Sök:

Sökresultat:

15 Uppsatser om Malmbanan - Sida 1 av 1

Modell för inventering av förorenade fastigheter: exempel från Malmbanan

Examensarbetet har utförts på uppdrag av Banverket Norra banregionen. Syftet med examensarbetet var att ta fram en modell för inventeringen av förorenade områden inom Banverkets fastigheter i Norra banregionen. Som grund för studien har en inventering av förorenade områden längs Malmbanan utförts. Inventering och riskklassning har utförts enligt MIFO (Metodik för inventering av förorenade fastigheter), vilken är framtagen av Naturvårdsverket. Förutom inventering och riskklassning enligt MIFO har även bangårdarna har indelats i grupper, vilket kan vara en hjälp inför den fortsatta inventeringen.

En banbrytande innovation: elektrifieringen av Riksgränsbanan

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys mellan elektrifieringen av Riksgränsbanan och införandet av förarlösa tåg. Tyngdpunkten av arbetet kommer dock att läggas på det historiska materialet vilket i sin tur kommer att analyseras kvalitativt. Avsikt är att därigenom urskilja historiska samband som kan ligga till grund för en framtida diskussion angående införandet av förarlösa tåg på Malmbanan. Studien kommer att ges en komparativ uppläggning med kvalitativa inslag. Skälet till att välja en komparativ ansats är möjligheten att undersöka om det med hjälp av ett historiskt exempel som det nämnda är möjligt att tillföra diskussionen om ett kommande teknikval nya infallsvinklar.

Underhåll av Ofotenbanan: jämförelse i kostnadsbesparande syfte mellan två alternativa tillvägagångssätt

Malmbanan utgör den viktiga transportlänken mellan gruvindustrin i Kiruna och hamnen i Narvik. Genom detta transportstråk kan gruvindustrin nå sina kunder ute på världsmarknaden. Gruvorna i Kiruna har sedan första världskriget utvecklats till att bli en av Sveriges viktigaste inkomstkällor inom basindustrin. För Norges del utgör Ofotenbanan, som är namnet på sträckan som löper genom Norge, den enda möjliga transportlänken mellan Nordnorges viktiga fisktransporter till Oslo via tåg. Fisktågen körs från Nordnorge över på Malmbanan in i Sverige för att sedan köras vidare till Oslo.

Kiruna stadsflytt - ett legitimitetsproblem?

Vi har som utgångspunkt använt filosofen John Rawls rättviseteori. Han delar upp rättviseteorin i två principer, differensprincipen och frihetsprincipen. Frihetsprincipen säger att rätten att äga egendom ska vara lika för alla. Det vill säga att det är en grundläggande frihet. Differensprincipen säger att allt agerande av staten ska gynna alla medborgare i största möjliga utsträckning.

Hjälpkraftsystem med två lågspänningsnivåer

Because of increasing demand of power on Malmbanan the capacity of the existing wires which supply the trains must be increased. This increases the stress on the existing poles and for this reason the system for supplying the loads along the railway is to be removed from the poles and be replaced by some other system. This thesis is a study on a two-level low voltage (1 kV and 0.4 kV) electrical system with the aim to investigate if it can be an alternative to the system used today taking into account the voltages, fault currents and costs.In this thesis the following tasks have been performed:? Gathering of data? Description of basic theory? Loadow and fault current calculations of the system with MATLAB? Life Cycle Cost estimate of the system? Analysis and conclusions from the resultsThe results show that the new system can be an alternative to replace today's system. The simulations and calculations show that the voltage drop is at an acceptable level and that the fault currents are large enough to supply a safe disconnection if a fault occurs at the far end of the system..

Beräkning av återmatad bromsenergi på Malmbanan

Energi är en resurs som måste användas effektiv för att undvika onödig negativ miljöpåverkan och utgifter. Återmatning från nedåtgående malmtåg till uppåtgående malmtåg leder till en effektivisering i energiutnyttjande. Beräkningen av den återmatade energin utgår ifrån tågets lägesenergi och förlusterna från räls, lutning, vind och kurvor. Totalt kan återmatning av energi ge en besparing på 20 % för enkelspår och 20 % respektive 21 % för dubbelspår. Dubbelspår kan ha mer trafik än enkelspår men förhållandet mellan konsumerad och återmatad energi är i princip den samma.

Kapacitetsanalys av LKABs logistiksystem

Mineralkoncernen LKAB, Luossavaara Kiirunavaara AktieBolag, befinner sig för tillfället i en expansiv period. Företaget opererar på en marknad som under senare år haft en ordentlig tillväxt. Denna tillväxt kan bland annat härledas till att Kina utökar byggandet av masugnar och importerar stora mängder järnmalm till dessa ugnar. I och med denna marknadssituation finns planer på att öka produktionsnivåerna. Dock finns det vissa hinder till den tänkta produktionsökningen.

Hur anpassade är räl- och hjulprofiler på Malmbanan?

