocesser och vilka mål som nås har jag även följt elevernas inställning till Matematikämnet för att se om förändrade arbetssätt påverkar lusten och glädjen. Resultat: Kunskapstest i två olika klasser visade på skillnader i förståelsen av procentavsnittet till förmån för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att utläsa några anmärkningsvärda skillnader.