Den här studien handlar om barns sociala liv i hem och skola relaterat till faktorer som kan vara stressbelastande. Syftet med studien var att undersöka och belysa lärares reflektioner kring barns sociala liv i hem och skola, attityder och språkbruk i grundskolans tidiga år idag och för tio- femton år sedan. Syftet var också att undersöka och belysa barns aktiviteter efter skoldagens slut ur ett föräldraperspektiv. Syftet avgränsades till årskurs 2 i grundskolan. Metoden jag använt mig av har varit kvalitativa interjuver med tre lärare, samt kvantitativa enkäter till föräldrar till barn i två av de klasser där jag intervjuat lärarna.

Skolan har en skyldighet att samverka med hemmen. För en del barn kan mötet med skolan vara en orsak tillpsykisk ohälsa och när det gäller elever med funktionsnedsättningar är det extra viktigt att de får känna att delyckas. För specialpedagogen är samverkan med olika parter, t.ex. föräldrar, en viktig del i det förebyggandearbetet med att undanröja hinder.Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med autismspektrumtillstånd eller ADHD talarom samverkan mellan hem och skola i sina bloggar.Studien har utgått från en kvalitativ ansats där bloggar skrivna av föräldrar till barn med autismspektrumtillståndeller ADHD studerats och analyserats med stöd av diskursanalytiskt inspirerade frågeställningar.Resultatet visar två diskurser; lagspelsdiskursen och kampdiskursen. Inom dessa diskurser finns olikasubjektspositioner för både föräldrar och skolpersonal.

The purpose of this paper is to examine motivation in studies and/or work among unaccompanied adolescents who received asylum in Sweden. We have examined how six unaccompanied refugee boys? ages 15-18 years describe their motivation, regarding both current studies and their potential future studies or work. We have attempted to capture the children?s stories about what the factors are that increase or decrease their motivation through qualitative research interviews.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka former av kränkande handlingar som finns bland eleverna i årskurs åtta på en friskola i Örebro. Metoden har varit observationsstudier på skolan samt intervjuer med elever och skolpersonal. I studien ingick omkring 80 elever där könsfördelningen varit 70 % flickor och 30 % pojkar. De kränkningar som observerats har varit av fysisk, verbal, emotionell och sexuell form. Särskilt de verbala kränkningarna har varit framträdande.

Detta arbete syftar till att få klarlägga hur pedagoger från förskoleklassen upp till årskurs tre arbetar för att stödja barn med specifika svårigheter i matematik. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågor av två förskolepedagoger, två fritidspedagoger, två lärare och en specialpedagog. Anledningen till valet av område är dels egna negativa erfarenheter från matematiklektioner, när man satt oförstående medan klasskamraterna räknade på. Dels det allmänintresse för ett kärnämne som alla har haft i skolan. Syftet är att lyfta hur pedagogerna på en skola arbetar för att stödja elever med matematiksvårigheter.

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet är att studera målen i de nationella styrdo-kument som finns angående genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras på lokal nivå i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen är läroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lärare i grundskolan för att studera hur genusmålen praktiseras och upplevs på lokal nivå. Teoretiska begrepp som uppsatsen går igenom är identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Många barn går på fritidshem före och/eller efter skoltid då deras föräldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid på fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling där. För denna utveckling är trivsel viktigt.BakgrundDetta är en studie där 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel på fritidshemmet. Två fritidshem har ingått i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vår förståelse om faktorer kring trivsel.

Många barn går på fritidshem före och/eller efter skoltid då deras föräldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid på fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling där. För denna utveckling är trivsel viktigt.BakgrundDetta är en studie där 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel på fritidshemmet. Två fritidshem har ingått i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vår förståelse om faktorer kring trivsel.