Projektgruppen för underhållsgränser vid JVTC (järnvägstekniskt centrum) på Luleå tekniska universitet har beslutat att tillsammans med Banverket, MTAB, LKAB och Jernbaneverket fortsätta utreda räl- och hjulprofiler samt försöka föreslå åtgärder som sänker MTAB:s, Banverkets och Jernbaneverkets underhållskostnader. Räl- och hjulslitage är ett stort problem för både infrastrukturägare och tågoperatörer. Slitaget av räler och hjul sker när hjulet har flänskontakt, vilket främst sker i kurvor med radier mindre än 600 m. Oftast blir slitaget störst när malmvagnen går in/ut genom en kurva eftersom hjulen vill förflytta sig mot den yttre sidan av kurvan. Den effektiva koniciteten, som är förhållandet mellan rullradieskillnad på höger och vänster sida och den relativa sidoförskjutning, används i examensarbetet för att undersöka om hjulet kan styra utan flänskontakt.

Järnvägen till Luleå

Denna undersökning syftar till att klarlägga den beslutsfattandeprocess som låg bakom byggandet av järnvägen till Luleå i slutet av 1800-talet. Hela problematiken började mer än 250 år tidigare när malmtillgångarna i Norrbotten blev kända och de första försöken att exploatera dessa kom till stånd. Ganska snart insåg man att transporten av malm till hamnstäder som Piteå och Luleå var besvärlig samt ineffektiv då dessa mestadels företogs med hjälp av ackjor och slädar. I och med att järnvägar började byggas från 1825 och framåt så kunde en lösning på problemet skönjas och en mängd undersökningar gjordes för att övertyga de styrande i Stockholm om detta alternativ. Intresset från centralmaktens sida var dock till en början svalt, framför allt på grund av den rådande oviljan från mellansvenska bruksägare att uppmuntra till en ökad produktion av malm i Nordsverige.

Vågutbredning i tåg : En analys i Matlab

Vid malmbrytning förflyttas malm långa sträckor med tåg. Malmbanan är en järnväg som går från Luleå till Narvik i Norge. Mellan Kiruna och Narvik fraktas det årligen ca 15 miljoner ton järnmalm. Tåget består av 2 lok med 52 vagnar där varje vagn kan väga upp till 100 ton. I kopplen mellan vissa vagnar uppstår sprickor som kan leda till brott så att tåget riskerar tappa vagnar.Syftet med det här arbetet är att titta på hur stora krafterna blir i kopplen mellan tågvagnarna.

Tillståndsbedömning av järnvägsbroar: inverkan av dynamisk last på trågbroar av betong

Malmbanan, järnvägen mellan Narvik och Luleå, uppgraderades till 30 tons axellast bedömdes de befintliga järnvägsbroarnas bärförmåga genom klassningsberäkningar. Detta resulterade i att ett antal broar behövde förstärkas. I klassningsberäkningar används olika laster som påverkar bron, däribland bromslast och dynamisk lastpåverkan. Den dynamiska lastpåverkan uppskattas genom att använda en dynamisk lastfaktor räknas fram, och för bromslasten ges grova riktvärden. En minskning av dessa uppskattade värden kan leda till att många broar kan klassificeras för högre laster.

Benchmarking spårbytesmetoder

På den skandinaviska marknaden finns ett brett utbud av entreprenörer som åtar sig spårbyte som helhet. Spårbytesmetoder är ett vitt område och i rapporten beskrivs tre olika spårbytesmetoder nämligen, traktormetoden, kranmodellen samt spårbytesmaskinmodellen. Målet med examensarbete är att genomföra en jämförelse mellan de valda spårbytesmetoderna, och genom detta komma fram till en eller flera metoder som passar för spårbytet på Malmbanan, bandelen Kiruna - Riksgränsen. Metoden för examensarbetet har varit studier av referensobjekt, en enkät samt intervjuer med nyckelpersoner hos beställare och entreprenörer. Utifrån de fyra olika produktionstiderna i enkäten (Se bilaga 1) har fyra olika typer av veckoscenarier tagits fram.

Boden en stad i förvandling: från byasamhälle till sovstad

Under min uppväxttid på 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. Många bodensare arbetade inom försvaret eller på centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte många medborgare. Det fanns även många små privata arbetsgivare och en framåtanda som var positiv. På 1990-talet började en stor omställning för Boden och dess invånare.

Vilka visioner hade industrins företrädare i Norrbotten inför industri- och slöjdutställningen i Luleå 1894?: hur planerades och genomfördes utställningen?

Uppsatsens huvudsyfte var att utreda vilka visioner och tankar industrins företrädare hade inför Luleå Industri och Slöjdutställning som genomfördes sensommaren 1894. En stor del av resultatet bygger på min undersökning av hur utställningen planerades och realiserades. Det var Luleå Fabriks- och Hantverksförening som ville marknadsföra länet i samband med invigningen av norra stambanan. Norrbotten ansågs vara industriellt outvecklat i jämförelse med övriga Sverige. Genom utställningen skulle utbildade industriinvesterare lockas till orten.

Utvärdering av underhållskostnad för hjul och räl på sträckan Kiruna - Riksgränsen: en förstudie

Underhållskostnaden för hjulaxlar på malmvagnar, där bland annat omsvarvning av hjulen ingår, står för ca 50% av malmvagnens totala underhållskostnad. Att kunna effektivisera och minska dessa rörliga kostnader är en förutsättning för att skapa ett kostnadseffektivt och tillförlitligt transportsystem. Det är därför viktigt att skapa en helhetsbild över de kostnader som respektive åtgärd genererar för respektive intressent. T.ex. kan olika reprofileringsintervall för hjul skapa kostnader för Banverket och vise versa kan olika slipningsintervall skapa liknande kostnader för MTAB.