Syftet med denna uppsats Àr att beskriva, analysera och jÀmföra effektiviteten i ett kommunalt bolag och en förvaltning.För att möjliggöra analysering av studieobjekten behövdes effektivitetsbegreppet karaktÀriseras, vilket utfördes genom konstruktionen av en modell, baserad pÄ en teoretisk undersökning. Vidare genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer pÄ de utvalda studieobjekten KÀrnfastigheter och Linköpings kommunala fastigheter. Empirin baseras till största delen pÄ intervjuer med personer i varierande positioner inom organisationerna. Dessa Àr för respektive studieobjekt fyra till antalet. Slutsatsen Àr att det endast gÄr att identifiera enstaka skillnader vad gÀller effektiviteten.

Syftet med den föreliggande studien Àr att med hjÀlp av jordbruksekonomiska undersökningen mellan 2009 ? 2011 analysera hur teknisk effektivitet pÄverkar rÀntabilitet pÄ eget kapital i svenska mjölkföretag. Mjölkföretagen i Sverige visade under 2011 sÀmre resultat, vilket förklaras frÀmst av lÀgre avrÀkningspris pÄ mjölk. Efter 2006 har avrÀkningspriset pÄ mjölk fluktuerat kraftigt i Sverige. Avsalu priset pÄ spannmÄl har efter 2007 fluktuerat kraftigt, vilket kan förklara ett högre pris pÄ foder.

Problem: I dagens teknologiskt och kulturellt globaliserade vÀrld skapas nya tendenser och riktningar för vÄr kultur. Möjligheten för sprÄk- och kulturmöten av olika slag ökar och med dessa följer blandandet av kulturer med alla dess implikationer, innefattande sprÄket, som grundlÀggande sammanhÄllningsfaktor. SprÄk- och kulturmöten kan resultera i en företeelse som spanglish, vilken Àr en blandning mellan spanskan och engelskan.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att försöka förstÄ hur spanglish kan ses i relation till sociala, kulturella och globala processer, samt vilka funktioner fenomenet har. Med hjÀlp av uppsatsens fyra genomgÄende teman (sprÄk, globalisering, diaspora och förestÀllda gemenskaper) vill jag ta reda pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur kan man förstÄ spanglish som sprÄkligt fenomen?2.

Samarbete i nÀtverk Àr nÄgot som allt fler företag anammar. I en nÀtverkskonstellation med flera olika mÄl och viljor blir det alltmer viktigt att effektivisera samarbetet. Det behövs en annan syn pÄ effektiviteten, eller snarare ett komplement till den operativa nivÄn. För att snabbt kunna stÀlla om sin verksamhet för att tillfredstÀlla kunder krÀvs att organisationer Àr vÀl förberedda och har en uttÀnkt strategi för sitt handlande. Detta kan uttryckas som strategisk effektivitet.

Redan 1899 skrev Woodworth om iakttagelser av effekten av visuell feedback pÄ rörelser. Sedan dess har ett stort antal studier berört Àmnet och studerat effekterna de medför. Denna studie anser att det finns brister i kunskapen om visuell feedbacks effekter inom vardaglig anvÀndning. Genom att lÄta deltagare anvÀnda och utvÀrdera instanser av en bokningsplattform för biljetter till ett event har studien observerat anvÀndarens upplevelse och effektivitet under processen.Den insamlade datan analyserades via variansanalys men lyckas inte avfÀrda nollhypotesen. Studiens resultat visade ingen korrelation mellan nÀrvaron av visuell feedback pÄ hover-funktionen och anvÀndarens effektivitet och upplevelse.

Uppsatsen Àr en jÀmförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska vÀrderingar har förÀndrats sedan staten blev medlem i EU.Syftet Àr att se om det har skett nÄgra förÀndringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förÀndringen. PrimÀrkÀllor jag har anvÀnt mig av Àr World Values Survey och European Social Survey, och sekundÀrkÀllor Àr sÄdana kÀllor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till Àr att den politiska kulturen inte har förÀndrats i stor grad men det har skett förÀndringar i nÄgra vÀrderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förÀndringarna har skett, men det Àr inte enbart det som har pÄverkat..

