SammanfattningFörtätning är idag ett högaktuellt begrepp då den svenska befolkningen beräknas passera tio miljoner invånare år 2025. Förtätning innebär att städer växer inåt istället för utåt som trenden länge varit i Sverige. Trollhättans Stad är inget undantag och kommunfullmäktige klubbade 2014-02-10 igenom en ny översiktsplan med tydliga mål om förtätning och en ökad hållbar utveckling. Översiktsplanen slår fast att staden skall öka med 14 000 invånare och att det då behövs byggas 7 000 nya bostäder till år 2030 för att klara behovet. Som svar på översiktsplanen har Eidar AB, som är Trollhättas allmännyttiga bostadsbolag, beslutat att fram till år 2030 producera minst 1 000 nya bostäder.  Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar Eidar AB har till att förtätat tätorten Trollhättan utan att det behöver innebära att nyproducera bostäder på oanvänd mark, men även hur Eidar AB kan bidra till en hållbar utveckling av Trollhättan.

Arbetet med mångfald utgår från diskrimineringslagstiftningen för att säkerställa attorganisationer bedriver ett aktivt mångfaldsarbete. Ett verktyg för organisationer attaktivt jobba med frågan är genom att utfärda en mångfaldsplan. Planen syftar till attmotverka diskriminering samt uppnå lagens intentioner. Mångfaldsplanen utfärdas oftapå central nivå men praktiseras på lokal nivå. Ett vedertaget dilemma är det glapp somkan uppstå mellan policy och praktik.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka hur genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer från 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har analyserna gjorts utifrån teorier om reklam och genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppsspråk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom kläder, smink, accessoarer, hår.

De svenska städerna har fått en mer komplex och rikare sammansättning av befolkningsgrupper när det kommer till både levnadssätt och familjeförhållanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna växt fram i de svenska städerna. Det finns många föreställningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad där alla är jämlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen påverkar städers boendemönster och området Möllevången i Malmö studeras som fallstudie..

Idag minskar antalet elever på ridskolorna i Sverige. Siffror från Svenska Ridsportförbundet belyser detta. Antalet medlemmar i förbundet har minskat från cirka 202 000 år 2001 till 170 000 år 2009. Även antalet anslutna föreningar har minskat från 976 stycken år 2001 till 931 stycken år 2009 (Verksamhetsberättelse, 2001-2009). Kundvård kan vara en metod att vända på denna utveckling (personligt meddelande Nauclér).

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

I Stockholm stad får föräldrar till barn på fritidshem årligen fylla i en så kallad brukarenkät. Denna består av ett antal påståenden som föräldrarna får ta ställning till. Påståendena har att göra med allt ifrån pedagogik, barnets utveckling, trygghet och säkerhet. Resultatet av enkäterna publiceras sedan på Stockholms stads hemsida i anslutning till information om fritidshemmet. Syftet är att allmänheten ska kunna få veta hur pass nöjda föräldrarna är med verksamheten.Jag vill med hjälp av kvalitativa intervjuer som metod undersöka hur fritidspedagoger påverkas av dessa enkäter i sitt arbetsliv.

Under min uppväxttid på 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. Många bodensare arbetade inom försvaret eller på centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte många medborgare. Det fanns även många små privata arbetsgivare och en framåtanda som var positiv. På 1990-talet började en stor omställning för Boden och dess invånare.

Syftet med denna uppsats är att analysera en enkät som Expansiva Växjö genomfört för att få en bild av Växjös image och undersöka hur nära denna ligger den önskade profilen. Därefter jämförs den strategi som valts för platsvarumärket Växjö med teorier om place branding och i vilken grad dessa tillämpas. Utifrån vår analys av Växjös image och strategi, samt med hjälp varumärkesteori, undersöks också om skapandet av varumärket har potential att bli framgångsrikt eller ej..

Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur utvalda socialarbetare i Malmö stad konstruerar skydd samt riskfaktorer som existerar i ensamkommande barns liv och deras integrationsprocess. Vidare avser vi att undersöka vilka resurser och brister som finns i arbetet med de ensamkommande barnen, med en geografisk avgränsning till Malmö stad. Vår problemformulering belyser barnens komplexitet och dubbla utsatthet vilket leder till en långvarig integrationsprocess. Våra valda informanter är dels boendestödjare som har en vardaglig kontakt med barnen men även socialsekreterare som har det huvudsakliga ansvaret för barnen. Arbetets teoretiska utgångspunkt är en konstruktivistisk ontologi där vi har valt att koppla det resultat vi framställt av våra kvalitativa intervjuer till hur socialarbetarnas reflektioner, tolkningar och konstruktioner av hur skydds- samt riskfaktorer kan se ut.

LKAB är ett järnförädlingsföretag som är helägt av svenska staten. Produkter som tillverkas är fines och pellets, dessa innehåller järnmineralen hematit och magnetit. Efterfrågan av järnmalmsprodukter är dagsläget mycket god och LKAB arbetar ständigt för att öka produktionen och samtidigt bevara en god kvalitet på produkterna. LKAB bryter malmen i sina gruvor i Malmberget och Kiruna, malmen avskilja från gråberg i sovrings- och anrikningsverk därefter sker addering av tillsatsmedel i anriknings- och kulsinterverk. I kulsinterverket tillverkas slutligen pellets genom att råkulor rullas i rulltrummor och därefter torkas på graten (galler rostern).

Aitik i Gällivare kommun är en dagbrottsgruva vars huvudprodukt är kopparkoncentrat som transporteras till Rönnskärsverken för vidareförädling. Gruvbrytningen sker på ett konventionellt sätt med stora producerande enheter, i likhet med andra dagbrottsgruvor. För att säkerställa dagens produktion och vara förberedd för en framtida produktionsökning vill man identifiera och därigenom möjliggöra en eliminering av de flaskhalsar som finns i brytningsprocesserna. Syftet med denna studie har varit att identifiera flaskhalsar som ger upphov till produktionsminskningar och brist på malm till anrikningsverket, och sedan utifrån dessa ge förslag på allmänna och specifika åtgärds- och förbättringsförslag. För att lokalisera problemen gjordes en fallstudie och en genomgripande nulägesbeskrivning av de sex processtegen från tillredningen till lagren i malmladorna.

Den gröna tråden är resultatet av mitt examensarbete för VäxjöKommun. Jag har i det här examensarbetet undersökt möjligheternaatt tydliggöra Växjös miljöarbete för allmänheten. Resultatet är enhållbar kommunikationsstrategi som behandlar fyra delområden, enmärkning, kommunens hemsida, evenemang samt två böcker.Konceptet är skapat för Växjö Kommuns informationsavdelning, ochriktar sig mot allmänheten för att tydliggöra och underbygga det somlett fram till vårt epitet Växjö ? Europas grönaste stad..

Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten.

Följande examensarbete är ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnära stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar områdets kollektivtrafiknära läge. Den fysiska utformningen bygger på en nätstruktur med gena stråk och fysiska rumsbildningar som skapar målpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras på en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, där nyckeln är variation, mänsklig skala och mängden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona är en sundsnära mellanstor stenstad i Skåne med karaktär av befästningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseårsringar. Staden har också en industrihistoria som varvsstad där varvskrisen på 1970-talet slog hårt mot staden med stor arbetslöshet till följd.