Sökresultat:
1302 Uppsatser om Möjlighet att pćverka - Sida 39 av 87
Images i Balans : revisionsprofessionens images och dess attraktivitet
Revisionsprofessionen images a?r sedan la?nge ett omdiskuterat fenomen. Genom denna studie o?nskades det att kartla?gga hur images pa?verkar uppfattningar om professionen och dennes attraktivitet. Syftet med studien var att underso?ka revisionsprofessionens images samt hur dessa images pa?verkar nya intra?dandes uppfattningar om professionen.
Folkligt deltagande utan folket - Hur lagen om Popular Participation kom att pÄverka kvinnor och landsortsbefolkning i Bolivia
Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till dÄ, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivÄ. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den Àmnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vÄr litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhÀlle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels pÄ kvinnornas situation, dels pÄ klyftorna mellan stad och landsbygd utifrÄn vÄrt civilsamhÀlleliga ramverk.
Smarta elnÀt i Sverige : En analys kring statens mÄl och pÄverkan pÄ marknaden för smarta elnÀt
Denna rapport avser att studera smarta elnÀt i Sverige. Syftet Àr att bidra med information för att stÀrka förutsÀttningarna och konkurrenskraften hos företag verksamma inom smarta elnÀt. Vi har valt att studera marknaden genom att undersöka aktören staten och dess roll i nÀtverket, för att utifrÄn denna finna möjligheter för övriga aktörer. SÄ som hur svenska staten agerar, vÀljer att bistÄ med subventioner, positionerar sig och vÀljer vilka aktörer som tillÄts verka.Studien Àr en nÀtverksanalys och kvalitativ studie utifrÄn ett Aktör-NÀtverksteori och Stora tekniska system perspektiv. Den Àr baserad pÄ fyra intervjuer med representanter frÄn olika företag, verksamma inom smarta elnÀt.
Som man frÄgar fÄr man svar : En jÀmförande studie av svenska lÀromedel och TIMSS
Hotellbranschen a?r en bransch som sta?ndigt expanderar. A?ven om bela?ggningsgraden pa? hotellen inte o?kar avseva?rt va?xer antalet o?vernattningar pa? hotell vilket tyder pa? en o?kad konkurrensbild pa? marknaden. Samtidigt fokuserar tja?nstefo?retagen alltmer pa? fo?retagets personalresurser och att kunna erbjuda na?got uto?ver ka?rntja?nsten fo?r att differentiera fo?retagets position pa? marknaden.
Attityders betydelser : Attityduttryck och deras retoriska effekter i en tv-debatt mellan Gudrun Schyman och Maria Arnholm
Attityders betydelser Àr en undersökning som syftar till att skapa en förstÄelse av hur attitydgestalter fungerar i en debattsituation genom att analysera hur ickeverbal retorik sÄsom kroppssprÄk, blickar och gester samspelar med det som uttryckligen sÀgs. Forskningsobjektet utgjordes av en tv-debatt i SVT Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och jÀmstÀlldhetsminister Maria Arnholm (Fp) kring den sÄkallade ?lönefrÄgan?, om hur politikerna ska verka för att lönerna i Sverige ska bli mer jÀmstÀllda mellan kvinnor och mÀn.Analysen visade att Schyman uttrycker mÄnga starka negativa attityduttryck som skapar en konflikt i debattens diskursdynamik. Dessa attityduttryck i kombination med vad Schyman sÀger till Arnholm gör att de bÄda debattörernas ethos och maktpositioner förÀndras, dÀr Schyman fÄr ett övertag i debatten som hon kan utnyttja för att till slut vinna den.FrÄgor som kan vara intressanta för vidare forskning Àr om Schymans konfliktskapande attityduttryck kan generaliseras till andra retoriker och med vilket syfte det i sÄ fall verkar ske. SÄdan forskning skulle kunna nyansera den retorik som framförs i politiska debatter och indirekt bidra till att granska dessa ideologikritiskt..
Arga pojkar och ledsna flickor? : En enka?t underso?kning ga?llande studenters fo?rva?ntningar pa? emotionella reaktioner hos barn i emotionellt laddade situationer.