Sammanfattning Examensarbete i pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Författare: Johanna Palmaeus Handledare: Annette Byström Titel: Elever med dyslexi i klassrummet ? En skola för alla Sökord/ämnesord: Dyslexi, Specialpedagogik, Utredning, Åtgärd Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka förändringar sin kan göras hos skolan respektive den enskilde läraren för att situationen för elever med dyslexi ska bli bättre. Fyra frågeställningar användes för att besvara syftet: ? ?Vilka hjälpmedel kan man använda inne i klassrummet för elever med dyslexi?? ? ?Hur kan man anpassa undervisningen så att elever med dyslexi blir mer inkluderade?? ? ?Hur påverkas en elev med dyslexi psykosocialt av sitt handikapp och vad kan skolan och läraren göra för att ge rätt stöd?? ? ?Vilka konsekvenser kan man se hos eleven i relation till hur lång väntetiden är innan en utredning görs och en diagnos ställs?? Metod: Den metod som användes var en kvalitativ intervjustudie med två lärare och två specialpedagoger på grundskolan. Ett frågeformulär har använts, anpassat till de båda lärarkategorierna, men utrymme har lämnats för förtydligande och följdfrågor. Resultat: Undersökningen har visat att stora brister råder i skolan vad gäller utredning och åtgärder, men även att lärare saknar kunskap om hur de ska upptäcka och underlätta för elever med dyslexi i sitt klassrum. För att förbättra situationen för dyslektiker i skolan, behövs en kombination av ökad specialpedagogisk kompetens hos lärarna, kortare väntetid för utredning, adekvata åtgärder, samt ett specialpedagogiskt team på skolorna som även kan handleda personalen. Då kan man kanske uppfylla begreppet ?En skola för alla? ? med andra ord, även för elever med särskilda behov som dyslexi..

Syftet med mitt arbete är att studera hur några lärare och elever på en skola ser på elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet är även att delge uppfattningar från en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation. Mina frågeställningar är: Hur ser Hjärups skolas elever och lärare på elevinflytande i undervisning? Hur upplever Hjärups skolas elever och lärare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fånga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar på bästa sätt. Jag har intervjuat två klasslärare och två elevgrupper med tre stycken i varje grupp i årskurs 3 och 5.

Syftet med detta arbete är att belysa hur pedagogerna på förskolan och skolan resonerar kring sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen belyser också vilka resurser pedagogerna har att tillgå i sitt arbete med dessa barn. Detta är för att vi själva som blivande förskolepedagoger ska få en uppfattning om hur arbetet kring barn i behov av särskilt stöd kan fungera ute i verksamheten. Utifrån vad vi har sett i vårt resultat har vi valt att ta med sociokulturellt perspektiv och relationell pedagogik som teoretiska perspektiv. I det sociokulturella perspektivet sker barns kunskapsutveckling i samspel med andra människor.

Syftet med vår fallstudie, är att ta reda på vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i särskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna är vår fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i både särskolan och grundskolan. I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala områden i vår undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi använt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att få en egen uppfattning om det som berättats. I resultatet redovisas alla våra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla våra respondenter är positiva till integrering i den mån det är möjligt.

I litteratur som behandlar utvecklingssamtalet i förskola och skola benämns detta samtal ibland som det svåra samtalet. Hur upplever egentligen pedagoger i förskolan utvecklingssamtalet? Syftet med denna studie var att exemplifiera och diskutera hur några verksamma pedagoger i förskolan upplevde planering och genomförande av utvecklingssamtalet. I första hand utfördes en enkät i kvantitativt syfte där 65 pedagoger (förskollärare och barnskötare) deltog. För att fördjupa studien gjordes sex kvalitativa intervjuer.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka säkerheten i den pedagogiska skolmiljön vid två högstadieskolor i Mellansverige, att utröna rektorernas syn på sannolikheten att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, om de vidtagit förebyggande åtgärder mot sådana efter det senaste decenniets skolmassaker i USA och Finland, samt undersöka hur två klasser ur årskurs 9 reflekterar kring säkerheten i skolan efter dessa händelser.Studien är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer söker efter innebörder och tolkar utifrån vad intervjupersonen sagt. Författaren har även använt sig av kvantitativa enkäter där svar söker svar från en representativ grupp.Vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på hot och våld riktat mot skolan, skottlossning i skolan och säkerhet i skolan har studerats för att få fram fakta över tidigare studier som gjorts med anledning av det ökade våldet i skolorna, samt vad som gjorts för att förebygga detta.Resultatet visar att rektorerna på de undersökta skolorna inte tror att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, trots att de är medvetna om att våld och hot i skolorna har ökat. Men de har inte vidtagit några säkerhetsåtgärder. Om deras skola skulle bli utsatt för ett yttre hot vet de inte hur de ska agera då de inte har någon handlingsplan för detta.Somliga studenter bär vapen i skolan för att det är tuff och för att de vill känna sig trygga. Majoriteten av eleverna har lagt märke till att inga åtgärder vidtagits för att förbättra säkerheten på skolan, efter skolmassakerna..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd?Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv.