Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jämföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. Målet med Handelskammarens förslag är att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frågeställningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gåva? Metod Rättsdogmatisk metod, som går ut på att systematisera och tolka rättsregler med hjälp av lagtext, rättspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvärva och bibehålla intäkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltså därför dras av som kostnad och därmed vara avdragsgill.

Stockholmsregionen är Sveriges mest trafikintensiva. Vägarna belastas hårt och måste byggas om och underhållas av vägarbetare medan trafiken ska flyta på som vanligt. Vägverket produktion utför drift, underhålls- och tillbyggnadsarbeten året runt på Stockholms vägnät. Vägarbetarna upplever att de utsätts för stora risker när de utför sitt arbete på vägarna. Inför dessa arbeten ska det utföras arbetsberedningar med riskbedömningar.

Ferruform i Luleå är ett verkstadsföretag som idag bland annat tillverkar bakaxelbryggor till Scania. Som ett led i att både minimera slöseri och erhålla efterfrågestyrd produktion, vill Ferruform i en framtid gå över till ett kontinuerligt enstycksflöde. Syftet med studien har varit att kartlägga vad som krävs av Ferruform för att kvaliteten vid kontinuerligt enstycksflöde ska kunna säkerställas, samt presentera och rekommendera metoder för att möta dessa krav. Studien har avgränsats till avdelningen för skärande bearbetning, och har i huvudsak baserats på litteraturstudier och intervjuer. Filosofier från till exempel Toyota och reella kontrollverktyg som koordinatmätmaskiner, kontrollfixturer, probning, manuella mätverktyg och optiska system har studerats.

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn på balans mellanarbete och privatliv. Forskningsfrågor som använts är bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sätter gränsermellan arbete och privatliv, men också om strategier används, både från företagensoch individers sida, för att få en bättre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpå advokatbyrå. De är i varierande åldrar med olika befattningar, hararbetat olika länge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras på kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen där etiska aspekter beaktades både vid det tillfället och under intervjuernasgång. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrån en intervjuguide,materialet sammanställdes och organiserades i teman.

 Syfte och frågeställningSyftet med studien var att undersöka sambandet mellan hjärtfrekvens (HF), skattad ansträngning samt syreupptag i jämförandet av två arbetsformer; ergometercykel och steplåda. Frågeställning var: hur ser sambandet ut mellan arbetseffekt och HF samt skattad ansträngning för de två arbetena på de givna submaximala effektnivåerna 75 Watt, 125 W samt 175 W. Studien har även för avsikt att jämföra den skattade ansträngningen på ergometercykel kontra den på steplåda vid försök att uppnå maxpuls. Vidare att jämföra den beräknade maximala syreupptagningsförmågan vid Rhyming & Åstrands steptest med den beräknade maximala syreupptagningsförmågan för denna studies modifierade Åstrandstest på ergometercykel. Dessa jämförs sedan med den bestämda maximala syreupptagningsförmågan på ergometercykel.MetodDatainsamlingen har skett genom att 16 testpersoner, åtta kvinnor och åtta män, utfört två maximala tester, ett On-linetest på ergometercykel Monark Ergomedic 839E där utandningsluften analyserades i blandningskammmare (Oxycon Pro, Jaeger GmbH) och ett på steplåda där enbart HF och skattad ansträngning registrerades med pulsklockan Polar Accurex plus och enligt Borgs RPE-skala, samt två submaximala tester, ett per redskap.ResultatVid jämförelse av de två arbetena vid samma givna effekt var testpersonernas HF högre på samtliga submaximala effektnivåer.

I och med en ändring i skollagen, som trädde i kraft juli 2011, får inte längre elever med autism eller autismliknande tillstånd vara inskrivna i någon särskoleform om de inte även har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstånd i grund- och gymnasieskolan utifrån den nya skollagsförändringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där pedagoger, specialpedagoger, representant från SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger på Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet är ett subjekt i sig och utvecklas samt påverkar sin egen omgivning. Studien rör sig även på en organisatorisk nivå och därför har vi även använt ett systemteoretiskt perspektiv.

En vanlig inställning är att ingen ska behöva tigga i dagens välfärdsamhälle. I och med ökadrörlighet och globalisering har dock tiggeri som fenomen blivit allt synligare på våra gator iGöteborg. Medierna uppmärksammar frekvent tiggeri vilket även gör det till en aktuell del avallas vår verklighet. I Göteborgs stad är även tiggarna en grupp människor som dykt upp påsocialpolitikens agenda. Syftet med denna studie är därför att undersöka lokala politikers bildav tiggeri i Göteborgs stad samt dess kopplingar till samhällsdiskursen.