Kvinnor socialiseras till att visa ka?nslor, d v s att vara mer ka?nsloma?ssigt o?ppna a?n ma?n, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som a?r den emotion som a?r acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta go?r att socialisationen kan skilja sig fo?r pojkar och flickor.
"Nu Àr det ju sÄ att det Àr jag som Àr din chef" : En kvalitativ studie om chefers och medarbetares uppfattning om svÄra samtal utifrÄn ett maktperspektiv.
Studiens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares uppfattning om sva?ra samtal utifra?n ett maktperspektiv. Studien har genomfo?rts med en kvalitativ forskningsansats da?r empirin erha?llits genom intervjuer. Studien har totalt nio respondenter, varav tre stycken chefer, fem stycken medarbetare och en person fra?n Fo?retagsha?lsova?rden.
Effekter och erfarenheter av implementerade miljöledningssystem pÄ tre medelstora företag : En intervjustudie ur organisationsteoretiskt perspektiv
MÄnga av dagens företag jobbar aktivt med miljöfrÄgor. Ett sÀtt att jobba med miljö och integrera miljöarbetet i företagets verksamhet Àr att implementera ett miljöledningssystem. Miljöledningssystem (MLS) Àr ett sÀtt att strukturera, styra samt organisera miljöarbetet i företag och andra organisationer genom praktiska handlingar. Det Àr ett verktyg att fördela ansvaret, organisera, prioritera och effektivisera arbetet för att pÄ sÄ sÀtt verka för en bÀttre miljö och uppfylla myndigheternas och intressenternas miljörelaterade krav.Denna studie fokuserar pÄ de organisatoriska aspekterna sÄsom ledningens och anstÀlldas roller och engagemang, förÀndringsprocesser och kommunikation inom företagets samtliga led. Syftet med denna studie var Àr att, genom intervjuer av miljöansvariga pÄ tre medelstora företag, fÄ en förstÄelse för hur medelstora företag upplever implementeringen av miljöledningssystem.Resultaten pekade pÄ att implementeringen i samtliga företag har blivit framgÄngsrikt och miljöfrÄgorna har blivit vÀl integrerade inom organisationerna.
Kvinnors kroppsbild vid bröstcancerbehandling : Women's body image at breast cancer treatment
Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.
Arbetsplatsers behov av företagshÀlsovÄrd ur ett chefsperspektiv : ? Kan arbetsterapeuter möta behoven?
Syfte: Syftet Ă€r att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshĂ€lsovĂ„rd, samt att utifrĂ„n detta försöka svara pĂ„ om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter frĂ„n en företagshĂ€lsovĂ„rd i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultat: Ăvergripande tema: ?Arbets- och privatlivets krav ? Att fĂ„ ihop livspusslet?.
Lotterilagens förenlighet med EG-rÀtten
Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida den svenska lagstiftningen som begrÀnsar den fria rörligheten pÄ spelmarknaden Àr förenlig med EG rÀtt samt om det kan misstÀnkas finnas andra bakomliggande motiv för undantagen Àn de som Äberopats. Uppsatsen syftar till att reda ut om den nuvarande lagstiftningen Àr förenlig med EG-rÀtten eller om den behöver justeras. Senare tids utveckling pÄ marknaden och rÀttspraxis kan tala för att en Àndring i lagstiftningen Àr behövd.Uppsatsen visar pÄ flera faktorer som pekar pÄ att den svenska lagstiftningen och dess motiv inte Àr förenlig med EG-rÀtten. Den stora ekonomiska hÀnsynen kan verka avgörande och fÄr inte vara ett huvudskÀl till en inskrÀnkning enligt praxis. Vidare pekar de faktiska omstÀndigheterna pÄ spelmarknaden i Sverige för att de begrÀnsningar som gjorts inte lÀngre Àr lÀmpliga för att uppnÄ det ursprungliga syftet med inskrÀnkningarna.
