Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Syftet med fallstudien Àr att undersöka praktisk tillÀmpning av ett genrebaserat sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt i en förberedelseklass i Är 4-6. UtifrÄn kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lÀrarens teoretiska modell och sprÄkutvecklande arbete i undervisning av nyanlÀnda elever.Resultatet visar att de aspekter som lÀraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning Àven förekommer i lÀrarens egen undervisning. LÀrarens genrebaserade undervisning utgÄr ifrÄn elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kÀnnetecknas av meningsfullhet, höga förvÀntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillÄtande klimat. Elevernas modersmÄl anvÀnds som resurs i lÀrandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt mÄnga och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrÄn elevernas förutsÀttningar och behov.Resultatet i föreliggande studie bekrÀftar tidigare forskning, dessutom bekrÀftas bilden av att det Àr fullt möjligt att i undervisningen av nyanlÀnda elever lÄta dem mötas av höga förvÀntningar och utmanas tankemÀssigt i sitt lÀrande Àven om de Ànnu inte utvecklat ett svenskt sprÄk som Àr tillrÀckligt för lÀrande i skolan.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka hur sjuksköterskan genom olika viktminskningsmetoder kan förebygga följdsjukdomar. Resultatet redovisar följande metoder: Tallriksmodellen, lÄgkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost, Àtbeteendemönster, information/undervisning, livsstilsförÀndringar och medicinsk behandling..

Alla elever Àr unika och tar in kunskap pÄ olika sÀtt, för att kunna bemöta elevers olikheter samt individuella behov Àr det dÀrför nödvÀndigt för oss pedagoger att ha detta i Ätanke nÀr vi planerar vÄr undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgÄr elevers individuella förutsÀttningar. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ vilken förstÄelse pedagogerna har kring begrepp som inlÀrningsstil och sinnespreferens. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar pÄ en F- 5 skola. Resultatet visade pÄ ett intresse hos pedagogerna nÀr det gÀller den lÀrstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svÄrt att ge varje enskild elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.

Sedan bo?rjan pa? 90-talet och informationsteknikens inta?gande kan vi nu snabbare a?n na?gonsin ha?mta information fra?n va?rldens alla ho?rn. Detta go?r att spelplanen fo?r fo?retag har fo?ra?ndrats radikalt och fo?retag ma?ste anpassa sig till kunden pa? ett helt annat sa?tt a?n tidigare. Denna utveckling har tvingat fo?retag att fo?rsta? vikten av att se kundens relation till fo?retaget som en va?rdeskapande process som syftar till att utveckla la?ngvariga relationer parterna emellan.Detta kombinerat med utvecklingen av informationstekniken (IT) och hanteringen av datalagring under 1990-talet har tillsammans skapat begreppet Customer Relationship Management, fo?rkortat CRM.

Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lÀrare i Är 1- 3, tre lÀrare i Är 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda pÄ om det eventuellt finns nÄgra skillnader i motiv och syften till att arbeta Äldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka fÄ svar pÄ varför Äldersintegrerade klasser har blivit sÄ populÀrt. De intervjuades uppfattningar har stÀllts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera pÄ Àr om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktÀr. Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom nÄgra uttalade skillnader i motiven till Äldersintegrerad undervisning.

ABSTRACTTitel: Ekonomisk förening ? en fallstudie hos fyra ekonomiska föreningar i GÀvleborg NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Ingela Jansson & Maria Stolt Handledare: Stig Sörling Datum: 2011 - Maj  Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa villkoren samt fördelar och nackdelar med att bedriva en ekonomisk förening. Information om ekonomiska föreningar under vÄr utbildning har varit sparsam i förhÄllande till andra bolagsformer och vÄr studie har visat pÄ att detta gÀller allmÀnt i samhÀllet.VÄra forskningsfrÄgor Àr:Vad bidrar till att man vÀljer att bedriva en ekonomisk förening?Vilka Àr fördelarna och nackdelarna med en ekonomisk förening? Metod: Vi har utgÄtt ifrÄn den kvalitativa metoden med öppna intervjuer, dÀr fyra stycken ekonomiska föreningar har studerats. Vi har Àven utfört tvÄ intervjuer med anstÀllda pÄ tvÄ olika banker för att fÄ information om vilka villkoren Àr för ekonomiska föreningar vid företagsbelÄning.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ÀmnesomrÄdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke pÄ de mÄl som finns uppsatta i dessa Àmnen? DÄ jag varit ute pÄ praktik, fÀltstudier, vikarierat eller mött elever pÄ annat sÀtt, har jag fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella Ärskursen, och det Àr dÄ tankarna till detta arbete har vÀckts. Genom en enkÀt- studie har jag fÄtt ta del av ca 100 elevers syn pÄ sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie dÀr jag lyft fram de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför.

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstÄs i förhÄllande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstÄs. En instrumentallÀrare som arbetar pÄ en kommunal kulturskola har observeratsnÀr denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjÀlp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmÀnhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. NÄgra dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lÀrarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att pÄ sÄ vis söka förstÄelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstÄs i förhÄllande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrÄn den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig ocksÄ skilja sig i hur den anvÀndes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmÀnhet grundlÀggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart tvÄ individer fungerar och detta var ocksÄ nÄgot somresultatet av undersökningen underströk.

I kursplanen för idrott och hÀlsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingÄ i undervisningen i Àmnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundlÀggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har Àven betydelse för vÄr hÀlsa, dÀrför Àr elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna fÀrdigheter i friluftsliv. Undersökning Àr kvantitativ och bygger pÄ en enkÀtundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen Àr utformad sÄ att friluftsliv ses ur tvÄ perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sista terminens sjuksköterskestudenters syn pÄ omvÄrdnad och kÀnslan av beredskap inför att utöva omvÄrdnad som legitimerad sjuksköterska. Analysmetoden som valdes var en innehÄllsanalytisk ansats enligt Graneheim och Lundman (2003). Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer avseende elva sjuksköterskestudenter pÄ en sjuksköterskeutbildning i södra Sverige. Sex kategorier framkom: Studenternas definition av omvÄrdnad, omvÄrdnad i praktiken, omvÄrdnad i utbildningen, omvÄrdnad kontra medicinsk vetenskap, tidigare erfarenheter ger omvÄrdnads fÀrdigheter och beredskap inför sjuksköterskerollen. Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansÄg omvÄrdnad som ett svÄrt begrepp att förklara.

Syftet med denna uppsats var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsÄg vad, hur och varför verksamma lÀrare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade pÄ att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvÀrde, ett nÄgot högre sÄdant Àn de historiska. Samtliga lÀrare pÄtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstÄ att de sjÀlva har en möjlighet att pÄverka hur samhÀllet kan se ut i framtiden. HögstadielÀrarna tenderade att ha en mer fostrande syn pÄ sin undervisning Àn vad gymnasielÀrarna hade, men samtliga lÀrare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstÄnd frÄn antidemokratiska vÀrderingar ? pÄ ett eller annat sÀtt..

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ om individanpassad undervisning tillfredsstÀller individens behov för att i förlÀngningen gynna samhÀllsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svÄrigheter i vissa skolÀmnen och hur svÄrigheten pÄverkar dem. Jag ville ocksÄ undersöka ifall elever har olika behov, Àr i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror pÄ att denna kan förbÀttra deras betyg. Genom att ha lÀst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestÄende av tjugo elever frÄn Ärskurs 9 och tio elever frÄn Ärskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever frÄn bÀgge grupper har svÄrigheter i ett eller flera skolÀmnen.