Bedöma Risk för våld hos frihetsberövade
Vad säger forskningen?
ViolenceRiskAssessmentInmateInpatientIncarcerationBVCHCR-20DASASAVRYRiskBedömningVåldFrihetsberövandeBVCDASAHCR-20SAVRY
Att göra bedömningar av risk för våld hos frihetsberövade personer på fängelser och i olika former av tvångsvård är en viktig del av arbetet med att reducera antalet våldsincidenter, vilket är till nytta både för frihetsberövade personer och för personalens arbetsmiljö. Syftet med denna studie är att göra en kunskapsöversikt över vad forskningen säger om att bedöma risk för våld hos frihetsberövade personer, beskriva aktuell forskning om riskbedömningar, hur strukturerade instrument för riskbedömningar definierar våld, vilka teoretiska utgångspunkter till uppkomst av våld som används och i vilken utsträckning riskbedömningsinstrument tar hänsyn till interaktion mellan personal och frihetsberövade personer.Studien genomförs igenom en litteraturstudie med en innehållsanalys av forskning på området utifrån frågeställningarna i syftet. Sökorden är ?inmate?, ?inpatient?, ?violence?, ?risk?, ?assessment?, ?juvenile? och ?youth?.Reslutatet av studien visar att det finns ett flertal instrument som som forskningen visar har god validitet och även inter-bedömarreliabilitet för att bedöma risk för våld, nämligen Brøset Violence Checklist (BVC), Historical-Clinical-Risk management-20(HCR-20), Dynamic Appraisal of Situational Agression (DASA) och Structured Assessment of Violencerisk in Youth(SAVRY). Utöver detta finns även några bedömningsinstrument som använder enbart statiska variabler för att bedöma risk för våld hos frihetsberövade, även kallade aktuariska modeller. Forskning visar generellt att föränderliga, dynamiska variabler som snabbare förändras har starkare prediktiv validitet för att bedöma risk för våld hos frihetsberövade på kort sikt, än historiska och statiska data. BVC och DASA tar större hänsyn till interaktionen mellan frihetsberövad och personal för att bedöma risk än HCR-20 och SAVRY, som inte är primärt konstruerade för att bedöma risk för våld i ett omedelbart kort perspektiv.Resultatet diskuteras utifrån studiens styrkor och svagheter och etiska problem med att bedöma risk för våld hos frihetsberövade. Syftet med olika typer av frihetsberövande och olika kategorier frihetsberövade personer som har olika behov, gör att resultaten inte utan reflektion kan överföras från en grupp till en annan. Etiska överväganden blir aktuella utifrån att informationen som framkommer vid en riskbedömning kan leda till repressiva interventioner, och att detta långt ifrån alltid är något önskvärt.