Syftet med detta examensarbete om pedagogisk dokumentation Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av pedagoger för att utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten i förskolan. Undersökningen bygger pÄ tvÄ frÄgestÀllningar. Med hjÀlp av dessa tvÄ frÄgestÀllningar vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med pedagogisk dokumentation och vad som kan utvecklas i verksamheten med hjÀlp av det.För att dokumentation ska bli pedagogisk mÄste det finnas ett gemensamt reflektionsarbete med syftet att föra den pedagogiska processen framÄt.För att undersöka hur pedagoger uppfattar pedagogisk dokumentation har vi valt att genomföra intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och vi har anvÀnt oss av ett fenomenologiskt perspektiv för att förstÄ och tolka vÄrt material. Vidare har vi anvÀnt oss av Kvales ?meningskoncentrering? som analysmetod.VÄr undersökning visar att de intervjuade har en grundlÀggande förstÄelse om vad pedagogisk dokumentation innebÀr.

Syftet med studien var att beskriva och analysera dokumentationen som pedagoger inom förskolan genomför. Dagens lÀroplan framhÄller den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg i den vardagliga verksamheten. Hur och i vilket syfte utförs dokumentationen och hur kan den bidra till den pedagogiska verksamhetens utveckling? Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland pedagoger pÄ förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar att dokumentation förekommer pÄ alla förskolor, om och hur den dÀremot anvÀnds för att bidra till pedagogisk utveckling varierar.

Nyholm, Kim (2011), Pedagogisk dokumentation i förskolan. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation ska anvÀndas som ett verktyg i förskolan för att utvÀrdera och utveckla verksamheten enligt den reviderade lÀroplanen för förskolan. Syftet Àr att se hur förskollÀrare arbetar med dokumentationen och vilka effekterna blir av detta. Syftet Àr ocksÄ att se vilka möjligheter och svÄrigheter förskollÀrare ser nÀr de arbetar med dokumentation.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsen handlar om anvÀndningen av pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollÀrare och förÀldrar. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka pedagogisk dokumentation i förskolan och dess betydelse för förÀldrasamarbete. Vi vill genom vÄr undersökning studera hur förskollÀrare anvÀnder pedagogisk dokumentation i relation till förÀldrar samt hur förÀldrar upplever den dokumentation de tar del av.Dagens förstÄelse av pedagogisk dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskÀlla till dagens dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssÀtt.

SyfteSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollÀrare anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska dokumentationen.För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀndes tvÄ frÄgestÀllningar, Hur arbetar fyra förskollÀrare med pedagogisk dokumentation och Varför och för vems skull anvÀnds pedagogisk dokumentation?MetodEn metod i form av ostrukturerade intervjufrÄgor anvÀndes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollÀrare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 Är.ResultatSamtliga förskollÀrare anvÀnde sig av pedagogisk dokumentation, men med olika tillvÀgagÄngssÀtt. Den vanligast förekommande dokumentationsformen var enligt portfoliometoden, Àven dÀr med olika tillvÀgagÄngssÀtt.BetrÀffande varför och för vems skull förskollÀrarna anvÀnde sig av pedagogisk dokumentation varierade svaren. TvÄ av förskollÀrarna ansÄg att det i första hand var för barnen skull och de andra tvÄ tyckte att den pedagogiska dokumentationen var till för pedagogerna i första hand.Nyckelbegrepp: pedagogisk dokumentation, portfolio, förskola, förskollÀrare.

Med denna studie har jag valt att beskriva hur förskollÀrare upplever sitt arbete med observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation i relation till barns lÀrande.För att fÄ kunskap om detta har jag intervjuat tre förskollÀrare som Àr verksamma inom förskolan. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ intervjumetod med öppna tema frÄgor. Resultatet visar att de intervjuade har en grundlÀggande förstÄelse för vad observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation innebÀr. FörskollÀrarna har ett positivt synsÀtt till dokumentation. Det finns en vilja och strÀvan att utveckla arbetet med dokumentation.

