Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Det hÀr examensarbetet handlar om en trend frÄn England som innebÀr att gravplatser överdekoreras med smÄsaker. Trenden finns Àven finns i Sverige och studien ska ge en uppfattning om hur trenden pÄverkar begravningsplatser i Sverige.Arbetet Àr indelat i en litteratur- och intervjustudie. I intervjustudien har personer med chefspositioner pÄ begravningsplatser dÀr överdekorering förekommer intervjuats. Med en intervjuguide som belyser tre omrÄden har frÄgestÀllningarna besvarats.OmrÄden:- Hantering av de överdekorerade gravarna- Estetik och klagomÄl- Förberedelser om trenden expanderarInformationen frÄn intervjuerna har genererat resultatet vilket redovisar hur dessa överdekorerade gravar sköts i nulÀget.Förhoppningen med detta arbete Àr att mÀnniskor fÄr upp ögonen för denna trend och fÄr en inblick i vilka konsekvenser den för med sig. Dessutom att de som ska, eller redan arbetar inom kyrkogÄrdsbranschen börjar tÀnka framÄt och planerar för den eventuella expansionen av överdekorerade gravar.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Idag pÄgÄr pÄ mÄnga stÀllen i landet en bortbyggnad av grönomrÄden i stÀder och tÀtorter, samtidigt som behovet av gröna urbana miljöer vÀxer. Dock finns det fredade ytor i vÄra stÀder ? kyrkogÄrdarna och begravningsplatserna. MÄlet med det hÀr arbetet Àr att, med avstamp i historien, ta reda pÄ vilken roll dessa fredade ytor skulle kunna ta i vÄra framtida samhÀllen. Begravningsplatsen Àr en viktig plats för de levande lika mycket som för de döda. Det Àr en plats alla ska kunna komma till för att sörja och minnas, och bÄde platsen och besökaren ska behandlas med respekt. Det hÀr arbetet handlar om begravningsplatsens historia i Sverige och Norden, hur den sett ut, hur den utvecklats och hur den anvÀnts.

Detta Àr ett examensarbete inom Àmnet landskapsarkitektur. Arbetet Àr ett gestaltningsförslag för en askgravlund pÄ SkogskyrkogÄrden i Stockholm.Syftet med examensarbetet Àr att göra en gestaltning och att arbeta med ett kÀnslokoncept. Det vill sÀga att gestalta med avsikt att skapa en viss sinnesstÀmning hos besökaren. Förslaget har gÄtt ut pÄ att skapa en helhet som genom sin utformning förmedlar kÀnslorna fridfull och omfamnande. Avsikten Àr att skapa ett förslag som fungerar med mÄnga mÀnniskors Äsikt om vad en bra begravningsplats och utemiljö Àr och att förstÀrka detta genom att förmedla dessa specifika kÀnslor till dem som besöker askgravlunden.UtgÄngspunkten i examensarbetet Àr ett uppdrag frÄn KyrkogÄrdsförvaltningen i Stockholm stad.

Environmental issues and ecology is something that is discussed by the Climate board of the UN and by our Swedish politicians. The first part of the thesis deals with the effects of emissions of greenhouse gases in our atmosphere. There is a discussion about what counts as greenhouse gas. Interviews have been made with two growers of annual plants and one interview with a person who has worked hard to increase the use of perennials in his work place, Mjösund?s cemetery.

Sen lÄngt tillbaka i tiden har begravningsplatsen varit en plats för sorg och en plats för de döda, dÀr anvÀndandet av kyrkogÄrdsrummet har var vÀldigt ÄterhÄllsamt. Nu kan man dock se att kyrkogÄrdarna inne i tÀtbebyggda stÀder har fÄtt fler funktioner dÄ de allt mer anvÀnds som rekreationsomrÄden och som parker. Vad Àr det för aktiviteter som sker pÄ dagens kyrkogÄrdar och vad Àr det för faktorer som pÄverkar de nya aktiviteterna?Med utgÄngspunkt i tvÄ kyrkogÄrdar i VÀxjö kommun: TegnérkyrkogÄrden och Hovshaga kyrkogÄrd sÄ tar den hÀr uppsatsen upp och diskuterar vad det Àr som pÄverkar anvÀndarskiftningen och vad det Àr för nya aktiviteter som nu sker pÄ stadens kyrkogÄrdar. TegnerkyrkogÄrden Àr en gammal stadskyrkogÄrd som ligger inbÀddad i VÀxjö centrum och Hovshaga kyrkogÄrd Àr en relativt nyanlagd skogskyrkogÄrd i utkanten av staden.

