Att omgestalta en plats
processen i att ta fram ett övergripande förslag för omvandling av en central yta i Trelleborg
Att ge sig in i en gestaltningsprocess är något som medför att man måste våga kastas mellan förvirring och ovisshet, frustration och glädje, kontroll och slump och mycket därtill. Jag har haft svårt med detta under utbildningens projektkurser så jag ville under perioden för mitt examens-arbete än en gång försöka öva mig i detta.
Det övergripande syftet med arbetet har varit att skapa en bättre relation till gestaltningsprocessen för att bli mer trygg i min roll som landskapsarkitekt. För att uppnå detta sattes två mål upp. Det ena handlade om att lära känna och utforska min gestaltningsprocess för att hitta förhållnings- och hanteringssätt till det jag uppfattar som begränsningar och svårigheter. Det andra målet handlade om att ta fram ett övergripande gestaltningsförslag för ett spännande område i Trelleborg.
För att komma fram till förslaget använde jag mig av inventering på plats, analyser, studerande av litteratur och
referensområden samt skissande både manuellt och digitalt. För att lära känna och utforska min gestaltningsprocess använde jag mig av en processdagbok. I den fördes dagligen notiser över dagens sysslor, upplevelser och reflektioner. Processdagboken kom sedan att bearbetas vidare för att åskådliggöra min process för utomstående läsare samt för att själv kunna nå mer övergripande lärdomar om min
process. I arbetet presenteras min process genom upplyftande av de aspekter där mina reflektioner varit som rikast.
Arbetet har lett fram till ett övergripande förslag för
Trelleborg Övre och kvarteret Signalen med närområde, ett betydligt större område än vad som ursprungligen varit
planerat. Vidare har arbetet resulterat i många lärdomar rörande min gestaltningsprocess. Genom kritiskt
analyserande av min process har jag funnit de aspekter som tagit mest energi och/ eller väckt mest reflektioner. Många av dessa aspekter är inneboende i alla gestaltningsprocesser och upp till alla gestaltare att förhålla sig till. Däri ligger allmängiltigheten av mitt arbete och tron att det kan väcka igenkänning och bidra med inspiration.
Genom att ha gjort ännu ett gestaltningsförslag har jag blivit medveten om såväl mina svagheter som styrkor, funnit olika begränsningar samt hittat skilda former av lösningar. En övergripande lärdom av mitt arbete kan sammanfattas med
betydelsen av att våga. Genom att ha nått en större medvetenhet om hur jag kan fungera under en gestaltnings-process har jag minskat min rädsla för gestaltning, vilket har medfört att mitt självförtroende i egenskap av landskapsarkitekt ökat.