Individuell planering och dokumentation Àr ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsÀtter tolkning av lÀroplans- och kursmÄl. Dokumentation har ett nÀra samband med utvecklingssamtal, ÄtgÀrdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lÀrande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lÀrande. Arbetet har Àven avsett att utvÀrdera ett projekt inom omrÄdet dokumentation och titta pÄ vilka lÀrdomar som tagits.

Den reviderade lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) uppmanar förskollÀrare och arbetslag att dokumentera för att utvÀrdera förskolans kvalitet, sÄ kallad pedagogisk dokumentation. Mitt syfte med denna C-uppsats Àr att beskriva hur pedagoger uppfattar arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Jag delade upp syftet i tvÄ frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ vad pedagogerna anser ska dokumenteras och för vem, samt vad pedagogerna anser att syftet med pedagogisk dokumentation Àr. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats. Jag anvÀnde mig av intervjuer som informationsinhÀmtande metod för att fÄ ta del av pedagogernas erfarenheter och tankar.

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lÀrande. ForskningsfrÄgorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lÀrande? Hur anvÀnds IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan pÄ barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan anvÀndas. Studien har den sociokulturella teorin dÀr valet inte stÄr mellan huruvida mÀnniskor lÀr sig nÄgot eller inte, utan fokus ligger pÄ vad de lÀr sig av situationer de ingÄr i. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

Detta projekt Àr utfört vid Kvaerner Kamfab AB i Karlstad och beskriver hur strukturering av företagets elsystem har utförts i form av uppmÀrkning och dokumentation. Detta skall ligga till grund för en effektivisering vid ombyggnation av stÀllverket..

Studien avser att undersöka vilken funktion pedagogisk dokumentation har i förskolan och belysa hur pedagoger uppfattar begreppet pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger pÄ observationer av dokumentation i förskolans miljö och dess anvÀndning samt intervjuer av pedagoger i förskolan. Detta material har analyserats utifrÄn socialkonstruktionismen, konstruktivismen samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation Àr ett relativt nytt arbetssÀtt för pedagogerna och att processen Àr under utveckling. Dokumentationen i de studerade förskolorna Àr varierande, det finns fotografier, texter och barns egen dokumentation (teckningar och barnens eget skapande i olika material).

Under min högskole- och verksamhetsförlagda utbildning har jag blivit intresserad av pedagogisk dokumentation. Jag har upplevt att det genomförs och anvĂ€nds pĂ„ olika sĂ€tt, men att tiden ofta upplevs som en stressfaktor för mĂ„nga, vilket resulterar i att dokumentationen ibland lĂ€ggs Ă„t sidan eller prioriteras bort helt och hĂ„llet. Mitt intresse har varit att efterforska förskollĂ€rares syn pĂ„ pedagogisk dokumentation i förskolans vardag och fĂ„ inblick i hur de anvĂ€nder sig av dokumentation i utvecklingssyfte. Resultatet visar pĂ„ en övervĂ€gande positiv syn hos förskollĂ€rare. Även negativa aspekter sĂ„som tidsbrist, ibland alltför stora barngrupper och tidvis frĂ„nvaro av ordinarie personal har framkommit i undersökningen. Olika synsĂ€tt pĂ„ dels det praktiska genomförandet av dokumentationsprocessen, dels pĂ„ vad som bör dokumenteras har bidraget till en fördjupad förstĂ„else för hur olika förskolor arbetar med dokumentation..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svÄrigheter de stöter pÄ och vad har förÀndrats i arbetet med dokumentation sedan lÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010. I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollÀrare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer anvÀndes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lÀrande och utveckling och Àven Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn pÄ dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden Àr största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration.

Syftet med studien var att undersöka förskolepedagogernas upplevelse och erfarenhet av arbetet med dokumentation. LÀroplanen för förskolan framhÄller pedagogisk dokumentation som ett verktyg i det dagliga arbetet. Min önskan var att ta reda pÄ hur och i vilket syfte pedagogerna dokumenterar samt om det anvÀnds för att utveckla förskolans kvalitet. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom metoderna enkÀt och self-report som besvarats av pedagoger frÄn fem olika förskolor. Det visade sig att alla pedagoger anser att arbetet med dokumentation Àr viktigt.