Sökresultat:
1816 Uppsatser om Möjligheter till dokumentation - Sida 13 av 122
- Loven ?r den b?sta tiden! L?rare i fritidshems perspektiv p? lovverksamhetens kvalitet.
Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven?
Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.
Dokumentera ja, men hur? : En kvalitativ studie om journalgranskares kvalitetskriterier för tillfredsstÀllande dokumentation i journaler inom socialtjÀnstens omsorg om Àldre personer och personer med funktionsnedsÀttningar
Inom den sociala omsorgen idag stÀlls krav pÄ att dokumentation ska föras kring de enskilda omsorgstagarna. Denna studies syfte var att beskriva och analysera journalgranskarnas kvalitetskriterier för tillfredsstÀllande dokumentation i journaler inom socialtjÀnstens omsorg om Àldre personer och personer med funktionsnedsÀttningar. Studien hade en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys med en induktiv ansats. Studiens resultat visade pÄ fyra olika kvalitetskriterier som granskarna anvÀnder sig av i sitt arbete. TvÄ av dessa var relaterade till förekomsten av en genomförandeplan medan övriga tvÄ inte var det.
"Tiden Àr ju den största bristfaktorn" : LÀrare och specialpedagogers uppfattningar om arbetet med ÄtgÀrdsprogram
Syftet med studien Àr att undersöka grundskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar om sitt arbete med ÄtgÀrdsprogram. VÄra frÄgestÀllningar var: Vad anser lÀrare och specialpedagoger om sina förutsÀttningar i arbetet med ÄtgÀrdsprogram? Anser lÀrare och specialpedagoger att nÄgonting behöver förÀndras, i sÄ fall hur? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju som metod. Intervjuerna genomfördes med sex grundskollÀrare och fyra specialpedagoger pÄ fem olika skolor i en medelstor kommun i norra Sverige. Resultatet visar att lÀrarna och specialpedagogerna upplever att arbetet med dokumentation kring ÄtgÀrdsprogram har ökat.
"Matematikande"i förskola och skola. Sex medvetna pedagoger om sin matematikundervisning
Denna studie inriktar sig pÄ pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi anvÀnder begreppet matematikande som stÄr för all den verksamhet som innehÄller matematik i alla dess former. FrÄgeformuleringarna Àr fokuserade pÄ hur pedagoger tÀnker om grundlÀggande matematikkunskaper, arbetssÀtt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrÄn vetskapen om att de har satsat aktivt pÄ sin matematikundervisning.
Pedagogisk dokumentation : Pedagogers syn pÄ inlÀrning i samband med individuella utvecklingsplaner (IUP)
Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.
En studie om dokumentationsarbetet i förskolan : En studie om dokumentationsarbetet i förskolan med fokus pÄ barns mÀnskliga rÀttigheter
Syftet med den hÀr studien Àr att studera den levande dokumentationen som förekommer pÄ förskolor, med fokus pÄ barns mÀnskliga rÀttigheter och möjligheter till inflytande i dokumentationsarbetet i verksamheten. Med levande dokumentation menas att dokumentationsarbetet bör vara kontinuerligt, samt nÄgonting som stÀndigt Àr framÄtstrÀvande i verksamheten. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vart riktas dokumentationsmedlet? PÄ vilket sÀtt Àr barnen delaktiga i dokumentationen pÄ förskolan? Vilka etiska hÀnsynstaganden tas frÄn förskollÀrare utifrÄn barns bÀsta i dokumentationsarbetet? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar intervjuas fem stycken förskollÀrare vid separata tillfÀllen, med utgÄngspunkt att fÄ inblick i deras tankar och funderingar kring dokumentation. UtgÄngspunkten Àr Àven att fÄ veta hur deras instÀllning Àr till dokumentation som verktyg i verksamheter, samt deras erfarenheter kring fenomenet.
Sjuksköterskors uppfattning om dokumentation och dess pÄverkan pÄ omvÄrdnadsarbetet
SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med detta arbete var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om omvÄrdnadsdokumentation och dess pÄverkan pÄ omvÄrdnadsarbetet.Metod: Kvalitativ intervjustudie med innehÄllsanalys enligt Lundman och HÀllgren Graneheim (2008). BekvÀmlighetsurval med fem sjuksköterskor frÄn olika avdelningar pÄ ett Universitetssjukhus i Mellansverige.Resultat: Sjuksköterskor i denna studie uppfattade att dokumentationen tar tid, det Àr mycket som ska dokumenteras och att kvalitén varierade. De uppfattade ocksÄ att information kunde gÄ förlorad pÄ grund av att mÄnga skrev pÄ flera olika stÀllen. Dokumentationen upplevdes ibland som inkonsekvent eftersom sjuksköterskorna inte dokumenterade exakt lika. De belyste ocksÄ att systemet var rörigt och ologiskt.
Nya idéer eller kunskapsÄterskapande? : En studie om pedagogisk dokumentation i förskolan
Denna studie handlar om vilken betydelse pedagoger i förskolan tillskriver begreppet pedagogisk dokumentation i deras verksamhet. De frÄgor vi sökt svar pÄ Àr hur pedagogerna tolkar begreppet pedagogsik dokumentaiton, hur och varför de anvÀnder sig utav det samt hur de ser pÄ det ökade behovet av mÀtning som skett i förskolan.För att ta reda pÄ detta har vi gjort intervjuer med sex pedagoger i tre olika kommuner. Vi har vÀnt oss till ett postmodernt perspektiv nÀr vi tolkat vÄrt resultat. DÀr menar man att det finns flera olika perspektiv pÄ sanning och kunskap samt att det inte finns "normala barn". IstÀllet vÀlkomnas olikheter och dessa ses som berikande.
