Syftet med undersökningen Àr att fÄ förstÄelse för faktorer som pÄverkar motivationen hos personalen pÄ MSB (Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). Undersökningen belyser dels den psykosociala arbetsmiljöns pÄverkan och dels ledningens betydelse för de anstÀlldas motivation. I teoriavsnittet behandlas tre olika block: Motivation, Psykosocial arbetsmiljö och slutligen Management. Dessa tre block ligger sÄledes till grund för undersökningen och sjÀlva uppsatsen. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet har en kvalitativ metod valts, med intervju som datainsamlingsmetod.

Att göra bedömningar av risk för vÄld hos frihetsberövade personer pÄ fÀngelser och i olika former av tvÄngsvÄrd Àr en viktig del av arbetet med att reducera antalet vÄldsincidenter, vilket Àr till nytta bÄde för frihetsberövade personer och för personalens arbetsmiljö. Syftet med denna studie Àr att göra en kunskapsöversikt över vad forskningen sÀger om att bedöma risk för vÄld hos frihetsberövade personer, beskriva aktuell forskning om riskbedömningar, hur strukturerade instrument för riskbedömningar definierar vÄld, vilka teoretiska utgÄngspunkter till uppkomst av vÄld som anvÀnds och i vilken utstrÀckning riskbedömningsinstrument tar hÀnsyn till interaktion mellan personal och frihetsberövade personer.Studien genomförs igenom en litteraturstudie med en innehÄllsanalys av forskning pÄ omrÄdet utifrÄn frÄgestÀllningarna i syftet. Sökorden Àr ?inmate?, ?inpatient?, ?violence?, ?risk?, ?assessment?, ?juvenile? och ?youth?.Reslutatet av studien visar att det finns ett flertal instrument som som forskningen visar har god validitet och Àven inter-bedömarreliabilitet för att bedöma risk för vÄld, nÀmligen BrÞset Violence Checklist (BVC), Historical-Clinical-Risk management-20(HCR-20), Dynamic Appraisal of Situational Agression (DASA) och Structured Assessment of Violencerisk in Youth(SAVRY). Utöver detta finns Àven nÄgra bedömningsinstrument som anvÀnder enbart statiska variabler för att bedöma risk för vÄld hos frihetsberövade, Àven kallade aktuariska modeller.

Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av Sveriges skogsindustrier genom skogsklustret. Arbetet har syftat till att effektivisera den mekaniska planteringen av skog under nordiska förhÄllanden. Effektiviseringen av planteringsprocessen har gjorts med fokus pÄ reduktion av tidsödande manuell hantering för pÄfyllning av plantor, samt genom utveckling av en tillförlitlig process. Utförandet av dessa förbÀttringar har skett genom mekanisk konstruktion av ett magasin och tillhörande matare avsett för kassett-typ HIKO V93. Mekanismen hanterar kassetten som förser ett maskinellt planteringsaggregat med de plantor som kassetten innehÄller.

Syftet med uppsatsen Àr att genom ett maktkritiskt perspektiv pÄ skolan sominstitution undersöka hur skolan ingÄr i processer som Äterskapar maktordningar isamhÀllet. Vi vill undersöka betygssÀttning i grundskolan som en del avskolinstitutionens makt över elever, dÄ slutbetygen fÄr stor pÄverkan pÄ eleversframtid. Andra delen av vÄrt syfte Àr att undersöka relationen mellan lÀrare ochelev som en möjlig potential i arbetet med att förbÀttra skolans sjunkande resultat.Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med högstadielÀrare ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kommer att utgÄ frÄn lÀrarnas berÀttelseoch valda teorier för att söka svar pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur kan vi förstÄ lÀrarnas syn pÄ relationens respektive betygens betydelse förelevers resultat?2.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att studera fyra pedagogers beskrivningar av hur de gör nÀr de bedömer och dokumenterar elevers utveckling i matematik.Teori: Bedömning och dokumentation Àr nÀra sammankopplat med synen pÄ lÀrande. Studien tar sin utgÄngspunkt i synen pÄ lÀrande sÄ som det beskrivs av SÀljö (2000). Det innebÀr att lÀrande sker genom interaktion mellan mÀnniskor. Den teoretiska grund studien vilar pÄ Àr alltsÄ en syn pÄ att mÀnniskor lÀr sig i samspel med andra. Vidare antas att lÀrandet Àr kontextbundet, vilket innebÀr att pedagoger gör pÄ olika sÀtt nÀr de bedömer och dokumenterar, beroende pÄ den kontext de befinner sig i.