I samarbete med Skanska Sverige AB, Region Hus Stockholm Bostäder har detta examensarbete upprättats. Examensarbetet handlar om bedömning och uppföljning av de allmänna kostnaderna, (AK), inom regionen.  Inom husbyggnation är de allmänna kostnaderna en del av projektets totalkostnad och är i de flesta fall svåra att beräkna. Delar av Region Hus Stockholm Bostäder har arbetat med att ta fram erfarenhetsvärden och nyckeltal, för att få ökade kunskaper om AK i projekten och därigenom underlätta bedömningarna för prissättning i kommande projekt. Syftet är att försöka bidra till högre produktivitet genom att göra bättre bedömning, uppföljning och erfarenhetsåterföring med hjälp rekommendationer. Målet är ta fram en generell beskrivning av en rekommenderad arbetsrutin som ska ha en ?best practice? funktion för framtida arbeten.

Arbetsintegrerande sociala företag är en företagsform som på senare år uppmärksammats av beslutsfattare i Sverige, samhällets kunskaper om företagen är dock begränsade. Dessa företag ämnar sätta människan i fokus för deras egna liv genom att integreras på arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som är anpassade för dem. Det kan vara svårt att ta steget från utanförskapet till arbete och sedan hålla sig kvar, därför är syftet med studien att undersöka i vilken utsträckning de sociala företagen inom området Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn är i behov av stöd och vad som saknas, hur de får detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gå att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgränsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken från kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förståelsen och analysen av materialet används begreppet socialt kapital.

I och med en ändring i skollagen, som trädde i kraft juli 2011, får inte längre elever med autism eller autismliknande tillstånd vara inskrivna i någon särskoleform om de inte även har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstånd i grund- och gymnasieskolan utifrån den nya skollagsförändringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där pedagoger, specialpedagoger, representant från SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger på Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet är ett subjekt i sig och utvecklas samt påverkar sin egen omgivning. Studien rör sig även på en organisatorisk nivå och därför har vi även använt ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för möjligheter och hinder med att undervisa inkluderande i en vanlig skolklass på en F-5 skola. Genom att studera ett arbetslag med ett elevunderlag som ligger nära rikssnittet vad gäller kön, andelen elever med utländsk bakgrund och andelen elever i behov av särskilt stöd har svar sökts på frågor kring vilka faktorer i undervisningen som lärarna i studien anser vara betydelsefulla för att möjliggöra inkludering och vilka hinder och möjligheter lärarna ser med att arbeta med dessa faktorer. Som metod har den kvalitativa ansatsen ?fallstudie? använts och för att få en fördjupad förståelse förekommer även kvantitativa inslag. Data har samlats in med hjälp av enkäter, observationer och intervjuer.

Unga personer och deras etablering på arbetsmarknaden är idag och har kanske alltid varit en central fråga. Unga personer har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden gentemot andra åldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utsträckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav på rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta är inte ovanliga idag. Unga personer får anpassa sig till arbeten där anställningsformerna är mycket otrygga som exempelvis tidsbegränsade anställningar.

En hård konkurrens bland dagens produktionsföretag på en global marknad ställer kravpå dessa att vara effektiva i sina processer för att överleva. Särskilt små företag, sominte har ett stort företags ekonomiska muskler och möjlighet att investera i nyutrustning, måste vara innovativa och kunna utnyttja befintliga resurser maximalt.Overall Equipment Effectiveness (OEE) är ett nyckeltal som mäter ett företagsutrustningseffektivitet. Genom att använda OEE kan ett företag uppmärksamma var detfinns förluster i produktionsprocesserna och därefter åtgärda dessa.Den här rapporten ämnar reda ut i vilken utsträckning små verkstadsföretag i Sverigeanvänder OEE idag. Teorin pekar på att stora effektivitetsförbättringar är möjligagenom användning av OEE i stora företag, dock finns endast lite litteratur sombeskriver användningen av OEE i mindre företag. Syftet med rapporten är därför att tareda på vilken potential det finns för små företag att använda sig av nyckeltalet OEE samt att identifiera specifika framgångsfaktorer för dessa.Genom intervjuer med små verkstadsföretag och konsulter väl insatta i OEE, harproblem och framgångsfaktorer identifierats.

Kommunen har möjlighet att med hjälp av en detaljplan reglera användningen av mark- och vattenområden. Detaljplanens planbestämmelser är rättsligt bindande efter att planen har vunnit laga kraft och vad som får regleras med dem anges i 4 kapitlet plan- och bygglagen (PBL). Kapitlet är uttömmande vilket betyder att endast det som står uppräknat där får regleras. Kapitlet ger även krav på planbestämmelsernas tydlighet. I PBL finns även att läsa att det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten vilket leder till att kommunen har planmonopol. I de fall kommunen använder sig av planbestämmelser i en detaljplan som inte har stöd i PBL:s 4 kapitel innebär det att gällande lagstiftning ej följs.

BakgrundHumant immunbristvirus, HIV, är ett retrovirus, vilket innebär att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV påverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvändiga för immunförsvaret. Då immunförsvaret har blivit så förstört att kroppen inte kan bekämpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. På grund av inträdandet av antiretrovirala läkemedel år 1996 har HIV gått från att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV.