Efterfrågan i världen på pelletsprodukter har lett till att LKAB investerar stora belopp i nya anläggningar i Kiruna och Malmberget. Detta medför att projektorganisationen inom företaget lider av växtverk. Mängder av projekt, små som stora ska vara klara inom en snäv tidsplan. Under november 2005 introducerades inom avdelningen för anläggningsprojekt, ett startillstånd, med syfte att göra en sista kvalitetskontroll inför investeringsbeslutet. Examensarbetet har utförts på uppdrag av LKAB med syfte att undersöka hur startillståndet kan kvalitetssäkras.

Detta examensarbete har utförts vid Duroc Engineering AB i Luleå. Duroc Engineering är Sveriges ledande företag inom laserförädling av metalliska ytor och levererar tjänster och produkter till framförallt gruv-, stål-, flyg- samt verkstadsindustrin. Rostervagnar transporterar kulor som används vid sintringen i Malmberget vid LKAB:s kulsinterverk. Genom att vagnarna passerar genom olika värmezoner sintras kulorna och vagnarna töms därefter för att hämta upp nya kulor. Detta pågår dygnet runt, året om, vilket medför stort slitage på vagnshjulen.

LKAB vill i sitt anrikningsverk i Malmberget utöka produktionskapaciteten med ca 20 % under de närmsta åren. Framförallt är behovet av ökad malningskapacitet i de befintliga kvarnsektionerna för pelletsslig (internt namngett MPC) av stor betydelse. Eftersom malning är en energikrävande enhetsoperation finns det ett stort intresse att hitta sätt som möjliggör en reduktion av energiförbrukningen. Därför har en förstudie gällande alternativ kvarnteknik genomförts med specificering mot området rörverkskvarnar för att om möjligt kunna effektivisera tertiärmalningen för MPC. Litteraturstudien redogör på ett förenklat sätt: hur rörverksvarnar blivit introducerade i gruvindustrin, funktionella skillnader mellan vertikala och horisontella enheter samt presentationer av de kvarntyper som i dagens läge har varit mest framgångsrika kommersiellt.

Gällivare kommun har beslutat om att en ny ishall skall byggas då den befintliga ishallen i Malmberget är fallfärdig. Från början fanns det 5 alternativ för var den nya ishallen skulle byggas. Till slut stod det mellan 2 platser, båda i Sjöparken.Sjöparken utgörs av en älvfåra. Marken har tidigare varit myrmark, men har avvattnats och fyllts igen med schaktmassor. Idag är marken fortfarande relativt fuktig på sina håll.Under några veckor i februari och mars genomfördes olika borrningar i Sjöparken av Tomas Sandberg och Erik Modig WSP samhällsbyggnad.

Kimit AB är ett ledande företag inom den svenska sprängmedelsbranschen och de transporter sina produkter bland annat mellan LKAB:s gruvor i Kiruna, där fabriken ligger, och Malmberget. Dessa transporter faller under lagen (2006:263) om transport av farligt gods, då några av deras produkter klassas som explosiva och några som oxiderande, beroende på produktens innehåll. Fordon som transporterar farligt gods på väg eller järnväg måste vara märkta med dels storetiketter som visar vilken klass godset tillhör och dels en orange skylt som visa godsets unika UN-nummer samt farlighetsnummer. Från farlighetsnumret är det möjligt att utläsa godset farligaste egenskaper som till exempel om godset är giftigt, frätande eller reagerar kraftigt med vatten.Under ett test som Kimit genomförde tillsammans med några andra aktörer kunde de visa på fördelen med att använda aluminiumtankar under transporten av deras produkter. Då aluminiumtanken gav vika under mycket lindrigare förhållanden när den utsattes för kraftig värme än ståltanken som exploderade och skickade bitar av tanken över hundra meter från platsen.

Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet.

Som examensarbete har vår grupp valt att presentera en lösning på ett problem som malmgruvor i allmänhet och gruvan i Malmberget i synnerhet har. Detta examensarbete har dock inte någon speciell uppdragsgivare utan har initierats av en gruppmedlem. Problemet bestod i att konstruera en produkt som skulle ersätta eller komplettera befintliga upphängningsanordningar för rörsystem till luft- och vatten- transport nere i gruvan. Ibland kan brister i planeringen (mänskliga faktorn) resultera i att ett för litet antal fästpunkter görs, eller i att fästpunkterna inte uppfyller ställda hållfasthetskrav. Detta leder till att maskinen som producerar hål för fästanordningen måste återkallas till gruvorten.

Denna studie är en arbetsmiljöanalys av LKABs förädlingsverk i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Syftet med studien har varit att med hjälp av deltagande observationer och analyser av avvikelserapporter analysera arbetsmiljön och säkerhetsarbetet ur ett medarbetar- och operativt perspektiv. De frågeställningar som legat till grund för studien har handlat om att identifiera brister i arbetsmiljön genom att fokusera på kommunikation, attityder och beteenden när det gäller säkerhetstänkande bland personalen.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har avvikelserapporter från tre olika arbetsplatser på förädlingsverken inom LKAB studerats och analyserats. Dessa avvikelserapporter består av inrapporterade olyckor, risker och tillbud som inträffat under en tio års period. Utöver detta har även deltagande observationer gjorts på de tre olika orterna där totalt sex arbetsdagar med observationer utförts.

LKAB är en av världens ledande producenter av högförädlade järnmalmsprodukter och en växande leverantör av industrimineraler. För närvarande bryter LKAB malm i Kiruna och Malmberget. Gruvan i Kiruna kallas Kiirunavaara och är världens största järnmalmsgruva under jord. Den består av en sträcka som ungefär motsvarar avståndet mellan Göteborg och Stockholm. I gruvan finns allt ifrån matsalar, kontor, personalutrymme till verkstäder, krossar, styrcentraler samt transporthissar.

Detta arbete syftade till att ta fram en fördjupad insatsplan för verkstaden på nivå 1000 i Malmbergets gruva. Den fördjupade insatsplanen skulle bestå av en riskinventering över verkstaden, en riskanalys för insatser vid brand, rekommenderade åtgärder vid brand samt diskussion om vilka osäkerheter som kan förkomma vid en insats. Målet med rapporten var att underlätta insatspersonalens arbete och göra dem medvetna om riskerna vid en insats. I lagen om skydd mot olyckor återfinns i första kapitlet tredje paragrafen att: ?räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt?.

Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet. Det är dock ett luddigt begrepp som inte är mätbart eller enkelt att använda för de som arbetar med fysisk planering. Då fokus ligger på två svenska städer har Sveriges politiska syn på hållbarhet studerats.

På LKAB:s produktionsanläggning i Malmberget vill LKAB öka produktionskapaciteten med ca 20 % i anrikningsverket. Ett av flera alternativ för att uppnå en sådan kapacitetsökning är att installera en HPGR (High Pressure Grinding Roll) i en av Malmbergets sektioner. Tidigare studier av HPGR har visat på en möjlig kapacitetsökning samt en energibesparing. En försöksserie har genomförts för att undersöka hur väl Malmbergets malm (med interna specifika benämningen PAR) krossas i en HPGR samt om malmens malbarhet ökar. Testerna är genomförda på Hacettepe universitet i Ankara, Turkiet, med deras tryckutrustning anpassad för HPGR undersökningar.

LKAB är ett järnförädlingsföretag som är helägt av svenska staten. Produkter som tillverkas är fines och pellets, dessa innehåller järnmineralen hematit och magnetit. Efterfrågan av järnmalmsprodukter är dagsläget mycket god och LKAB arbetar ständigt för att öka produktionen och samtidigt bevara en god kvalitet på produkterna. LKAB bryter malmen i sina gruvor i Malmberget och Kiruna, malmen avskilja från gråberg i sovrings- och anrikningsverk därefter sker addering av tillsatsmedel i anriknings- och kulsinterverk. I kulsinterverket tillverkas slutligen pellets genom att råkulor rullas i rulltrummor och därefter torkas på graten (galler rostern).

Syftet med detta arbete var att utvärdera möjligheten för Gruvbergets hematit (HGB) att nyttjas i Malmbergets anrikningskrets. För att besvara frågan om det är möjligt eller inte att anrika HGB på samma sätt som hematit från Malmberget (HMB), gjordes två parallella anrikningsförsök i laboratorieskala på respektive material under identiska förhållanden. Efter att laboratorieförsöken var slutförda och analysresultat erhållna, kunde följande slutsatser läggas fram. Den största skillnaden mellan HMB:s och HGB:s malmer är deras textur. HGB har en finkornig tätt struktur med ej distinkta korngränser.

LKAB är en statlig högteknologisk mineralkoncern som producerar förädlade järnmalmsprodukter. Företaget har sin förädlingsverksamhet placerad i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. För att utöka kulrullningskapaciteten i Svappavaara kulsinterverk har ett anläggningsprojekt ?Utökad kulrullningskapacitet Svappavaara? utförts. Anläggningsprojektet delades in i två etapper där endast första etappen är utförd.