This thesis aims to present the essential background on how to perform climate changeimpact assessments, and to present the results from a climate impact assessment on waterbalance and nitrate leaching for an arable Swedish soil. The soil is a sandy soil in southwesternSweden, grown with spring cereals. This study is meant to be a benchmark example,and cannot be seen as a regional or national assessment for Sweden, rather as an approachto present and analyze the most important parts of these kinds of assessments.A dynamical simulation model (COUP, Jansson and Karlberg, 2004) was used for thisstudy. The model was parameterized and calibrated against data from an experimental site,located in Mellby in Hallands county, south western Sweden. Measurements were carriedout between 1st of April 1988 and 1st of April 1991.

Det förekommer ett eftersatt underhÄll i landets utemiljöförvaltningar, vilket leder till konsekvenser för anlÀggningarna och förvaltningarnas ekonomiska resurser. Detta arbete ansluter till SLU Moviums projekt UnderhÄllsskulden som Àmnar belysa problematiken. Begravningsplatser Àr en del av vÄrt kulturarv och deras kulturhistoriska vÀrden ska skyddas enligt 4 kap. kulturminneslagen. UnderhÄllet ska sÀkerstÀlla ett bevarande.

Det hÀr examensarbetet handlar om minneslundar för sÀllskapsdjur. Arbetet syftar till att ge en ny, förbÀttrad gestaltning av en befintlig minneslund men ocksÄ till att ta reda pÄ vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ vid gestaltning av liknande platser. Jag har genom en kunskapsinventering sammanstÀllt en rad viktiga punkter. Kunskapsinventeringen bygger pÄ litteraturstudier,samtal samt studiebesök.Den valda platsen för gestaltningsförslaget ligger i Falun. Jaghörde talas om den hÀr platsen och att den inte var helt uppskattad och det var dÀrför jag valde det hÀr Àmnet.

Varför ska man ha besökare och turister pÄ kyrkogÄrdarna? Denna frÄga vÀcker tankar hos mÄnga.Denna uppsats kommer att visa vad turism egentligen Àr och varför man bör frÀmja turism pÄ kyrkogÄrdar och begravningsplatser. Den kommer ocksÄ att visa hur ett antal kyrkogÄrdsförvaltningar ser pÄ besökande och Àven studier i vad besökarna sÀger om kyrkogÄrdsbesöken. Utöver detta har ett par sakkunniga inom nÀtverkande och marknadsföring intervjuats, om sina synpunkter pÄ hur kyrkogÄrdar och begravningsplatser ska visas upp för omvÀrlden. I den avslutande diskussionen beskrivs varför författaren anser att kyrkogÄrdarna bör frÀmja turister och besökare, samt hur författaren tycker att kyrkogÄrdarnas kulturarv ska föras vidare.KyrkogÄrden har haft mÄnga anvÀndningsomrÄden i historien.

I Sverige dör Ärligen cirka 90 000 mÀnniskor och kring varje avliden berörs ofta mÄnga mÀnniskor. Att förlora nÄgon man tycker om kan vara oerhört smÀrtsamt och anses vara en av de mest stressfyllda hÀndelserna i en mÀnniskas liv.I flera tidigare studier har det framkommit att de efterlevande gÀrna söker sig till begravningsplatsen och att besöket vid graven kan hjÀlpa dem att ta sig igenom sorgen. Men det Àr inte enbart besöket i sig som har stor betydelse, Àven begravningsplatsens utformning kan spela stor roll i sorgeprocessen. Landskapsarkitekten Inger Berglund menar att utformningen antingen kan försvÄra eller underlÀtta för de efterlevande i sorgearbetet. NÀr jag fick uppgiften att utforma en askgravlund för FlÀdie kyrkogÄrd ville jag undersöka detta vidare.