Bakgrund: Sexualitet Àr viktigt för alla individer dÄ det ingÄr i mÀnniskans fysiska och mentala behov. För Àldre personer oavsett sexuell lÀggning (hetero? bi? homosexuell) Àr sexualitet viktigt för upplevelsen av ett hÀlsosamt liv. Forskning visar att mÄnga Àldre saknar just kÀrlek och en fysisk nÀra kontakt. Patienters sexuella uttryck i form av verbala och sexuella handlingar kan skapa oro hos personalen dÄ de saknar kunskap inom detta omrÄde.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt lÀ-rare/speciallÀrare/specialpedagoger i skolÄr 4-6 anvÀnder sig av resultaten frÄn de nationella proven i matematik i Ärskurs tre i sin undervisning. Studiens syfte var ocksÄ att ta reda pÄ hur stödet Àr organiserat för de elever som inte uppnÄdde godkÀnt resultat pÄ proven samt hur pedagogerna önskar att stödet ska se ut.1. PÄ vilket sÀtt tar lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna del av resultaten frÄn de nationella proven i matematik och vad fÄr de reda pÄ eller vad tar de reda pÄ?2. Hur ser stödet ut för de elever som inte nÄdde upp till kravnivÄn pÄ nationella proven i matematik?3. Hur vill lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna att stödet ska se ut?Teori: Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrandet ses som en sprÄklig och social företeelse. Vi lÀr av erfarenheter frÄn oss sjÀlva och andra. Genom sprÄket kan vi dela varandras erfarenheter.

Syfte: Studie syftar till att utvÀrdera den metod kallad Show me the money som Mölndals stad anvÀnder för att pÄ ett utvidgande sÀtt uppmuntra och ta vara pÄ ungdomars delaktighet och engagemang. FrÄgestÀllningar:? vilka teorier och ideologier ligger till grund för Show me the money?? vilka mÄl har metoden och hur implementeras dem i fritidsgÄrdsverksamheten?? hur förverkligas mÄlen i praktiken sett utifrÄn brukarnas erfarenheter och upplevelser?? vilka styrkor och förbÀttringsomrÄden har metoden?Metod: Studien Àr en kvalitativ utvÀrdering som lyfter fram tvÄ perspektiv: det teoretiskt professionella via tvÄ personal pÄ kommunens avdelning för fritidsgÄrdar och brukarperspektivet genom ungdomars erfarenheter frÄn fritidsgÄrdsverksamheten. Det teoretiska perspektivet Àr bearbetat och formulerat till en programteori för Show me the money dÀr dokumentanalys och intervju med personalen anvÀnts. Brukarperspektivet Àr framtaget genom fokusgruppintervju och enskild intervju med totalt fyra ungdomar.

Syftet med studiens har varit att fÄ en förstÄelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger nÀr förÀndringar införs i en organisation. I syftet har ocksÄ ingÄtt att försöka fÄ en förstÄelse för vilka faktorer som uppfattas pÄverka förÀndringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnÄ detta syfte har det varit nödvÀndigt att förstÄ hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som Àr verksamma pÄ tvÄ kommunala förskolor pÄ olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna Àr inom kommunen. De övergripande frÄgestÀllningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus pÄ att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

