Intentionen med föreliggande uppsats är att läsaren ska bli medveten om hur konstruktionen av den sociala barnavården är uppbyggd. Genom ett diskursanlytiskt arbetssätt har vi därför sökt att blottlägga denna. Närmare bestämt har vi inriktat oss på att analysera synsättet gällande de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska föräldrar. Den analys vi genomfört av valda lagrum, syftar sålunda till att avslöja hur betydelsen av barnens kontakt med föräldrarna fastställts. Vi har även sökt upptäcka hur betydelsefixeringar inom diskursen blivit allmänt vedertagna.

Idag konkurrerar i stort sett alla företag med tjänster vilket gör att vi som konsumenter har ett stort utbud att välja mellan. Väl medvetna om alla de alternativ som finns tillgängliga på marknaden, blir vi också mer kritiska till kvaliteten på varor och tjänster. Vårt intresse väcktes därför för att undersöka utifrån vilka strategier som företag inom bank- och försäkringsbranschen arbetar för att uppnå god kvalitet på sina tjänster, samt vilka kvalitetsfaktorer som företagen anser är viktiga vid förmedlingen av en tjänst. Eftersom tekniken medför ständiga förändringar i vår vardag och däribland våra konsumtionsmönster, frågar vi oss hur stor inverkan det får på kundens kvalitetsupplevelse. Vi finner det därmed intressant att även undersöka i vilken grad som företagen anser att tjänster via telefon och Internet kan ersätta det personliga mötet. För att kunna besvara våra frågor har vi i vår empiriska undersökning valt att genomföra ett fåtal kvalitativa djupintervjuer med bank- och försäkringsbolag. I vår analysprocess har vi med hjälp av teorin och empirin kunnat urskilja att företagen skiljer sig åt i sitt sätt att se på kunden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus skapas och upprätthålls hos barn i ung ålder som går i förskolan. Vi har valt att fokusera på två olika förskoleavdelningar för att analysera hur personalen talar med barnen, men även hur barnen kommunicerar i leken. Två avdelningar på samma förskola, som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år, observerades och intervjuer utfördes med fyra förskolepersonaler. De centrala delarna i undersökningen är hur det biologiska könet upprätthåller könsrollerna, och den konflikt som då uppstår mellan de olikheter som det biologiska könet bär med sig och arbetet kring könsneutraliseringen. Undersökningen syftar även på hur pojkar och flickor kategoriseras in i olika roller och hur dessa isärhålls och hur ojämlikheten upprätthålls, men också hur den hierarkiska ordningen ser ut samt om dessa stereotypa könsroller går att motverka.

Svensk mjölkproduktion är under ständig strukturell förändring och utveckling. Besättningarna blir allt större, men färre, och den genomsnittliga mjölkavkastningen per ko ökar. I takt med den förändrade strukturen har förutsättningarna för inhysnings- och mjölkningssystem förändrats, liksom förutsättningarna för att få mjölkproduktionen ekonomiskt lönsam. Precis som inom andra produktionsgrenar och företagsverksamheter, är ekonomi och lönsamhet centrala och viktiga delar inom mjölkproduktionen. I Sverige har mjölkproduktionen under en tid varit svår att få lönsam.

Denna studie undersöker hur fotosyntesen behandlas i olika läromedel från högstadiet och gymnasiet i ämnet biologi. Även den förändring som skett över tiden har studerats. Studien berör därför läroböcker från 1970-talet fram till 2000-talet. Undersökningen har genomförts med hjälp av studier av en serie högstadieböcker och en serie gymnasieböcker, genomgång av kursplaner och läroplaner, samt intervju med en lärare från gymnasiet. Syftet med att intervjua läraren var att få en inblick i hur denne upplever lärobokens presentation av fotosyntesen.

Syftet med arbetet är att identifiera utmaningar som kan hindra att modeller av hög kvalitet utvecklas vid tillämpningen av verksamhetsmodellering. Arbetet har även till syfte att stötta modelleringsledare i sitt arbete med att utveckla modeller av hög kvalitet genom att öka kunskapen om de utmaningar som kan komma att uppstå. För att uppnå arbetets syfte har den kvalitativa forskningsansatsen tillämpats. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts i kombination med en litteraturgenomgång. Resultatet av den empiriska undersökningen frambringade 12 utmaningar med verksamhetsmodellering.

Det finns barn som placeras i familjehem i både Sverige och Norge av respektives lands myndigheter. Barnen placeras på detta sätt hos andra familjer för att de vill ge barnen en tryggare uppväxt pga. att de biologiska föräldrarna brister som vårdnadshavare. De kan t.ex. vara psykiskt sjuka, hota att döda barnen, inte ge dem mat, utnyttja dem sexuellt eller vara en fara för deras psykosociala hälsa och utveckling.

