Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Högdalstoppen Àr konstruerad med myter och rykten. Och av teglet frÄn Klara-kvarteren. I vissa ljus Àr det en ruin, ibland en bortglömd allmÀnning. Bland sly och trasiga lyktstolpar gÄr du pÄ avvÀgar, sÄ plötsligt: du ser ett hörn av ett gravröse, ett monument. Att betrakta och bestiga Högdalstoppen Àr lika mycket en alldaglig som en storslagen upplevelse.

This essay examines the criteria for a peaceful cemetery. First there is a short history of the Swedish funeral place. After that follows the definitions of a peaceful place according to environmental psychology. From these definitions an analysis method is constructed for identifying a peaceful cemetery. The analysis method contains six criteria, shape of the entrances, existence of sound, vegetation character, the cemetery?s demarcation, the cemetery?s management and what feeling the cemetery mediates.The analysis method is put into practice on three cemeteries, Överklinten cemetery, Stockholm forest cemetery and the old cemetery in Malmö.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 22,5 hp, 2014.

Under hela mÀnniskans civiliserade historia har det alltid funnits utvecklade och avancerade metoder att begrava de döda. Dessa metoder har varierat mellan kulturer, men har alltid speglat samhÀllet i stort och vÄr syn pÄ naturen och landskapet kring oss. Under förkristen tid var kremeringen med sÄ kallade brandgravar det helt dominerande gravskicket. I och med kristendomens intÄg i Sverige kom ett strikt förbud mot all kremering och ett krav pÄ att alla gravsÀttningar skulle ske i vigd jord pÄ kyrkogÄrdarna. KyrkogÄrden fungerade endast som en plats att förvara de döda och nÄgon medveten trÀdplantering eller annan utformning fanns ej.

The aim of this study has been to see what the Ajvide location and its surroundings mighthave been used as. The author is going to compare a couple of sites, Stora Förvar, Snausarve, Bjerges and Ajvide, and see if these sites might have some connection to each other. Thesesites are going to be studied and see what they might have been used as, maybe a burialground or a settlement..

NÀr glöden falnatEn urban begravningsplats i fridfull naturVar kommer jag att begravas?Idag flyttar fler och fler in till storstÀderna, och man lÀmnar ofta slÀkten kvar pÄ hemorten.  Det nya livet i storstaden byggs upp runt arbete och de nÀra relationer till vÀnner man fÄr, och inte uppbyggda pÄ slÀktskap. Som storstadsbo kanske man inte identifierar sig med ?hela? Stockholm, det som innefattar de frÀmmande förorterna, dÀr inga anhöriga eventuellt kunnat bo, utan mer med staden ?som sÄdan?.Om man dÄ mitt i livet avlider ? skulle lösningen vara att skickas till födelseorten för en jordfÀstning?    I mitt fall finns ingen familj kvar dÀr, förÀldrarna Àr döda och syskonen Àr spridda över landet.

TrÀden pÄ begravningsplatserna Àr en del av det svenska, gröna kulturarvet och de Àr en del av begravningsplatsernas uppbyggnad, rumslighet och struktur. NÀr begravningsplatsernas förvaltningar stÄr inför arbetet att byta trÀd, i en befintlig plantering pÄ en begravningsplats som Àr skyddad av kulturminneslagen, mÄste de ta hÀnsyn till mÄnga olika lagar, myndigheter och organisationer. Denna uppsats handlar om detta, hur de olika myndigheterna, organisationerna och förvaltningarna förhÄller sig till varandra och till lagtexterna. Om de sÀger samma sak eller om det finns olikheter dem emellan. Hur de inblandade förhÄller sig till aspekterna kring trÀd och sÀkerhet, kulturmiljö, sjukdomar, artdiveristet och Äterplantering av inhemskt eller exotiskt material.

Arbetet grundar sig pÄ en enkÀtundersökning genomförd mellan 12-02-01--12-03-05. Under denna tid besvarade 537 informanter enkÀten. Författaren ville kartlÀgga hur nöjda de var med de begravningsplatser som finns i Sverige, om det behövs alternativa begravningsplatser och hur acceptansen Àr för vilka aktiviteter och platser som kan accepteras pÄ en begravningsplats. EnkÀten lades ut pÄ olika sociala nÀtverk pÄ internet, den skickades ut via mail till studenterna vid SLU och mailades till författarens vÀnner och bekanta. Av svaren kunde man dra slutsatsen att detta Àr ett Àmne som berör mÄnga! PÄ frÄgan om vilka aktiviteter och platser som accepteras i en minnespark / alternativ begravningsplats sÄ utkristalliserades tvÄ olika hÄllningar. En grupp vill ha det kvar som det Àr, en mer klassisk kyrkogÄrd, utan aktiviteter och enbart till för de sörjande. Det skulle vara en lugn plats, en plats för att sörja och för kontemplation.

Vi lever idag i ett ma?ngkulturellt samha?lle som a?r i sta?ndig ro?rlighet, na?got som gjort att ocksa? den svenska skolan ser annorlunda ut a?n fo?r bara na?gra a?r sedan. Mitt i denna ro?rlighet sa? har ocksa? la?rarnas uppgift vidgats och satt de i en kontext som kra?ver mer, men kanske ocksa? a?ven ger mer? Denna uppsats a?r en studie om la?rarnas upplevelser om att vara en del utav en ma?ngkulturell skolkontext. Hur upplever de sin arbetsplats, hur ter sig bemo?tandet mellan la?rare och elev, och vilka konsekvenser talar de om vad ga?ller ungdomarnas integreringsprocess? .