I Sverige pÄgÄr en process dÀr allt fler mÀnniskor betraktar sig som icke-religiösa och vÀljer att lÀmna sitt medlemskap i Svenska kyrkan. Med bakgrund av denna samhÀllsutveckling Àr det troligt att fler alternativa begravningsplatser kommer att efterfrÄgas i framtiden. MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka vilka gestaltningsprinciper som Àr viktiga för dessa platser och hur dessa principer pÄverkar önskvÀrd karaktÀr. KyrkogÄrden har traditionellt stÄtt för vÀrden som stillhet, andlighet och kontemplation. Dessa vÀrden Àr betydande för mÀnniskan inte minst dÄ hon bearbetar en förlust eller traumatisk hÀndelse. Uppsatsen undersöker hur en plats kan gestaltas för att understödja mÀnniskan i detta behov. Studien genomförs genom en kvalitativ litteraturstudie dÀr en utkristallisering av betydande gestaltningsprinciper sker.

VÄra svenska stÀder förtÀtas i allt snabbare takt och centralt belÀgen mark blir allt viktigare att ta tillvara. KyrkogÄrdar utgör i mÄnga stÀder centrala ytor vars roll i ett allt mer sekulariserat och urbaniserat sammanhang inte Àr sjÀlvklar. Samtidigt gÄr det mode i gravskick och detta har lett till att mÄnga av vÄra kyrkogÄrdar, som ursprungligen anlades i en tid dÄ kistbegravning var kutym, blivit allt glesare och antagit en övergiven karaktÀr. Hur ser kyrkogÄrdsförvaltning, lÀnsstyrelse och kommunala planerare pÄ denna utveckling? Hur kommer vi att hantera frÄgan om kyrkogÄrdens vara, eller inte vara, i framtiden? I arbetet med uppsatsen har Malmö fÄtt fungera som exempel pÄ hur diskussionen kring, och arbetet med, kyrkogÄrdar ser ut idag. Genom litteraturstudier och intervjuer med representanter för KyrkogÄrdsförvaltningen i Malmö, LÀnsstyrelsen samt Malmö Stad mÄlas en bild av kyrkogÄrdens historia, dess roll idag och dess potentiella framtid, upp. I uppsatsen konstateras att kyrkogÄrdens kulturhistoriska vÀrde visserligen Àr viktigt men att utvecklingen pÄ omrÄdet inte har kunnat hÄlla jÀmna steg med det moderna samhÀllets, och i synnerhet dÄ stadens, framvÀxt.

Begravningsplatser i stadsmiljö har en hÀlsofrÀmjande funktion dÄ de finns i mÀnniskors omedelbara nÀrhet och kan innebÀra skillnaden för om en person kommer i kontakt med en grön utemiljö över huvud taget. Platsen signalerar kontinuitet och inger en kÀnsla av sammanhang i tillvaron (SOC) vilket Àr den viktigaste faktorn för hur vÀl vi klarar av stress. I takt med att stÀder förtÀtas Àr det viktigt att ta till vara de gröna miljöer som finns i ett preventivt syfte för folkhÀlsan. Begravningsplatser som fysiska och sociala platser i urban miljö kan anvÀndas för rekreation och som förebyggande ÄterhÀmtningsplatser för att exempelvis avhjÀlpa mental trötthet. De viktigaste faktorerna pÄ en begravningsplats Àr att det rÄder en fridfull stÀmning och att platsen Àr estetiskt tilltalande.

