Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Syftet med arbetet Àr att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlÀtta elevers lÀrande. Fokus för denna metod ligger pÄ att anvÀnda teknologiska hjÀlpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebÀr att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna sjÀlva fÄr producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efterÄt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men ocksÄ att se om det Àr möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osÀkra, den lösningsorienterade och den reflekterande.

Genom att följa förÀndringsarbetet pÄ en grundskola under tre Är och dÀr organisera en undervisning baserad pÄ problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning frÄn en som organiseras kring problem. I arbetet ingÄr en attitydundersökning hos elever som undervisats pÄ detta sÀtt och resultatet visar att arbetssÀttet och NO-Àmnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka nÄgot av hur synen pÄ undervisning och lÀrande förÀndrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fÄtt kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lÀr, och detta har lett fram till nya metoder och förhÄllningssÀtt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhÄllningssÀtt har bara delvis slagit igenom pÄ fÀltet men en pedagogisk debatt pÄgÄr i samhÀllet och ute pÄ olika skolor.

Sammandrag: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka förhÄllandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolÄr tvÄ. LÀrarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrÄn undervisningsinnehÄllet.Resultatet visar att eleverna förÀndrar sitt sÀtt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i frÄga om skiljetecken. Studien visar Àven betydelsen av att eleverna förstÄr och fÄr förklarat viktiga begrepp och fÄr stöttning av lÀraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rÀtt tidpunkt för varje enskild elev..

Debatten om svenska elevers matematiska kunskaper Àr intensiv och matematikdelegationen har lÀmnat ett betÀnkande som bland annat innebÀr att resurser ska satsas pÄ matematikundervisningen. Denna studie sönderfaller i tvÄ delstudier dÀr syftet i den första delstudien var att undersöka vad gymnasielÀrare vill förÀndra för att förbÀttra matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med matematiklÀrare pÄ en gymnasie-skola. Analysen av intervjuerna visade att en stor del av lÀrarna vill bedriva en varierad undervisning, och de tycker att en förutsÀttning för det Àr att nivÄgruppera eleverna. I den andra delstudien var syftet att ge en teoretisk grund för, och beskriva för och nackdelar med en pedagogisk tillÀmpning av nivÄgruppering.

Arbetet handlar om improvisationens fo?rekomst i dagens undervisning pa? klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft na?gon sto?rre roll de senaste 150 a?ren. Jag ville framfo?rallt fa? reda pa? om dagens klassiska instrumentalla?rare pa? musik och kulturskolor anva?nder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillva?gaga?ngssa?tt de i sa? fall har.

Syftet med undersökningen Àr att ur ett diskursanalytiskt perspektiv försöka förstÄ nÄgra av de problem som tycks finnas med att genomföra Àmnesövergripande undervisning. Undersökningens metod Àr litteraturstudiens och dess empiriska material bestÄr av tidigare genomförda studier och forskning kring Àmnesövergripande undervisning. Fem diskurser har skapats: LÀrardiskursen, elevdiskursen, den organisatoriska diskursen, tidsdiskursen och den positiva diskursen.Resultatet visar att det finns en samstÀmmighet gÀllande bÄde problem och fördelar med undervisningsmetoden mellan de olika studierna. Det Àr inom den organisatoriska diskursen man hittar de flesta problemen ? antingen direkta eller indirekta.

Syftet med denna interventionsstudie Àr att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan frÀmja elevers förstÄelse av text samt förmÄga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, dÀr lÀrande genom praktisk handling och interaktion med andra stÄr i fokus. Ansatsen för studien Àr i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i Ärskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i lÀsförstÄelsestrategier utifrÄn reciprok undervisning dÀr lÀrare och elever tÀnkte högt kring texter.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka Àmnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mÄngkulturella barngrupper i grundskolan. FrÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var de Àmnesdidaktiska frÄgorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flersprÄkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ mÄngkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet Àr insamlat genom observationer och intervjuer under tvÄ dagar pÄ varje skola.

