Syftet med denna rapport Àr att utreda hur kultur vÀrdesÀtts i samhÀllet. Tanken Àr att strukturera upp den kulturpolitiska debatten och sammanföra olika begrepp och perspektiv i en överskÄdlig modell. Rapporten fokuserar pÄ de kulturverksamheter som Àr mÄl för den svenska kulturpolitiken, nÀmligen konstarterna, medierna, bildningsarbetet och kulturarven. Till grund för min analys ligger sÀrskilt Anders Frenanders forskning kring den svenska kulturpolitiska historien.NÀr det gÀller att vÀrdera kultur finns tvÄ dominerande synsÀtt genom historien. Med ett ?kulturkonservativt? synsÀtt uttalar man sig om vad som Àr bra och vÀrdefull kultur i allmÀngiltig bemÀrkelse.

Med bakgrund i de skolreformer som genomfördes i Sverige under 90-talet och i studier av differentiering inom gymnasieskolan behandlar den hÀr uppsatsen skillnader i hur gymnasieskolor ger uttryck för ?det internationella?, ett samlingsuttryck för en mÀngd internationella och global strömningar. Inspiration tas frÄn Bourdieus sociologi. Genom kvalitativa och kvantitativa textanalyser undersöks hur ett internationellt innehÄll tar sig i uttryck pÄ webbplatser som tillhör 45 gymnasieskolor i Stockholm. Undersökningen fokuserar hur internationella inslag skiljer sig mellan skolor med olika social rekrytering och syn pÄ utbildning.Studiens resultat och analys pekar pÄ att skolor med hög social rekrytering Àgnar ett större och bredare utrymme Ät det internationella i förhÄllande till skolor med lÄg social rekrytering.

Äldreomsorgen utgör i dag den största delen av Sveriges kommunala vĂ„rd och omsorg och antalet Ă€ldre ökar i snabb takt. Samtidigt utsĂ€tts denna sektor för stĂ€ndiga krav pĂ„ nedskĂ€rningar och besparingar. Mot bakgrund av denna situation ökar ocksĂ„ kraven pĂ„ att verksamheten ska organiseras effektivt. Men vad som utgör en effektiv organisation inom omsorgssektorn Ă€r ingen sjĂ€lvklarhet.Syftet med uppsatsen Ă€r att ur ett organisationssociologiskt perspektiv ta reda pĂ„ vad effektivitet kan innebĂ€ra för personal och chefer i en Ă€ldreomsorgsenhet samt att titta pĂ„ vilka effektivitetssatsningar som görs inom enheten.Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ studie med djupintervjuer. Materialet har analyserats utifrĂ„n olika organisationsteoretikers syn pĂ„ effektivitet.

As a result of globalization, multinational teams are being more frequently used in todayÂŽs businesses. This specific type of team can be described as heterogeneous when it comes to nationality and linguistics. The aim of this study was to explore the concept of multinational teams. This was made using culture as a main concept, and nationality, linguistics, and organizational culture in order to describe it. We intended to say something about how this type of teamÂŽs efficiency; when it comes to satisfaction and performance; was affected by national and linguistic heterogeneity within the team.

UtifrÄn frÄgestÀllningen ?varför försvÄrar oljeinkomster demokratisering?? görs i föreliggande uppsats en jÀmförande fallstudie av de tvÄ ickedemokratiska lÀnderna Azerbajdzjan och Saudiarabien. Syftet Àr teoriutvecklandet. Arbetets teoretiska fokus ligger pÄ samverkan mellan faktorer som statistiskt kunnat knytas till oljestater och teorier om hur auktoritÀra stater agerar för att behÄlla makten. Dessa analyseras utifrÄn de övergripande rubrikerna stat, civilsamhÀlle och globalisering.Studiens viktigaste fynd Àr att olja stÄr som ett hinder för demokratiutveckling i bÄde Azerbajdzjan och Saudiarabien: i bÄda lÀnderna anvÀnder regimerna inkomster frÄn olja för att stÀrka sin makt, legitimitet och kontroll över stat och samhÀlle.

I denna uppsats undersöker jag ett antal lÀromedel avsedda att anvÀndas inom SFIundervisning. Metoden jag anvÀnder Àr representationsanalys och teoretiskt anvÀnds Pierre Bourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frÄgestÀllningar Àr följande: ? Hur verkar de undersökta lÀromedlen insocialiserande till en svensk kultur? ? Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur? De undersökta lÀromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kultur bestÄr av ett antal egenskaper som framstÀlls som typiska, eller efterstrÀvansvÀrda av författarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaper problematiseras medan andra tÀnkbara representationer av dem inte problematiseras.

Goda relationer Àr av stor vikt för att kunna knyta lÄnga och hÀlsosamma kundkontakter. Detta Àr sÀrskilt viktigt pÄ den industriella marknaden, dÀr kontakterna vanligtvis varar över decennier. FrÄgan Àr dÄ hur företag kan skapa dessa starka band gentemot sina kunder och vilka personer som bÀr ansvar för att detta skall intrÀffa, vilket Àr nÄgot som vi Àmnar besvara i denna studie. Vi har dessutom presenterat vilka personer som Àr involverade i relationerna och vad dessa gör. För att redogöra hur en kundrelation kan se ut har vi redovisat tio egenskaper som kÀnnetecknar relationen.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts pÄ ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprÀtthÄlla och föra vidare organisationskulturen. Vi har Àven haft för avsikt att undersöka hur större hÀndelser har pÄverkat bolagets kultur. I undersökningen anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. En sÄdan metod lÀmpar sig bÀst dÄ studerande av organisationskultur innebÀr tolkningar av mÀnniskors tankar, handlingar och beteenden.   Det rÄder delade meningar i frÄgan om ledningen kan styra organisationskultur.