GrönomrĂ„den har en betydande del i mĂ€nniskors hĂ€lsa, bĂ„de fysiskt och psykiskt, och vikten av nĂ€rhet till grönomrĂ„den har lett till att Boverket satt upp riktlinjer pĂ„ 300 meter för bostadsnĂ€ra natur. NĂ€r mĂ€nniskor har tillgĂ„ng till grönomrĂ„den innebĂ€r det att mĂ€nniskor hĂ„ller sig friskare, bĂ„de fysiskt och psykiskt. En frisk befolkning Ă€r ett allmĂ€nt intresse som leder till en förbĂ€ttrad folkhĂ€lsa. GrönomrĂ„den Ă€r en del av god livskvalitet för mĂ€nniskor och grönomrĂ„den kan fungera som en strategi för kommuner i att sĂ€kra en inflyttning av fler invĂ„nare till kommunen och bryta negativa befolkningsutvecklingstrender. Studien fokuserar pĂ„ orten SkutskĂ€r som Ă€r den största tĂ€torten i Älvkarleby kommun, och Ă€r belĂ€gen ca 200 km norr om Stockholm samt ca 20 km söder om GĂ€vle.

Att ge sig in i en gestaltningsprocess Àr nÄgot som medför att man mÄste vÄga kastas mellan förvirring och ovisshet, frustration och glÀdje, kontroll och slump och mycket dÀrtill. Jag har haft svÄrt med detta under utbildningens projektkurser sÄ jag ville under perioden för mitt examens-arbete Àn en gÄng försöka öva mig i detta. Det övergripande syftet med arbetet har varit att skapa en bÀttre relation till gestaltningsprocessen för att bli mer trygg i min roll som landskapsarkitekt. För att uppnÄ detta sattes tvÄ mÄl upp. Det ena handlade om att lÀra kÀnna och utforska min gestaltningsprocess för att hitta förhÄllnings- och hanteringssÀtt till det jag uppfattar som begrÀnsningar och svÄrigheter. Det andra mÄlet handlade om att ta fram ett övergripande gestaltningsförslag för ett spÀnnande omrÄde i Trelleborg. För att komma fram till förslaget anvÀnde jag mig av inventering pÄ plats, analyser, studerande av litteratur och referensomrÄden samt skissande bÄde manuellt och digitalt.

I svenska vatten Äterfinns ett stort antal fartygsvrak. De allra flesta fartyg som sjunkit under de senaste hundra Ären har haft olja som drivmedel, och ett inte obetydligt antal har dessutom haft farlig last ombord. Till den senare kategorin hör bland annat de krigsfartyg som sÀnkts under nÄgot av vÀrldskrigen, och som förutom olja kan ha sÄvÀl ammunition, stridsgas som andra farliga Àmnen ombord. Trots detta har sjunkna och strandade fartyg endast i mycket liten utstrÀckning varit föremÄl för lagstiftning i Sverige. Avsikten med min uppsats har varit att genom en heltÀckande rÀttsutredning ta reda pÄ vem som skall anses bÀra ansvaret för att olja eller andra substanser inte lÀcker ut frÄn fartygsvraken och förorenar den marina miljön, alternativt vem som skall bÀra kostnaden för nödvÀndiga saneringsÄtgÀrder dÄ en sÄdan olycka redan har skett. I detta syfte studeras regler inom sÄvÀl miljö- som sjörÀtt, men Àven regler frÄn flera andra rÀttsomrÄden tas upp till diskussion.

GÀstrike RÀddningstjÀnstförbunds geografiska omrÄde prÀglas av tung industri och omfattas av mÄnga verksamheter som hanterar en mÀngd olika kemikalier, vilket Àven innebÀr ett stort antal farligt godstransporter till och frÄn dessa anlÀggningar. Om det sker en olycka dÀr kemikalier Àr inblandade Àr rÀddningstjÀnsten en av de aktörer i samhÀllet som ska hantera denna typ av hÀndelse. Insatspersonalen mÄste pÄ ett sÀkert sÀtt kunna genomföra de ÄtgÀrder som krÀvs, vilket förutsÀtter att de har tillgÄng till rÀtt utrustning. Alla första rÀddningsenheter bör ha utrustning för att kunna genomföra en snabb och effektiv insats vid en kemikalieolycka. MÄlet med denna rapport Àr att presentera ett förslag pÄ vilken utrustning som bör finnas pÄ första rÀddningsenhet för att kunna hantera en kemikalieolycka inom GÀstrike RÀddningstjÀnstförbunds geografiska omrÄde.