En uppfattning som råder på Kvarnsvedens Pappersbruk, hädanefter förkortat KP, är att nyckeltalen som finns idag är för många, för svåra att sätta in i ett större sammanhang och att de dessutom inte har en helt tillfredsställande struktur. Detta bidrar till svårigheter med att förankra nyckeltalen i verksamheten och få nödvändiga kopplingar mellan nyckeltal och verksamhet. Balanserade styrkort (BSC), utvecklat av Robert S. Kaplan och David P. Norton, är ett ledningsverktyg för strategisk styrning som går ut på att redovisa företagets verksamhet i fyra perspektiv.

Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området.

Detta examensarbete har som syfte att titta på om strukturer, så som van Emde Boas och y-fastträd är snabbare än en standardstruktur som binärt trie på att göra IP-uppslagningar i routingtabeller vid vidarebefordring av paket i nätverk. Detta är en av de mest utförda operationerna i dag. Den utförs varje gång ett paket passerar en router och går ut på att hitta den mest lämpliga vägen för paketet att ta sig till värden. Det är i denna operation ett framtida problem kan uppkomma på grund av den ständigt ökande trafiken över nätverken. Att minska tiden för IP-uppslagning med hjälp av strukturerna van Emde Boas eller y-fast kan vara en dellösning för att undvika att routern blir en framtida flaskhals.

Problem: Har arbetet för hållbar utveckling inletts och i vilken grad främjas den i kommunikationen mellan lärare och student på Handelshögskolan vid Umeå Universitet?Syfte: Syftet med denna uppsats är att övergripande avbilda hur implementeringen av hållbar utveckling i undervisningen på Handelshögskolan vid Umeå Universitet. För att avbilda studieobjektets verklighet så väl som möjligt kommer vi undersöka ett antal delsyften; om vad som kommunicerats, hur det kommunicerats och hur relevant kommunikationen uppfattas i undervisningen. Detta kommer undersökas genom att titta på lärares uppfattning för att jämföras med hur studenterna uppfattar implementeringen av vår problem formulering.Teori: Teorikapitlet har sin grund från vetenskapliga arbeten och är baserad på tre teorier. En teori handlar om hur man strukturerar arbete för hållbar utveckling i en universitets kontext.

Detta är ett examensarbete som är en del utav min utbildning, bygg och anläggning vid Luleå Tekniska Universitet. Jag gjorde mitt arbete hos Sandahls ÅVT, ett dotterbolag till Sandahls AB koncernen med inriktning på mark/asfalt området. Vid min första kontakt med företaget informerade platschefen, Thomas Pallin om deras vältar som används för markjusteringar och dess teknik som nyligen hade kommit till Sverige. Det kändes spännande och intressant att bara Sandahls i hela Sverige hade denna teknik i sina vältar på markdelen. I mitten utav augusti presenterades utrustningen under ett ?stormöte? som ägde rum i Enköping där alla entreprenörer i Sverige skulle delta.

I Sverige har de flesta av oss som arbetar heltid ett heltidsmått på 40 timmar per vecka. Många organisationer har under de senaste årtiondena effektiviserats så mycket att det inte längre finns "någon luft i systemet". Arbetssituationen upplevs av många som pressad och alla orkar inte hålla det höga tempo som krävs. Långtidssjukskrivningarna har successivt ökat under åren och alla orkar inte komma tillbaka till sina arbeten. Samtidigt har Sverige en arbetslöshet som är alltför hög.

Det här examensarbetet i maskinteknik har genomförts på Mondi Örebro AB och omfattar 15 högskolepoäng på C- nivå. Företagets verksamhet är plastbeläggning av förpackningspapper som levereras till kunden i form av pappersrullar, vilka till viss del packas på lastpallar och läkter. Med uttrycket pallpackning avses även läktpackning. Arbetet med packningen utförs med flertalet manuella arbetsmoment samtidigt som trucktrafik förekommer på platsen. Detta medför både en oergonomisk och riskfylld arbetsmiljö för personalen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger som arbetar i Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattar sin pedagogroll. De frågeställningar som ingår i studien är: Hur beskriver några Reggio Emilia-inspirerade pedagoger sin roll i arbetet med barnen? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna kan förekomma i deras arbete för att förverkliga inspirationen från Reggio Emilia-filosofin i sina arbeten? På vilket sätt kopplar de läroplanen till denna filosofi? De teorier som behandlas i studien är Reggio Emilia-filosofin med betoning på pedagogens roll och begreppet ?scaffoldning? eller stötta av Bruner. Pedagogens roll utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö98) presenteras i sammandraget. Undersökningen genomfördes vid fyra förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i fyra olika stadsdelar i en stor stad i Skåne. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra Reggio Emilia inspirerade pedagoger.