Bolagsstyrning och intern kontroll har diskuterats mycket de senaste Ären. Företagens kontrollsystem har synats och gjorts publika pÄ olika sÀtt i försök att minska risken för fel och oegentligheter. Den ökade fokuseringen pÄ företagets kontrollprocesser Àr enligt mÄnga ett steg i rÀtt riktning för ökad tillförlitlighet och effektivitet i kontrollerna men pÄ senare tid har man Àven börjat prata om vÀrderingarnas roll i detta pussel. En förutsÀttning för att den interna kontrollen ska fungera Àr att ledningen tar ansvar för att en kultur som stödjer kontrollerna vÀxer fram. Samtidigt finns idag behov av mer decentraliserade organisationer dÀr anstÀllda ges förtroende att agera. Företagen mÄste hitta nya former att styra företag som tar tillvara pÄ mÀnniskors förmÄga och pÄ samma gÄng tydliggör spelreglerna.

Syftet med denna uppsats Àr att studera den tekniska effektiviteten och dessförklaringsfaktorer för den europeiska och svenska pappersindustrin. Paneldata pÄ branschnivÄ för 12 lÀnder under tidsperioden 2002-2009 anvÀnds för att i ett första steg med hjÀlp av Data envelopment analysis (DEA) mÀta graden av effektivitet. I ett andra steg förklaras variationen i effektivitet mellan de olika lÀndernas pappersindustrier med hjÀlp av en Tobit-regression. Studien avgrÀnsar sig till den rent tekniska effektiviteten dÀr arbetskraft, kapital, energi och olika material, nödvÀndiga vid pappersproduktion, anvÀnts som insatsvaror. Som förklaringsfaktorerna till skillnader i effektivitet har fyra variabler anvÀnts; Forskning och utvecklings utgifter (FoU), antal anstÀllda inom FoU anstÀllda, energiskattenivÄ och ekonomisk frihet.Resultaten frÄn studiens första steg visar pÄ skillnader i effektivitet mellan de olika lÀnderna.

Vi hade en förestÀllning om att det ibland kan vara svÄrt att som ledare i en arbetsgrupp skapa tillit samt effektivitet. Detta fÄngade vÄrt intresse och gjorde att vi nÀrmare ville studera tvÄ arbetsledare och deras respektive arbetsgrupper gÀllande effektivitet, tillit samt ledarskap. VÄrt syfte med undersökningen var att undersöka vilka ledarskapsfaktorer som kan inverka för att stÀrka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp. För att besvara syftet med undersökningen togs följande problemformulering fram:Vilka ledarskapsfaktorer kan stÀrka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp?UtifrÄn uppsatsens syfte och problemformulering genomfördes tvÄ kvalitativa intervjuer med de tvÄ utvalda arbetsledarna, samt att en kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes i de tvÄ arbetsledarnas respektive arbetsgrupper.VÄrt resultat visar i huvudsak att det Àr anpassning efter situation och kontext, förmÄgan att frÄngÄ personliga intressen och istÀllet se till det kollektiva intresset, flexibilitet och uppmÀrksamhet pÄ arbetsgruppens behov och önskemÄl, samt stöd genom tillgÀnglighet som Àr de ledarskapsfaktorer som kan stÀrka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp..

I den hÀr studien försöker jag lÀmna en redogörelse pÄ hur lÀrare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria pÄ gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som lÀser kultur och idéhistoria pÄ klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i Àmnet har jag lyft fram olika förhÄllningsÀtt att anvÀnda spelfilm. För att lÀrare ska förhÄlla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krÀvs det att lÀrare Àr insatta i Lpf 94, kursmÄlen och följer upphovsrÀtten. Det krÀvs Àven att lÀrare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det Àr Àven betydande att lÀrare Àr medvetna om mediareception, att elever kan lÀsa av spelfilmer olika beroende hur lÀrare vÀljer att visa spelfilmer..

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.

I vÄr uppsats stÀller vi oss frÄgan varför Turkiet, trots över 50 Är av demokratiska institutioner bryter mot mÀnskliga rÀttigheter samt yttrande- och pressfriheter. Vi har anvÀnt oss av en modell som identifierar tre kÀrnomrÄden viktiga för demokratisering: staten, globaliseringen och civilsamhÀllet.VÄr slutsats Àr Turkiet har en politisk kultur som inte gynnar konsolidering. Detta beror pÄ flera olika faktorer. Transitionen frÄn diktatur till valdemokrati innebar att strukturer etablerades som favoriserade eliter. För det andra finns det en omfattande partikularism i statsförvaltningen jÀmte det demokratiska systemet.

De grundlÀggande vÀrdena för statsförvaltningen Àr demokrati, rÀttssÀkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rÀttssÀkerhet och effektivitet förmedlas pÄ Skatteverket, hur tjÀnstemÀnnen pÄ Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstÄ att tjÀnstemÀnnen mÄste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjÀnstemÀnnen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som anvÀnts i denna studie. Den teori som anvÀnts Àr Max Webers teori om byrÄkrati och tjÀnstemÀn. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven pÄ rÀttssÀkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för tvÄ reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste Ärtionden.

I vÄr allt mer globaliserade vÀrld, som kÀnnetecknas av ökad vÀrldshandel, integrerade ekonomier och landsgrÀnser som suddas ut, krÀvs en allt större kunskap om hur lÀnder skiljer sig Ät. En marknad som pÄ senare tid, dÄ frÀmst under 2000-talet, varit ledande nÀr det gÀller globalisering, teknologisk utveckling och inte minst inom byggsektorn Àr Dubai, Förenade Arabemiraten. Dubai har satsat enorma summor i turism och kommersialism, det i kombination med ett förmÄnligt skattesystem har gjort att mÄnga företag valt att söka sig till Dubai. MÄnga av dem Àr tjÀnsteföretag och det gÄr i linje med trenden att vi gÄr mot en tjÀnsteekonomi. Denna bakgrund har lett uppsatsens författare till problemformuleringen: Hur pÄverkar kulturskillnader ett internationellt tjÀnsteföretags utformande av sin marknadsföring? Med utgÄngspunkt i marknadsförings- och kulturteorier Àr uppsatsens övergripande syfte att undersöka om det existerar skillnader och likheter i ett internationellt tjÀnsteföretags tillvÀgagÄngssÀtt att arbeta med marknadsföring i Sverige och i Dubai.

Titel: Press pÄ kulturen eller kultur i pressen? ? En kartlÀggning av kulturen och kulturpolitiken i artiklar berörande VÀstra Götalandsregionen i regionens dagspress.Författare: Erik Karlsson, Jenny Svensson & Malin SvenssonUppdragsgivare: Kultursekretariatet i VÀstra GötalandsregionenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Sidantal: 41 inklusive bilagorHandledare: Britt BörjessonSyfte: Studiens syfte Àr att kartlÀgga dagspressbilden av kultur och kulturpolitik i artiklar berörande VÀstra Götalandsregionen.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys samt kvalitativ textanalys.Material: Artiklar om kultur och kulturpolitik frÄn tio regionala/lokala dagstidningar.Huvudresultat: Resultatet av denna undersökning visar att rapporteringen av kultur och kulturpolitik i regionens dagspress Àr relativt stort, hela 10 % av all rapportering om VÀstra Götalandsregionen berör Àmnet kultur. InnehÄllet i de artiklar som fokuserar pÄ kulturpolitik utgörs till största del av negativt skrivna hÀndelser. Det gÄr att utlÀsa att de artiklar som Àr insÀndare samt debattartiklar Àr skrivna av politiker eller andra högt uppsatta personer. Genom att faststÀlla 3 stereotyper har man kunnat slÄ fast vilka olika typer av kulturpolitiska artiklar det finns..