Genus och skola
från nationellt uppsatta genusmål till enskilda lärare
Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet är att studera målen i de nationella styrdo-kument som finns angående genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras på lokal nivå i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen är läroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lärare i grundskolan för att studera hur genusmålen praktiseras och upplevs på lokal nivå. Teoretiska begrepp som uppsatsen går igenom är identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering. Resultatet visar att de nationella målen kan delas in i två kategorier. Den första kategorin utgår från ett individcentrerat perspektiv och innebär att individen ses som en individ och inte som en kategori samt att denne ska behandlas utifrån deras egna premisser. Den andra kategorin utgår från en relation mellan struktur och individ. Styrning från institutionella organ sändes ut och när individen svarar på styrningen får denne sin kraft. För att relationen ska kunna upprätthållas sker en tillsyn från institutionerna. Dokumenten från nationell nivå bör vara tydliga för att kunna implementeras på lokal nivå. Informanternas vilja är att det ska finnas tydliga direktiv och mål från nationell nivå men att det samtidigt ska finnas möjlighet för dem att lokalt samt individuellt kunna styra arbetsmetoder för att nå dessa mål. Förståelse är ett ledord. Lärare måste förstå målen för att kunna och vilja genomföra dem. Informanterna i denna studie har en ambition att behandla alla elever individuellt men saknar kunskap för att praktiskt kunna genomföra det tillfredställande. De behöver utbildning i genus för att förstå dess innebörd inom skolan. Finns det tydlighet och förståelse är det lättare att veta vem som tar ansvar för vad samt att faktiskt ta ansvaret. Alla delar av en implementeringskedja bör ta ansvar för att det ska fungera effektivt.