Med en ökad Àldre befolkning förvÀntas Äldersstrukturen i det svenska samhÀllet förÀndras. Som en följd dÀrav ökar behovet av service, vÄrd och omsorg varpÄ kommuner stÀlls inför utmaningen att tillhandahÄlla de Àldres behov utifrÄn ett bÀttre resursutnyttjande. Till det kommer att den nya lagen om valfrihetssystem (LOV) möjliggör och förtydligar konkurrensutsÀttning av hemtjÀnst. Kan konkurrens enligt LOV leda till ett ökat resursutnyttjande och ökad effektivitet i den kommunala hemtjÀnstverksamheten? Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att förklara hur konkurrensutsÀttning av hemtjÀnstverksamhet enligt valfrihetssystem pÄverkar kommuners effektivitet.

De flesta av Sveriges kommuner och landsting anvÀnder en form av mÄl- och resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mÄl- och resultatstyrning Àven politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjÀlp av styrningsprinciper som hÀmtades frÄn privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushÄllning samt sÀrskilda mÄl och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo Är sedan stÀllde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frÄgan om huruvida mÄlstyrning skulle pÄverka utrymmet för politisk styrning samt förÀndra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjÀnstemÀnnen. DÀrför den befogade frÄgan efter tjugo Är: gÄr det faktiskt att ? politiskt ? styra med mÄl? Jag valde att undersöka de tvÄ största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.

I en vÀrld med ökande globalisering utsÀtts företagen för mer och mer konkurrens. Vilket medför att företagen stÀlls inför högre krav pÄ effektivitet och produktivitet för att skapa och bibehÄlla sin konkurrenskraft. För att upprÀtthÄlla effektivitet och produktivitet krÀvs emellertid underhÄllsarbete för att stödja de processer som ska möta kundens behov. Detta underhÄllsarbete medför dÀrför ett behov av att anskaffa reservdelar, en process som bör bedrivas effektivt för att undvika produktionsstopp.Studien har genomförts pÄ Boliden Minerals AB i Kristineberg, vars reservdelsförsörjningsprocess inte upplevts som optimal. Detta medförde att studien Àmnat till att studera den nuvarande reservdelsförsörjningsprocessen, att effektivisera reservdelsförsörjningsprocessen och att utreda vilka utmaningar som kan uppstÄ vid en förÀndring av denna samt hur dessa ska kunna hanteras för ett effektivt förÀndringsarbete.

Budgeten a?r ett vanligt fo?rekommande styrmedel i fo?retag idag, dock har dess roll och va?rde fa?tt skarp kritik fra?n flera ha?ll. Det finns mycket forskning kring fo?r- och nackdelar med budget och a?ven kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlo?sa fo?retag anva?nder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och fo?rklara den budgetlo?sa styrningen, samt varfo?r fo?retag fra?nga?r den fasta a?rsbudgeten.

Inom banksektorn kan det vara svÄrt att mÀta effektivitet dÄ det Àr svÄrt att mÀta input och output. Wallander har löst detta problem pÄ Handelsbanken genom att anvÀnda sig av alternativa sÀtt att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats var att beskriva vilka styrformer som anvÀnds inom olika arbetsuppgifter och skapa förstÄelse för varför olika arbetsgrupper inom en bank har olika syn pÄ hur verksamheten styrs. Vi ville Àven beskriva vilka olika styrverktyg som anvÀnds. Undersökningen genomfördes genom telefonintervjuer och enkÀter som skickades ut till olika Handelsbanks kontor i Norrbotten.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken affÀrsmodell som born globals anvÀnder vid internationalisering och vilka faktorer som pÄverkar valet av modell. Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsmetod och har genomförts som en fallstudie. Vidare utgörs studien av semistrukturerade intervjuer. Studien kommer fram till att born globals vid internationalisering har en affÀrsmodell som a?r freemium och att det resursbaserade synsÀttet samt bransch Àr viktiga bakomliggande faktorer till valet av affÀrsmodell. Faktorerna globalisering och entrepenören har mindre direkt pÄverkan medan nÀtverk endast har en begrÀnsad pÄverkan i valet av affÀrsmodell för born globals vid internationalisering. .

GrÀnsers betydelse har bÄde suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska grÀnsen har i stora drag legat fast i nÀstan 350 Är och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt lÀge vid riksgrÀnsen pÄverkas Strömstad av nationella hÀndelser pÄ ett helt annat sÀtt Àn Sverige i stort samtidigt som det Àven finns ett starkt inflytande frÄn en annan stats nationella politik.Syftet med studien har varit att undersöka den norska nÀrvarons pÄverkan pÄ Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser Àr effekter av ekonomisk art dÄ Strömstad toppar listor för bÄde turism och handel, men i förlÀngningen ser vi Àven en pÄverkan i hur strömstadsborna ser pÄ sig sjÀlva och sin kommun..