Begravningsplatser Àr omrÄden som upptar stora ytor av stadens rum men som kansÀgas vara nÄgot förbisedda i samhÀllsplaneringen. Det finns fÄ studier, speciellt i ensvensk kontext, som har studerat begravningsplatsens rumsliga praktik. Studiensövergripande syfte har varit att undersöka begravningsplatsen roll i staden med Norrabegravningsplatsen i Solna kommun som utgÄngspunkt. För att göra detta pÄ ettmeningsfullt sÀtt inspirerades analysen av Henri Lefebvres rumsskapande teori som serrummet som en helhet dÀr det uppfattade, tÀnkta och det levda samspelar för att skapaplatsen. Teorin influerade i sin tur de anvÀnda metoderna som bestod av djupintervjueroch intervjuer med besökare, ostrukturerade och strukturerade observationer samtdokumentanalys.

This essay, Jacobsberg ? a Landscape Garden and a Cemetery is a documentation and a historical analyze where I?ve been focusing on the development of the landscape garden in Sweden in relation to a garden called Jacobsberg. The garden was built close to Visby on Gotland in the early 1800s by the assessor Jacob Dubbe, but has since been almost forgotten. My survey aims to depict the circumstances surrounding the creation of Jacobsberg. In what purpose was it built? I?ve also been examine the historical context of the garden?s origins with the intention to define and confirm its architectural style.The essay comprises two major parts, where the first part deals with the history behind Jacob Dubbe and Jacobsberg, and contains an illustration of the assessor?s life and of the garden?s original structure and shape.

The purpose of this article is partly to find out how the burial grounds are used today and the needs of its visitors, but also to develop the character and expression of future burial grounds. My suggestions focus on burial grounds without religious attributes; something that, according to the burial law (Begravningslagen, 1990:1144), the manager of the burial ground is ordered to obey. In my design I aim to fulfill any requests regarding the place of burial that have been raised during my study. I have chosen the history of burial grounds as my starting point and will subsequently discuss their significance in today's society. I describe what distinguishes the burial ground throughout history from medieval times and onwards. Tradition and religion are closely linked regarding burial rituals.

Med hjÀlp av en enkÀt fick förvaltningar runt om i landet svara pÄ frÄgor gÀllande vÀxtsortimentet som anvÀnds för sommarplantering pÄ gravrabatterna. En svarsfrekvens pÄ 90 % gav ett intressant resultat. Genom intervjuer med bÄde kyrkogÄrdsförvaltningar och producenter av blomsterfrön och plantor, gavs en bredare förstÄelse för sortimentet. En frÄga som stÀlldes i bÄde enkÀt och intervjuer var om det fanns nÄgot intresse att förnya det utbud som erbjuds idag. En annan frÄga handlade om viktiga egenskaper som vÀxten bör ha för att passa pÄ kyrkogÄrden. En tillbakablick till 1940-talet visade att de vÀxter som anvÀndes under denna tid Äterfinns i dagens sortiment. Begonior, silverek och pelargon var vanliga dÄ men Àr sÄ ocksÄ i dagens utbud och anvÀndning. Större delen av förvaltningarna Àr intresserade av förnyelse men tycker det Àr svÄrt att hitta bra vÀxter som kan jÀmföras med dagens sortiment.

Trenden Àr tydlig, i takt med att vÄra stÀder förtÀtas minskar andelen parkomrÄden och grönytor. Samtidigt ökar mÀnniskans behov av rekreation. En lösning pÄ denna problematik skulle kunna vara kyrkogÄrden, som med sitt lagstadgade exploateringsskydd och mÄnga vÀrden utgör en yta som i allra högsta grad Àr aktuell för rekreation. Arbetet fokuserar pÄ hur kyrkogÄrdsförvaltningarna ser pÄ att kyrkogÄrden anvÀnds i rekreativt syfte. Den behandlar Àven problem och möjligheter som en sÄdan anvÀndning kan medföra och vilka utvecklingsmöjligheter som ges. En litteraturstudie, intervjuer med tre chefer inom kyrkogÄrdsförvaltning samt observationer pÄ tre kyrkogÄrdar ligger till grund för studien. De tre förvaltningarna representerade i studien Àr positivt instÀllda till att anlÀggningarna anvÀnds för rekreation.