Revisionsbranschens främsta uppgift är att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genom detta tillhandahålla en social och affärsmässig trygghet i samhället. Revisorns oberoende är det som ger trovärdighet åt den finansiella informationen, kraven på revisorns oberoende och en kvalitetssäker revision är därför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare års skandaler. Frågeställning: Vår problembakgrund och vår problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfråga som vår uppsats ämnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyråer av olika storlek i deras arbete med, och inställning till, vissa kvalitetsfaktorer inom utvalda områden? För att kunna besvara vår huvudfråga har vi formulerat följande delfråga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnå en god kvalitet i revision?.

Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ?barnets bästa? i adoptionsärenden under perioden 1925?1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ?goda familjen?.

Den svenska hagmarken och dess biologiska mångfald är hotade, men detfinns en vilja från samhället att bevara det biologiskt och pedagogisktviktiga utrymme som hagmarkerna utgör. Det finns dessutom behov av merekologiska och ekonomiska metoder att förvalta stadsnära natur.Betande djur i stadsnära grönområden används i flera kommuner som endel av lösningen på dessa problem, och detta examensarbete undersöker hurbetande djur påverkar ett områdes biologi, och hur betande djur fungerarsom en del av skötseln av stadsnära natur.Den metod som använts är litteraturstudier. Som ett komplement har fyraintervjuer gjorts med ansvariga personer på förvaltningar som arbetar medbetande djur.Resultatet visar att en grönyta påverkas på många sätt av bete: Floran ochfaunan förändras och blir artrikare, beroende på störningar i form av blandannat det tramp som marken utsätts för vid bete.Förvaltningarna använder betande djur framför allt för att bevara denbiologiska mångfalden och det öppna kulturlandskapet, men även som ettpedagogiskt, miljömässigt försvarbart och attraktivt inslag i de stadsnäragrönområdena.De tillfrågade förvaltningarna upplever att skötsel av stadsnära natur medhjälp av betande djur i huvudsak har fungerat bra, och att det bidragit till attde betade områdena har erhållit ökade biologiska och kulturella värden. Detbehövs dock ytterligare inventeringar för att säkert kunna visa hur enrestaurerad betesmarks flora och fauna förändras vid ett återinfört bete.Betande djur bedöms kunna användas i större utsträckning som enrealistisk och ekologisk del av förvaltning av stadsnära natur, förutsatt attdjurens säkerhet kan upprätthållas..

Vid syresättning av avloppsvatten i biologisk rening förbrukas stora mängder energi. Den biologiska reningen svarar för 80 % av den totala elanvändningen för ett reningsverk och svarar därmed för den största delen av energikostnaderna. Idag när energipriserna ökar blir energieffektiviseringen av den biologiska reningen en högaktuell fråga.Syftet med studien är att undersöka syresättning av avloppsvatten från pappersindustrin, med avsikt att energieffektivisera den biologiska reningsanläggningen. Studien begränsas till avloppsvatten från Gruvöns bruk.Experimentstudien har utförts i laboratorieskala. Syresättningen skedde m h a ytluftare av typen airTURBO från Eden Aquatech.

The aim of the study was to understand how the family home secretary reasons and thinks and how they express themselves in their actions towards the family home?s biological children. The method used is qualitative semi-structured interviews, involving six family home secretaries from four different municipalities. The results were analyzed with the help of two theories ? the theory of grassroots bureaucracy and the sociology of childhood theory.

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över två vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas är: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen är självisk. Angående (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) är mer komplicerat.

Studien har syftat till att få en förståelse för familjehemsföräldrars perspektiv på anknytning och vad de menar att det finns för svårigheter och möjligheter gällande anknytning för barn som placeras i familjehem. Studien berör även hur relationen mellan barn och familjehemsförälder förändras över tid och hur samspel mellan barn och familjehemsföräldrar, barn och de biologiska föräldrarna och barnets tidigare erfarenheter kan påverka anknytningen. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex familjehemsföräldrar. Bowlbys anknytningsteori har använts för att analysera det empiriska materialet och studien har en hermeneutiskt ansats.Familjehemsföräldrarnas upplevelser tolkas som att barn kan skapa en trygg anknytning till dem och att de kan utgöra en trygg bas för placerade barn. Familjehemsföräldrarna menar att en trygg anknytning rör både yngre och äldre barn.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever och hanterar de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska syskon. Fokus ligger på kontakten med syskon som är placerade i andra familjehem men även kontakten med syskon som inte är placerade berörs i viss mån. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med familjehemsföräldrar som har skilda erfarenheter på området. Uppsatsen behandlar vilket upplevt ansvar familjehemsföräldrarna har för att upprätthålla syskonkontakterna, hur de agerar för att upprätthålla dem, vilka hinder som kan finnas i denna del av uppdraget, hur de ser på syskon som fenomen och på specifika syskonrelationer samt hur de upplever det stöd och den handledning som de får av familjehemssekreterarna.Vi har analyserat vår empiri utifrån symbolisk interaktionism, rollteori, socialkonstruktionism samt kognitiva strukturer. Vi fann att många olika faktorer påverkade hur familjehemsföräldrarna upplevde och hanterade barnets syskonkontakter.