Kampen om kunderna : En studie av konkurrensen mellan centrumhandeln och externhandeln i VÀxjö
Syftet med examensarbetet Àr att se om det har skett en Àndring gÀllande LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, frÄn dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Ett annat syfte Àr att se om vÄrdnadshavarna/förÀldrarna Àr delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. FrÄgestÀllningarna till detta arbete Àr: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och nÀr anser de att dokumentationen blir pedagogisk? PÄ vilket sÀtt görs vÄrdnadshavarna/förÀldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsansats dÀr syftet Àr att förstÄ och tolka enkÀtsvaren frÄn vÄrdnadshavarna/förÀldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framtrÀdande resultatet Àr att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebÀr och att det har skett en Àndring i arbetssÀttet frÄn en mer förmedlande till mer utforskande dÀr barnen Àr i centrum.
Pedagogisk dokumentation : Barns delaktighet i reflektionsarbetet genom pedagogisk dokumentation
VÄr studie handlar om hur delaktiga barn Àr i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. VÄrt syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvÀrld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÀr treförskollÀrare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av litteratur föratt fÄ en tydligare bild av vÄrt forskningsomrÄde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att anvÀnda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) tvÄ begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra mÀnniskor tÀnker och kÀnner.
Musikundervisning i f?rskolan
V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.
"Jag vill ta en bild pÄ det som jag önskar mig"
?Jag vill ta en bild pÄ det som jag önskar mig? En fallstudie om barns möjlighet att styra dokumentationstillfÀllen pÄ en förskola.
Under de senaste Ären har det skett stora förÀndringar i den Svenska förskolan. LÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010 dÀr strÀvansmÄl och riktlinjer togs bort respektive lades till. I samband med detta betonade utbildningsdepartementet (2010) syftet med anvÀndning av dokumentation, uppföljning och utvÀrdering, Àven kÀnt som pedagogisk dokumentation. Pedagogisk dokumentation ska synliggöra hÀndelser samt hjÀlpa pedagoger att fÄ en förstÄelse för vad som sker i en verksamhet.
Att fÄ dö i lugn och ro. En granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL
Att fÄ dö i lugn och ro - en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett omrÄde inom vÄrden som kallas behandlingsbegrÀnsningar. O-HRL Àr en markering som lÀkare kan sÀtta i patientjournalen och som innebÀr att patienten inte ska ha hjÀrt-lungrÀddning vid hjÀrtstopp. Anledningen Àr att patienten Àr för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom tvÄ egna undersökningar blottlÀggs brister i rutiner och en osÀkerhet kring vad som gÀller pÄ landets sjukhus. HÀr belyses ett omrÄde dÀr det Àr svÄrt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bÀr ansvaret för att systemet inte fungerar..
Pedagogisk dokumentation : Ett sÀtt att synliggöra lÀrandet
I Skolverkets rapport 318 frÄn 2008 redovisas en utvÀrdering av förskolan tio Är efter införandet av förskolans lÀroplan. Rapporten visar pÄ en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket dÄ det strider mot lÀroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istÀllet fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport.Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för nÄgra utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete sÄg ut för pedagogerna ifrÄga samt vilka eventuella dilemman och svÄrigheter den pedagogiska dokumentationen innebar.Examensarbetets empiriska underlag baserades pÄ semistrukturerade intervjuer.
Sjuksköterskors uppfattning av anvÀndandet av standardvÄrdplaner
KÀllberg P, Lourenco Calling M. En kvalitativ enkÀtundersökning/fÀltstudie om sjuksköterskors instÀllning till anvÀndandet av StandardvÄrdplaner(SVP).
Examensarbete i omvÄrdnad, 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola. Fakulteten för HÀlsa och SamhÀlle, Avdelningen för OmvÄrdnad, 2009.
Syftet med denna empiriska enkÀtstudie var att ta reda pÄ sjuksköterskors instÀllning till anvÀndandet av standardvÄrdplaner (SVP), avseende anvÀndarvÀnlighet, kvalitetssÀkerhet, dokumentation, SVP som ett arbetsredskap och införandet av SVP.
35 sjuksköterskor pÄ tvÄ avdelningar pÄ ett sjukhus i södra Sverige blev tillfrÄgade att delta i studien och 17 bestÀmde sig för att deltaga.Till slut delades det analyserade materialet in i fyra kategorier, med samma namn som nÀmns i syftet, anvÀndarvÀnlighet, kvalitetssÀkerhet, dokumentation, SVP som ett arbetsredskap/införandet av SVP. Majoriteten av sjuksköterskorna som deltog i studien hade en positiv helhetsbild av SVP:n, men de flesta tyckte att den behövde vidareutvecklas för att fÄ bÀttre struktur, dÄ den ibland skapar mer arbete istÀllet för att vara ett hjÀlpredskap.
Nyckelord: arbetsredskap, dokumentation, enkÀtstudie, kvalitet, sjuksköterskors instÀllning, standardvÄrdplan..