Sökresultat:
178 Uppsatser om Mansdominerade miljöer - Sida 12 av 12
Jag Àr normen hÀr, men mÀn har det lÀttare : Om kvinnligt chefskap, sociala roller och rollmotsÀttning
 Bakgrund: MÀn har genom historien dominerat pÄ arbetsmarknadens chefspositioner och dÀrmed utformat chefskapets innehÄll. Chefskapet Àr sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser dÀr kvinnan Àr avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen nÀr det gÀller kvinnors sÀtt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats dÀr kvinnan Àr normen.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory .
Civilsamh?llets fotbollsinitiativ och dess sociala funktioner
Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.
Specialsortiment pÄ den svenska rundvirkesmarknaden : en kartlÀggning av virkeshandel och -mÀtning
Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsÄgtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer pÄ virkesmarknaden följer. Det Àr av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmÀtningen fungerar vÀl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.
Elever med autism och skolfr?nvaro, En kvalitativ studie om elevers upplevelse av h?gstadietiden
Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g
fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p?
arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r.
Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och
konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta
har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.
Relevant eller tillförlitlig Ärsredovisning? : En studie om IAS 40 har pÄverkat fastighetsförvaltningsbolag i den nuvarande finanskrisen?
De svenska fastighetsbolagen har under de senaste Ären haft stora svÀngningar i resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst pÄ 200milj vilket pÄ endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust pÄ 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund frÄn försiktighetsprincipen. PÄ senare Är har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats sÄ att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpÄverkat fastighetsbolagen att frÄngÄ anskaffningsvÀrde i balansrÀkningen till att anvÀnda verkligt vÀrde istÀllet.
Ledande Kvinnor
Problem:Inom genusforskningen finn's det olika könsperspektiv samt olika metoder för att lyfta fram könet. Det finn's ocksÄ olika lÀger nÀr det gÀller könet's pÄverkan pÄ vÄrt sÀtt att leda. Om det influerar, eller bestÀmmer vÄrt agerande som ledare, eller om det inte har nÄgon som helst betydande pÄverkan. I den traditionella forskningen ge's ofta en bild av manliga ledare. Vi anser att denna mansdominerade bild bör komplettera's med en framstÀllning och bild av kvinnliga ledare.
Det dubbla uppdraget. Utbildades syn p? det dubbla uppdraget.
This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose.
The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.
Social integration av barn med autism i den svenska kommunala grundskolan - Sociala relationer och acceptans mellan barn
Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.
Kan man som kvinna attraheras av villkoren i en mansdominerad organisation? : En intervjustudie: fem kvinnor i ledande position om att verka och göra karriÀr i en tekniktung koncern
Denna uppsats bottnar i att ett företag inom en teknikintensiv bransch önskar bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor i sin strÀvan efter att fÄ en jÀmnare könsfördelning i organisationen i allmÀnhet men pÄ chefspositioner i synnerhet. Företaget som tagit initiativ till denna studie Àr ett större svenskt högteknologiskt tillverkningsföretag vars koncern strÀcker sig över stora delar av vÀrlden och bestÄr av totalt 17 affÀrsenheter.Syftet med uppsatsen Àr att söka förstÄelse för hur en grupp kvinnliga medarbetare i ledande positioner i organisationen utifrÄn sitt eget perspektiv upplever sin karriÀr i en mansdominerad organisation, samt hur de ser pÄ organisationens förutsÀttningar att bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor.Syftet leder oss som forskare in pÄ tvÄ till synes skilda forskningsfÀlt: genusteoretisk forskning och företagsorienterad forskning som behandlar företags attraktivitet. Med denna uppsats Àmnar vi sÄledes dels bidra till den typen av forskning som uppmÀrksammar kvinnors förutsÀttningar i arbetslivet och Àven koppla samman det till forskning som behandlar organisationers attraktivitet.För att uppnÄ syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie dÀr data samlats in genom intervjuer med fem kvinnor i ledande position i organisationen. Materialet har sedan bearbetats genom att teori och empiri tolkats i skenet av varandra, för att slutligen leda fram till en rad olika slutsatser.Undersökningen visar det genusteoretiska omrÄdets komplexitet genom att bÄde belysa aspekter gÀllande förhÄllanden i organisationens struktur samt individuella förhÄllningssÀtt. Vidare speglas komplexiteten genom att Àven visa pÄ de sociala relationernas betydelse bÄde inom och utanför organisationen.
Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur
Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.
Kvinnor pÄ vÀg mot yrket anlÀggningsmaskinförare : Kvinnor pÄ vÀg mot ett mansdominerat yrke
Jag har gjort ett försök att ta reda pÄ vad det Àr som fÄr ett kön att bryta sig in i ett yrke som sÄ totalt domineras av det motsatta könet. NÀrmare bestÀmt vad som i detta fall har pÄverkat kvinnorna att vÀlja utbildningen/yrket för att bli anlÀggningmaskinister.Branschers efterfrÄgan pÄ arbetskraft varierar över tid och den personliga situationen för arbetaren lika sÄ. DÀrför bör vi vÀrna om en mer flexibel arbetsmarknad dÀr fler dÀrigenom fÄr en större möjlighet att pröva pÄ och byta bransch under sitt arbetsliv. Inte bara kvinnorna skulle vinna pÄ en mer jÀmlik arbetsmarknad. Om kvinnorna i större utstrÀckning kommer in pÄ mansdominerade arbetsplatser skulle acceptansen inte bara öka för kvinnorna men Àven för de mÀn som vill in i de kvinnodominerade yrkena.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förÀndringen i andel kvinnor i yrket anlÀggningsmaskinförare samt att belysa nÄgra tÀnkbara förklaringar till denna förÀndring.
TillgĂ„ngen av administrativt stöd i genusmĂ€rkta verksamheter : En studie som jĂ€mför hemvĂ„rden och teknisk verksamhet i Ărebro kommun
Syftet med studien var att undersöka hur tillgĂ„ngen av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmĂ€rkta verksamheter. De genusmĂ€rkta verksamheter som har undersökts Ă€r den kvinnodominerande hemvĂ„rden och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer Ă€r första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag frĂ„n Ărebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgĂ„ngen av administrativt stöd upplevs i genusmĂ€rkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra sĂ€rskilda insatser för att förebygga att kvinnor slĂ„s ut frĂ„n arbetslivet pĂ„ grund av arbetsmiljörelaterade problem.
JÀmstÀlldhet i fysisk planering : En diskursanalys av kommunala översiktsplaner
JÀmstÀlldhet Àr ett vitt begrepp vilket kan göra det svÄrt att tillÀmpa inom fysisk planering. Det kompliceras ytterligare nÀr detta vida begrepp ska ge konkret vÀgledning i den direkta fysiska planeringen, alltsÄ nÀr det stÀlls krav pÄ nÄgot som Àr sÄ brett och öppet för tolkningar men samtidigt ska vara greppbart. SÀrskilt nÀr det inte heller explicit finns nÄgot stöd i plan- och bygglagen. UtifrÄn detta Àr det intressant att undersöka hur kommuner anvÀnder begreppet jÀmstÀlldhet i sina översiktsplaner, samt hur det brukas och förstÄs inom den fysiska planeringen.Syftet med uppsatsen Àr att studera om och hur begreppet jÀmstÀlldhet anvÀnds i kommunala översiktsplaner. Vidare Àr syftet att undersöka om det gÄr att finna diskurser om jÀmstÀlldhet i översiktsplanerna, vilket ska bidra till en utveckling och kritisk diskussion om fysisk planering och jÀmstÀlldhet.FrÄgestÀllningarna som uppsatsen utgÄr frÄn och ska besvara Àr följande:Hur anvÀnds jÀmstÀlldhet i de kommunala översiktsplanerna?I vilka sammanhang anvÀnds jÀmstÀlldhet? Inom vilka Àmnen anser kommunerna att det Àr relevant att lyfta jÀmstÀlldhetsperspektivet?Vilka förestÀllningar om jÀmstÀlldhet förekommer? Hur förstÄs begreppet?För att besvara frÄgestÀllningarna har en diskursanalys genomförts.