Lekens betydelse vid inlÀrning
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrarna anvÀnder leken som verktyg i undervisningen i skolans tidiga Är. Med lek menar vi att verksamheten skall ha lekens karaktÀr och verksamheten skall verka under lustfyllda former. Barns emotionella utveckling pÄverkas i leken genom att engagemang i lek ger barn mÄnga tillfÀllen till att göra saker sjÀlva, att pröva gÄng pÄ gÄng tills de kÀnner att de behÀrskar nÄgot. PÄ sÄ vis vinner barnen en kÀnsla av egen makt och möjlighet. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en metodtriangulering, vi vÀnde oss till lÀrare i de tidiga Ären i skolan via enkÀter och intervjuer för att fÄ deras syn pÄ lekens betydelse.
Bemötande vid psykos : En studie av bemötandeaspekter och hÀlsofrÀmjande faktorer i mötet med psykospatienter
Syftet med studien var att undersöka hur mentalskötare inom psykiatriska vÄrden uppfattade bemötandeaspekters betydelse för patienten psykiska hÀlsa, vilka innebörder de lade i begreppet bemötande och vilka faktorer de lyfte fram som hÀlsofrÀmjande i bemötandet samt vilka faktorer som de uppfattade motverkade ett hÀlsofrÀmjande bemötande. Genom analyserade, transkriberade och halvstrukturerade intervjuer stÀllde jag mentalskötares upplevelser av bemötandeaspekter mot litteratur och teoretiska ramar inom omrÄdet bemötande av vuxna psykospatienter inom slutenvÄrden. Jag fann att den teoretiska ramen KASAM som utvecklats av Antonovsky mycket vÀl kunde appliceras pÄ bemötandeaspekter nÀr det gÀllde begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och en axel med polerna hÀlsa/ohÀlsa i omvÄrdnaden kunde anvÀndas bÄde praktiskt och teoretiskt. Jag fann att informanterna uppfattade att allians med patienten och tvÄngsvÄrd var viktiga bemötandefaktorer och som hÀlsofrÀmjande faktorer identifierades; tid, bemanning, lokaler, grÀnssÀttning, inlevelse, stÀmning och ?svalkande likgiltighet?.
Att uppmÀrksamma andra(s) kvinnor : Konstruktioner av jÀmstÀllda nationella identiteter inom svenskt partianknutet bistÄnd.
Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Ăsteuropa och i utvecklingslĂ€nder genom sĂ„ kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut frĂ„n 1998 ocksĂ„ arbeta med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor i sina projekt. JĂ€mstĂ€lldhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmĂ„len för svenskt bistĂ„nd och pĂ„ senare Ă„r har jĂ€mstĂ€lldhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s bistĂ„ndsarbete för jĂ€mstĂ€lldhet, och med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor. Syftet fokuserar pĂ„ hur dessa förestĂ€llningar, sammanlĂ€nkade med idĂ©er om kön och ?ras?, etableras och upprĂ€tthĂ„lls inom PAO-bistĂ„ndet.
En systemanalys av flygtrafikledningstjÀnst med hjÀlp av FRAM
Metoder och modeller Àr viktiga redskap för att utreda sÄvÀl potentiella risker som uppkomna olyckor i sociotekniska system. Vilken modell som anvÀnds avgör vad en analys tittar pÄ och ocksÄ vilka ÄtgÀrder som vidtas. DÀrför Àr arbetet med att utveckla bÄde anvÀndbara och riktiga modeller viktigt.Denna uppsats har med ett systemperspektiv tillÀmpat FRAM pÄ en avgrÀnsad del av ett flygtrafikledningssystem med avsikten att skapa förstÄelse för ett systems funktionalitet och kontextberoende variabilitet. För att illustrera variabiliteten beskrivs ett par scenarion med koppling till insamlad data.Modelleringen har skapats utifrÄn en triangulering av insamlad data och i resultat och diskussion lyfts framförallt tillÀmpningen av sjÀlva modellen upp för diskussion. Slutsatsen av studien Àr att modellen kan adressera risker genom att illustrera den dynamiska interaktionen i ett sociotekniskt system samt att modellen utgör ett stöd för att identifiera ÄtgÀrder i flygledningssystemet.Slutsatsen Àr ocksÄ att modellen som Àr relativt ung behöver utvecklas pÄ vissa omrÄden för att tydliggöra hur funktioner för dynamiska och informationsbearbetande system generellt kan konstrueras pÄ bÀsta sÀtt för att Äterge tillstÄnd och processer.