Sökresultat:
1797 Uppsatser om Manliga förskollärare - Sida 20 av 120
Ridderliga mÀn och hjÀlplösa kvinnor? : En sprÄkvetenskaplig undersökning av fantasygenrens karaktÀrsgestaltning med adjektiv och adverb utifrÄn ett genusperspektiv
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ fantasyromaners anvÀndning av personbeskrivande adjektiv och adverb utifrÄn ett genusperspektiv. Materialet Àr David Eddings (1997) bok Stenens vÀktare och Christopher Paolinis (2006) bok Eragon.               Metoden Àr en kvalitativ nÀrlÀsning utifrÄn ett genusperspektiv av dessa tvÄ verks första 100 sidor. I materialet analyseras Ätta karaktÀrer för att urskilja vilka adjektiv och adverb som beskriver de kvinnliga respektive manliga karaktÀrerna. Analysen gÄr över till en kvantitativ och kvalitativ undersökning, dÄ de utvalda adjektiven och adverben sÀtts in i tabeller och rÀknas ut i procent som sedan tolkas.Resultatet visar att det finns skillnader i valet av de personbeskrivande adjektiven och adverben mellan de manliga och kvinnliga karaktÀrerna. Vilket Àr förvÀntat, men det finns Àven likheter som antyder pÄ en samhÀllsutveckling, en utveckling i riktning mot mer jÀmstÀllt.
Resolution 1325 : MOT:s möjlighet att arbeta med genusfrÄgor?
Den hÀr uppsatsens syfte var att, ur ett genusperspektiv, undersöka vilka möjligheter MOT i Afghanistan har för att arbeta mot mÄlet i FN:s resolution 1325. Min frÄga var hur arbetet pÄverkades om teamen bestod av endast mÀn, endast kvinnor respektive bÄde mÀn och kvinnor.Uppsatsen Àr indelad i tre delar. I den första delen förklaras centrala begrepp för att ge en förstÄelse för kommande text. I den andra delen diskuteras hur MOT under FS11 i Afghanistan arbetade med resolutionen och i den tredje delen ges förslag pÄ hur kvinnliga och manliga soldater i ett MOT borde arbeta för att, pÄ bÀsta sÀtt, uppnÄ mÄlet i resolution 1325. Undersökningen Àr baserad pÄ litteratur, rapporter och intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att bÄde kvinnliga och manliga soldater kunde arbeta enligt resolutionen men med olika resultat.
Farmacevtiska tjÀnster pÄ öppenvÄrdsapotek : ? Ur förskrivarens perspektiv
SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlÀgga skadebilden inom innebandy pÄ elitnivÄ under en sÀsong samt att jÀmföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare betrÀffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt trÀnare och spelare informerades om studien vÄren 2009. Innebandyspelare frÄn herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under sÀsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frÄnvaro frÄn trÀning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik betrÀffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelÄg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försÀsongen (p=0.01), huvudsÀsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor Àn mÀn.
Nationens trumslag. Sabatons historiebruk och historiska budskap
Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.
Individualisering av undervisningen: en studie om lÀrares arbete i evolutionsbiologi
La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.
LÀrares och förÀldrars höglÀsning, tidskrÀvande och jobbigt eller alldeles underbart? : En systematisk litteraturstudie av lÀrares och förÀldrars roll vid höglÀsning
Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.
En kvalitativ studie som undersöker motionÀrers uppfattningar kring varför en tjejdel pÄ gymanlÀggningar finns
Gym hÀrstammar frÄn en manlig kultur och har kommit att bli en arena som prÀglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att trÀna pÄ separata tjejdelar. Dessa delar Àr ofta ett lÄst rum dÀr endast kvinnor har tilltrÀde. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för varför manliga och kvinnliga motionÀrer tror att en separat del för kvinnor pÄ gymanlÀggningar finns utifrÄn en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv pÄ genus. En social konstruktion Àr nÄgot som skapas genom mÀnniskors samspel med varandra och samhÀllet vi lever i.
JÀmstÀlldhet och heterosexuella undertoner : Konstruktioner av maskulinitet och förstÄelsen av jÀmstÀlldhet pÄ en teknisk högskola
Syftet med studien Àr att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förstÄelsen av och instÀllningen till jÀmstÀlldhetsfrÄgor. Den process dÀr jÀmstÀlldhetsbegreppet görs förstÄeligt och relevant för anstÀllda pÄ en teknisk högskola fokuseras sÀtts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jÀmstÀlldhetsarbete problematiseras. Studien bygger pÄ sex intervjuer med fyra manliga och tvÄ kvinnliga anstÀllda pÄ en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras pÄ vilket sÀtt förstÄelsen av jÀmstÀlldhet kan pÄverka förutsÀttningarna för att skapa en mer jÀmstÀlld arbetsplats.I studien förekommer en förestÀllning av manliga grupper som likriktade, mindre framgÄngsrika och trÄkiga att arbeta i.
Barns samlÀrande i förskolan
MÀns fÄtalighet i förskolevÀrlden formuleras som ett problem utifrÄn olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framstÀlls pÄ olika sÀtt att inneha sÀrskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhÄllningssÀtt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framstÀllningar och förhÄllningssÀtt. Syftet med studien Àr att med en diskursanalytisk metod, förstÄ hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om mÀn i förskolan och diskursanalytisk forskning pÄ media ur genusperspektiv, men det saknas forskning pÄ medias framstÀllningar av manliga förskollÀrare i Sverige.
Kvinna och musikproducent : musikproduktionsyrket ur ett genusperspektiv
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att göra en kvalitativ studie av arbetet som musikproducent med avseende pÄ genusskillnader och genom det fÄ en djupare inblick i kvinnliga musikproducenters arbetssituation. Jag undersöker vilka svÄrigheter som uppstÄr pÄ grund av att man Àr kvinna, men Àven vilka möjligheter som ges. Finns nÄgra betydelsefulla skillnader mellan manliga och kvinnliga musikproducenter som gör att arbetet blir svÄrare för kvinnor? Metoden för undersökningen Àr intervjuer med fyra kvinnliga och fyra manliga musikproducenter. Slutsatsen av undersökningen Àr de kvinnor och mÀn jag intervjuade hade en liknande syn pÄ sitt arbete, men att det uppkommer vissa svÄrigheter för kvinnor pÄ grund av att de sÄ pass underrepresenterade bland musikproducenter..
Fr?n samtal till samsyn
Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.
Bota eller banta? Livet med diabetes i det svenska folkhemmet, 1949?1975
Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.
R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.
Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar
med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p?
fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och
till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor;
? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet
enligt l?roplanen?
? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i
fritidshem?
? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt
l?rarna i fritidshemmet?
Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem
samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier
f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet.
Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet
KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.
Idrott och hÀlsa i skolan. : En kvalitativ studie om hur lÀrare integrerar idrottoch hÀlsa i undervisningen
SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlÀgga skadebilden inom innebandy pÄ elitnivÄ under en sÀsong samt att jÀmföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare betrÀffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt trÀnare och spelare informerades om studien vÄren 2009. Innebandyspelare frÄn herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under sÀsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frÄnvaro frÄn trÀning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik betrÀffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelÄg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försÀsongen (p=0.01), huvudsÀsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor Àn mÀn.
Samisk fr?nvaro i religionskunskap. En kritisk diskursanalys av l?romedel med postkolonialt perspektiv
Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.