Problembakgrund: Detaljhandelns betydelse för samhällsekonomin är omfattande. Ungefärhälften av Sveriges BNP går till privat konsumtion och under år 2005 handlade svenskarnavaror för 1284 miljarder kronor, varav en tredjedel gick till detaljhandeln. Dagligvaror ärsådana varor som köps ofta och till vardags, såsom, livsmedel, tvättmedel, hygienprodukter,tidningar, tobak och blommor. De manuella butikerna var dominerande fram till den tidigaefterkrigstiden. Under 1950- talet utvecklades dock nya försäljningsformer.

Hur skall man effektivisera byggprocessen? Hur långt kan man komma med att införa tekniskt nytänkande i byggindustrin? Slutsatsen av det arbete som redovisas i den här rapporten är att med ett produktionsstyrningsverktyg som är enhetligt med övriga aktörers sätt att arbeta kan man tveklöst göra stora effektiviseringar av hela byggprocessen. Orsaken till att dagens byggande har halkat efter andra branscher när det gäller effektivitet och produktivitet är att byggbranschen är organiserad på ett orationellt sätt. Processen börjar med ett behov och fortsätter med utredning, projektering, konstruktion och produktion för att slutligen övergå till ett driftskede. Det kan jämföras med ett stafettlopp där varje aktör springer sin delsträcka och mycket information förloras i växlingarna.

Skolverket pekar på fyra orsaker till de allt sämre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering. För att nå bättre resultat i skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna på högstadiet fick genom Lgr 11(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav på sig att kunna ämnet. I den nya lärarutbildningen har studenterna mål de ska uppnå. Då lärarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krävs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som är uppsatta i Lgr11. I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lärarna att undervisa utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

?Livsfrågor är något man måste äga in i märgen?- en kvalitativ studie av två olika skolor om pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågorStudiens syfte var att undersöka pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågor. Även att undersöka vilken roll pedagogerna anser sig ha i arbetet med barns livsfrågor och vilket förhållningssätt pedagogerna anser sig ha då barns bakgrunder ser olika ut. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, då målet var att få en nyanserad bild av pedagogers olika arbeten med barns livsfrågor. Intervjuerna har skett på två olika skolor där den ena skolan har en majoritet med elever med svensk bakgrund medan den andra skolan har en majoritet med elever från skilda kulturer.

Bakgrund Pedagogisk dokumentation har alltid funnits i förskolan, men har över tid förändrats och utvecklats. Man använder sig fortfarande av anteckningar och observationer, men nu kanske med ett annat syfte, nämligen att vara till nytta främst för barnet, men också föräldrarna och pedagogerna. Det man skriver om barnen sätts oftast samman i ett enda dokument, ett som nuförtiden är mer utvecklat och välstrukturerat. Det finns olika namn på dokumentationerna såsom portfolio, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Nuförtiden finns även andra möjligheter att dokumentera med hjälp av medier såsom kamera, ljudinspelningar och videokamera.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien är att undersöka lärares syn på feedback i lärarutbildningen vid Gymnastik och idrottshögskolan (GIH). Vilken funktion har feedback enligt lärarna?Hur anser lärarna att de använder feedback i sin undervisning?Hur undervisas det om feedback i lärarutbildningen enligt lärarna? Metod:I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som har varit av halvstrukturerad karaktär. Urvalet bestod utav sex lärarutbildare på GIH som alla undervisar i olika ämnen och kurser. Intervjuerna genomfördes på GIH och spelades in med diktafon. Därefter transkriberades intervjuerna ordagrant för analys och bearbetning. Resultat:Enligt vår studie tycker lärarna vid GIH att feedbackens funktion är att hjälpa studenter att utvecklas och nå mål.

Praktiskt estetiska ämnena anses som viktiga för lärandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svårt för teoretiskt lärande eller är i behov av särskilt stöd. Att lära ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska ämnen, som textilslöjd och hemkunskap, där eleverna ges möjlighet att utveckla sina färdigheter och åstadkomma konkreta resultat. Syftet med denna uppsats är att belysa hur några lärare och elever upplever läromiljön, lärande och de praktiskt estetiska ämnenas betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Uppsatsen belyser också hur eleverna själva upplever sitt lärande i dessa ämnen. Studien är en kvalitativ fallstudie och ansatsen är explorativ. De ämnen som ingår i studien är textilslöjd, trä - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet består av tre intervjuer med elever på grundskolans högstadium vilka har långvarigt behov av särskilt stöd, fem intervjuer med lärare samt fem observationer i praktiskt estetiska ämnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallärare. Resultaten redovisas utifrån de centrala begreppen, läromiljö, lärande och praktiskt estetiska ämnen, som belyses med hjälp av underteman.