Mitt arbete har kretsat kring begreppet hembygd. Jag har bland annat tittat nÀrmre pÄ hur Àmnet hembygdskunskap sÄg ut dÄ det mellan 1919 och 1955 fanns som fristÄende skolÀmne samt vilken relevans Àmnet har för dagens skola. Genom en enkÀtundersökning och litteraturstudier har jag undersökt pÄ vilket sÀtt dagens styrdokument betonar studier av och i nÀrmiljön samt pÄ vilket sÀtt pedagoger i KÀvlinge arbetar med detta. Fokus har legat pÄ metod och material. Trots styrdokumentens tydliga krav pÄ verklighetsnÀra undervisning visar min undersökning att undervisning i och om nÀrmiljön Àr tydligt eftersatt i KÀvlinges lÄg- och mellanstadieskolor. Enligt pedagogerna Àr detta bland annat ett resultat av penga-, material-, idé- och tidsbrist.

Enligt lÀroplanen, Lgr 11, ska eleverna ges möjlighet att arbeta Àmnesövergripande, dock anges inte hur eller i vilken utstrÀckning. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka om och, i sÄ fall, i vilken utstrÀckning Àmnesövergripande arbete anvÀnds i Ärskurs 4 - 6. Vi efterstrÀvade Àven att ta reda pÄ hur lÀrare definierar Àmnesövergripande arbete.Vi Àmnade Àven studera om lÀrandeteorierna Àr av relevans för hur och om lÀrare vÀljer att anvÀnda Àmnesövergripande arbete i sin undervisning. Relevant litteratur som belyser för- respektive nackdelar med Àmnesövergripande undervisning kopplades till vÄr empiriska undersökning. I vÄrt empiriska material ligger fokus pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lÀrare i Ärskurs 4 - 6 samt observationer vid undervisning i lÀrarnas klassrum.

Vi har valt att genomföra en undersökning om elevernas och lĂ€rarnas uppfattningar om simundervisning. Under vĂ„r idrottsutbildning idrott och hĂ€lsa pĂ„ LĂ€rarhögskolan i Stockholm vĂ€xte intresset inom simundervisning. Vi insĂ„g hur viktigt det var med simning i skolan och vad konsekvenserna av att inte kunna simma kan bli. En nationell utvĂ€rdering visar pĂ„ att 0,5 % av alla deltagande elever i År 9 som har fĂ„tt MVG i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa inte Ă€r simkunniga och med detta ville vi se vilka förutsĂ€ttningar skolor har för att kunna bedriva simundervisning. Studien som vi har genomfört syftar till att se hur idrottslĂ€rarna uppfattar deras resurser i form av tillgĂ„ng till simhall och tider för att bedriva simundervisning i År 9 samt att se hur skolorna fĂ„r stöd av kommunen och de olika styrdokumenten för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa.

I forskning om den mÄngkulturella skolan ges stort utrymme Ät undervisning som bedrivs dÀr i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieÀmnet. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare i historia bedriver sin undervisning med en mÄngkulturell elevsammansÀttning.Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur Àr kvalitativ och tar sin utgÄngspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktÀr. Respondenterna utgjordes av sex stycken lÀrare i historia som undervisade pÄ mÄngkulturella högstadieskolor i nordöstra SkÄne. RÄmaterialet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns tvÄ diskurser betrÀffande historieundervisning med den mÄngkulturella elevsammansÀttningen.

Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahÄlla en överskÄdlig arbetsbeskrivning av tillvÀgagÄngssÀtt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet Àr sÄledes utformat som tvÄ separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrÄn intervjuer med tre lÀrare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingÄr i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lÀrarna gÄtt till vÀga i upplÀgget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktÀren av ett arbetshÀfte dÀr olika tekniker och material som kan anvÀndas inom arbetet med glas tas upp.

Syfte och frÄgestÀllning:Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma i Stockholms lÀn, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar:Hur definierar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet simkunnighet?Hur arbetar lÀrare i idrott och hÀlsa för att uppnÄ simkunnighet hos eleverna?Vilka faktorer anser lÀrare i idrott och hÀlsa pÄverkar simundervisningen?Metod:För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma i Stockholms lÀn. Urvalet baserades pÄ tvÄ parametrar, avstÄnd till simhall och ekonomi.Resultat:Resultatet visar att lÀrarna bedömer elevernas simkunnighet utifrÄn definitionen i Lgr11, men att de anvÀnder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lÀrare arbetar för att eleverna ska nÄ simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simtrÀning.