Sök:

Sökresultat:

183 Uppsatser om Mansdominerade miljöer - Sida 4 av 13

?Vi har skapat en gemenskap i v?rt utanf?rskap? - En kvalitativ studie som unders?ker och f?rst?r inv?narnas upplevelser av att leva i socioekonomiskt utsatta omr?den som pr?glas av g?ngkriminalitet.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Cirkul?r ekonomi och redovisning. En kvalitativ studie om hur cirkul?r ekonomi utvecklats ?ver tid inom s?llank?pshandeln

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Hur upplever tjejer att de blir behandlade?

sammanfattning:Syftet Àr att redogöra för hur flickor inom tekniska utbildningar upplever att de blirbehandlade och bemötta av sina klasskamrater och andra de trÀffar inom skolans vÀrld.Att belysa hur skolsituationen upplevs utifrÄn jÀmstÀlldhetsperspektivet Àr en av aspekterna.Ett intressant resultat som framkommit Àr att tjejerna inte verkar uppleva sig sÄ illabehandlade som man tydligt fÄr indikationer om att de i sjÀlva verket Àr, eller Àr det sÄ att deÀr sÄ vana att ta hÀnsyn till manligheten att man finner det naturligt att bli behandlad pÄ dettasÀtt. Om man kunde fÄ svar pÄ om det finns nÄgot som inte gjorts för att underlÀtta för tjejer imansdominerade utbildningar..

Sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

M?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Fj?llen som en allm?nning En milj?ekonomisk studie om externaliteter i rensk?tselomr?den

Climate change is expected to increase the frequency and intensity of extreme weather events, with significantimplications for the financial stability of insurance markets. This study analyses how nature-related insurancepayouts and required solvency capital may develop over the period 2025?2099 under three emissions scenarios: RCP 2.6, RCP 4.5 and RCP 8.5, and what this means for the long-term sustainability of insurance as an economic institution. Using Monte Carlo simulation of a non-homogeneous Cram?r-Lundberg model, claimfrequency is modelled as a negative binomial process calibrated against SMHI's climate projections, and claimsizes are approximated by a lognormal distribution fitted to Swedish insurance data (NATY, 2015?2023).The results show that accumulated insurance payouts amount to SEK 96.7 billion under RCP 2.6, SEK 106.0billion under RCP 4.5 and SEK 131.9 billion under RCP 8.5.

Myten om att tjat och gnÀll tillhör kvinnan: Surgubbe och gnÀllkÀrring

Det som undersöks i denna uppsats Àr om det förekommer gnÀll pÄ mansdominerade samt kvinnodominerade arbetsplatser. GnÀllet som mÀts pÄ arbetsplatserna Àr uppdelat i tvÄ olika typer av gnÀll som involverar allt förekommande gnÀll pÄ arbetsplatserna. Det Àr uppdelat i typ-1 gnÀll och typ-2 gnÀll. Uppdelningen av gnÀllet Àr viktigt för att förstÄ vad gnÀll handlar om och Àven fÄ en bÀttre förstÄelse för varför det förekommer överallt.Myten om att gnÀll tillhör det kvinnliga könet ger kvinnodominerade yrken dÄligt rykte och kan pÄverka rekryteringsprocessen. Myten kommer frÄn min position som enhetchef pÄ en kvinnodominerad arbetsplats och Àven frÄn vardagliga samtal med mÀn som arbetar pÄ mansdominerade arbetsplatser.

Den moderna organisationen i en f?r?nderlig milj? - En kvalitativ fallstudie av ett f?r?ndringsarbete i en svensk nischbank

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

?Varför Àr jag hÀr? Varför sitter jag med de hÀr gubbarna?? : En kvalitativ studie om att vara kvinna i den mansdominerade byggbranschen

This study aims to look at female executives? view of their leadership in the male-dominated construction industry. The study is  qualitative and focuses on the respondents' subjective perceptions. We have conducted six interviews with women in different companies whose positions within each company varied. Using theories of subjectivity, emotions, impression management and organizational structures, to support the analysis conducted, this study shows that there are obstacles for women in the industry, but it also shows that it  seems to be facing a brighter future.

Patienters erfarenheter av att vara vakna under ortopediska ingrepp

Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.

PALLIATIV V?RD AV BARN Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder f?r ?kat v?lbefinnande

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

V?sentlighetsanalysens utveckling. En studie om hur presentationen av v?sentlighetsanalyser varierar ?ver tid inom ledande industrif?retag i Sverige

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

?tta l?rares uppfattningar av att arbeta med ?verg?ngar mellan aktiviteter f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Kan och f?r alla barn vara med i leken? En narrativ ?versiktsstudie om makt i barns kamratkulturer.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen

Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/Är: Vt. 2008Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny StÄhlNyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat.PÄ 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av mÀnnen aktiva pÄ arbetsmarknaden. 35 Ärsenare, 2005, hade situationen förbÀttrats avsevÀrt dÄ var siffrorna 80 % respektive 86 %.Dock Àr det inte lika jÀmstÀllt pÄ de ledande positionerna, dÀr kvinnorna fortfarande Àrunderrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod Är 2004 endast av 28 %, medanmÀnnen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004).Andelen mÀn och kvinnor pÄ ledande positioner varierar frÄn bransch till bransch (Kanter,1993). Historiskt sett har det inte funnits nÄgon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen,men Àven generellt sett pÄ ledande positioner. Kvinnor har dÀremot haft större möjligheterinom andra omrÄden sÄ som vÄrd och omsorg, reklam och administrativt arbete.Bygg- och fastighetsbranschen har sedan lÀnge varit tvÄ mansdominerade branscher(Kriegholm, 2006).

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->