Syftet med denna studie var att undersöka muslimska kvinnors upplevelse av klimakteriet. Tre kvinnor intervjuades pÄ djupet och intervjuerna har transkriberats ordagrant och analyserats med den fenomenologiska metod som beskrivs av Amadeo Giorgi. Analysen resulterade i följande kategorier: kulturella aspekter, religion, kÀnslan att förlora sin ungdom, existentiella tankar relaterade till döden, kÀnslan av att Äldrar och sexualitet. Resultaten visade att de muslimska kvinnorna i övergÄngsÄldern hade en negativ uppfattning om klimakteriet. Detta fenomen beskrevs som kulturellt tabu och pÄverkade starkt av religion. Det vÀxande antalet och mÄngfalden bland muslimska befolkningen i Malmö utgör utmaningar för vÄrdpersonal att bÀttre förstÄ klimakteriet ur ett muslimskt kulturellt perspektiv..

Med en förstÄelse för att fysiska, ekonomiska, biologiska, organisatoriska, sociala, kulturella och estetiska vÀrden mÄste utvecklas parallellt för ett hÄllbart samhÀlle valde jag ÀndÄ att endast lyfta de sociala och kulturella aspekterna i mitt examensarbete för att skapa en bÀttre förstÄelse för dessa frÄgor i planeringsprocessen. Begravningsplatsen Àr ett forum för mÄngkulturalitet i Sverige och en viktig del av vÄr fysiska miljö oavsett trostillhörighet. Syftet med mitt arbete var att undersöka hur framtida begravningsplatser skulle kunna se ut med tanke pÄ att allt fler kulturer och religioner pÄverkar samhÀllsutvecklingen. MÄlet var att mitt examensarbete skulle ge en skildring av dagens begravningskultur men ocksÄ fungera som ett planeringsverktyg vid utformning av framtidens mÄngkulturella begravningsplatser med syftet att verka integrerande för samhÀllet. Arbetet skulle ocksÄ verka som ett bidrag i debatten kring integration.

This paper is about cemetaries in a multireligious society. The aim of the work is to compare the physical expressions of different religions burial traditions, in order to plan a multireligious cemetary in BorÄs. IŽve studied the five worldreligions, Judaism, Chritstianity, Islam, Buddhism and Hinduism. IŽve also written about the Humanism, a nonreligious organization, and funerals without any religious connection. Litterature studies gave basic knowledge about the religions beliefs, and interviews with a person from each group deepend the knowledge, mainly regarding the burial traditions.

Stockholm Àr en vÀxande storstad och 2030 berÀknas en miljon mÀnniskor befolka stadens olika delar. I stadens utvecklingsplan ingÄr att utveckla fler regionala stadskÀrnor varav Kista centrum Àr en. Kista Àr en av stadsdelarna som tillsammans med Akalla, Hjulsta, Husby, Rinkeby och Tensta ligger runt ett större grönomrÄde, en del av JÀrvafÀltet med bland annat uthoppspunkt för skÀrmflygning, discgolfbana, koloniomrÄde samt ströv- och kulturvÄrdsomrÄden. OmrÄdet ingÄr i Stockholms större sammanhÀngande naturomrÄden, Stockholms gröna kilar. Hösten 2007 togs ett politiskt beslut om en satsning pÄ att förbÀttra levnadsvillkoren för stadsdelarna runt JÀrvafÀltet.

Tjugotre kyrkogÄrdar och begravningsplatser har studerats med avseende pÄ den information som delges besökaren. HuvudmÄlsÀttningen har varit granskning av de informationstavlor som, om de överhuvudtaget finns, möter gravplatsbesökarna vid entréer. Urvalet av kyrkogÄrdar och begravningsplatser har skett strategiskt och konsekutivt; strategiskt dÄ platserna valts med ett rimligt avstÄnd frÄn Lund och konsekutivt dÄ valen skett i form av den följd som platserna uppenbarade sig. Ingen kyrkogÄrd eller begravningsplats valdes bort, varför bortfall inte noterats. Begravningsplatsens mÄlgrupp utgörs inte endast av de som vistas dÀr i syfte att besöka en viss gravplats. I grova drag kan besökarna pÄ en kyrkogÄrd delas in i tvÄ grupper: de som besöker en specifik grav (anhörig, slÀktforskning etc.) och flanören (promenad, rekreation, transportstrÀcka). Oavsett besökssyfte ska det vara lÀtt att navigera och finna vidare information pÄ och om begravningsplatsen. Upplysningsarbete och kommunikation med besökare Àr en viktig funktion i arbetet med begravningsplatser. Hur denna kommunikation implementeras Àr frÄgestÀllning och motiv för föreliggande kvalitativa studie och förslag till vidare undersökningar. SÀrskilt fokus har lagts pÄ hur det för begravningsplatser sÄ signifikanta gröna kulturarvet kommuniceras och presenteras för besökaren. UtifrÄn kategorierna planskiss, kontakt/öppettider, kulturarvsinformation och tillgÀnglighetsanpassat kan man konstatera att 15 av 23 besökta begravningsplatser har nÄgon form av planskiss. TvÄ av dessa var i sÄ dÄligt skick att de ej var brukbara. Endast fyra av informationstavlorna bedömdes som ÀndamÄlsenliga utifrÄn sammanlagt tre av de fyra kategorier. 13 av dem uppfyller tvÄ kategorier. Fem av begravningsplatserna saknar helt uppgifter. Ingen av de besökta begravningsplatserna har lyckats kombinera samtliga fyra variablerna. All insamlad information kring dessa fyra kategorier kan inrymmas i variablerna hitta dÀr, förstÄ omrÄdets vÀrden, uppleva omrÄdet och kontakta och pÄ sÄ sÀtt kan informationstavlornas totala meningsskapande i förhÄllande till platsen utlÀsas. En metodologisk svikt föreligger dÄ insamling av data skett frÄn ett begrÀnsat omrÄde(vÀstra SkÄne)..