Hur kan samspelet mellan objekt och plats se ut och vad kan det kallas? Genom litteraturstudier och observationer undersöks samspelet mellan konstverk och allmÀnt tillgÀnglig plats. De objekt som undersöks Àr konstverk i tre olika miljöer; en stadsmiljö, en naturmiljö och en park, vilken kan ses som en blandning av de tvÄ förstnÀmnda. Syftet med Àr att genom litteraturstudier och observationer undersöka samspelet mellan dessa tre konstobjekt och platser och pÄ sÄ sÀtt försöka utröna om ett konstnÀrligt förhÄllningsÀtt kan appliceras i platsskapandet Àven inom landskapsarkitekturen. Dessutom diskuteras om enskilda objekt kan vÀcka medvetenhet om en plats och stÀrka platsens identitet.

Denna uppsats undersöker hur politiska konflikter varugörs till turism via texter pÄ Internet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur en plats som prÀglats av en politisk konflikt i modern tid anvÀnder sitt historiearv i turistisk marknadsföring. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ textanalys pÄ fyra utvalda hemsidor pÄ Internet, varav samtliga av dessa aktörer Àr frÄn Bosnien & Hercegovina och har ett huvudfokus pÄ staden Mostar. Uppsatsen har vidare tvÄ frÄgestÀllningar. Den första lÀgger vikt pÄ att besvara vilken typ av information eller tema som dominerar vardera undersökt hemsida.

PÄ gymnasiets Hotell och restaurangprogram Àr kurser inom vissa yrkesÀmnen till stora delar förlagda pÄ APU-tid (Arbetsplatsförlagd utbildningstid). Detta innebÀr att delkurser och vissa moment som finns faststÀllda i kursmÄlen förvÀntas tillgodoses eleverna ute pÄ en arbetsplats. Intervjuer med lÀrare och handledare har genomförts för att undersöka hur bedömningen av APU görs och hur samverkan mellan lÀrare pÄ skolor och handledare pÄ APU-platser ser ut.Elevernas insatser under denna arbetsplatsförlagda utbildning, APU, bedöms av handledare pÄ APU-platserna. Denna utförda bedömning vÀrderas in av lÀrarna i kursbetygen i de kurser som omfattas av APU. Undersökningen visar att bedömningen av elevernas insatser pÄ APU sÀllan utvÀrderas med elever eller lÀrare.

Reformen Snabbare lagf?ring inf?rdes f?r att p?skynda r?ttsprocessen och effektivisera hanteringen av mindre allvarliga brott. Syftet var att minska tiden mellan brott och lagf?ring samt att effektivisera resursanv?ndningen i utredningsarbetet. Samtidigt har reformen m?tt kritik f?r att inskr?nka r?ttss?kerheten, s?rskilt n?r det g?ller den misst?nktes r?tt till f?rsvar och m?jligheten att ?verklaga.

KriminalvÄrdsverket Àr det statliga verk som har hand om kriminalvÄrd i Sverige. Vid Ärsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade pÄ mÀn och kvinnor. Ett stort problem idag Àr att antalet anstaltsplatser inte rÀcker till, samtidigt som ekonomin inte tillÄter nÄgra större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad vÀg genom svensk kriminalvÄrd för att pÄ sÄ sÀtt utnyttja platserna som finns pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Utdata frÄn simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgÄ inom alla omrÄden.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken geografisk omvÀrldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av vÀrlden, och hur den formas. Vi har anvÀnt oss av en metod bestÄende av en enkÀt med bÄde allmÀnna frÄgor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre Àr en öppen uppgift dÀr eleven ombeds rita vÀrldskartan pÄ ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.

Sammanfattning Den hÀr uppsatsen uppmÀrksammar filmer och sociala medier som marknadsföringsverktyg inom turismbranschen. Det konkreta syftet med denna uppsats Àr dels att undersöka hur turister sjÀlva marknadsför filmturistiska platser via sociala medier, i denna specifika studie TripAdvisor och Facebook, för filmtrilogin ?The Hobbit? och den filmturism som uppstod frÄn den föregÄende filmtrilogin ?The Lord of the Rings?. Och dels att undersöka vad turister skriver om pÄ sociala medier gÀllande den filmturism som bedrivs pÄ turistdestinationen Hobbiton Movie set i Nya Zeeland. De teorier som denna uppsats bygger pÄ Àr teorier kring ?tourist produced content?.

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

How can manÂŽs place preferences be explained? What aspects influence our experience of place? This essay attempts to define a good place to be drawing from sources of environmental psychology as well as other landscape theories and relating these findings to the landscape architect?s field of work. Physical place properties, like physical elements and their juxtaposition in space are examined in relation to place preferences as well as psychological properties, such as place attachment and place identity due to cultural or social aspects.There are strong cross-cultural similarities in our place preferences but there are also some differences. Natural elements, like trees or water, are widely preferred over man-made ones, like buildings, roads or fences.Man seems to be sensitive for the balance between different place characteristics, like the balance between ?soft?, natural, elements and ?hard? man-made ones or the complexity versus the legibility of place.

Ljud Àr inget vi ser, men det omger oss stÀndigt. Det Àr inget vi kan blunda för, men vi kan flytta vÄr uppmÀrksamhet till det som Àr vackert. Det hÀr arbetet innehÄller tvÄ delar som behandlar ljud inom landskapsarkitektur. Den första delen, SfÀrer av ljud i landskapet- Innebörden av ljud och hur det kan implementeras pÄ platser i staden, redovisar relevant kunskap om ljud för en landskapsarkitekt att ta till sig. FrÄn hur ljudet fungerar och beter sig i kontakt med olika material, till hur mÀnniskor pÄverkas fysiskt och psykiskt av olika former av ljud, och en beskrivande text om ljudlandskapets förÀndring genom historien. För att ge inspiration, förstÄelse och exempel pÄ hur landskapsarkitekten sjÀlv kan skapa en gestaltning utifrÄn ljud som utgÄngspunkt, fÄr lÀsaren i slutet av uppsatsen lÀsa om befintliga platser som utgÄr frÄn ljud. Kunskaperna frÄn den första delen har sedan implementerats i en gestaltning som gjorts utifrÄn ljudperspektivet, bilaga 1: RosengÄrdsstrÄket, Ett pÀrlband av ljud- utifrÄn konceptet StrÄkeko. Den fokuserar pÄ RosengÄrdsstrÄket i Malmö dÀr Malmö Stad har arbetat fram ett koncept för att förstÀrka strÄket.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger sÀger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som pÄverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjÀlp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gÀllande hur detta kan pÄverka barnens lÀrande. NÄgra av de viktigaste resultaten Àr, trots buller, trÄnga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar pÄ möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lÀrande. LÀrande som bÄde handlar om att skapa tillsammans med andra och att lÀra kÀnna sina individuella behov i en social kontext.

DÄ konflikter Àr en stor del av barnens vardag pÄ förskolan anses det frÄn tidigare forskning att det Àr viktigt att ha goda kunskaper om konflikter och dess orsaker. Forskare stödjer tanken pÄ att barn möter mÄnga konflikter redan frÄn tidig Älder och att det Àr en viktig del i barnens utveckling som exempelvis kognitiv och social utveckling. Vidare stödjer forskare att det finns olika orsaker till att konflikter uppstÄr och mÄnga gÄnger samverkar orsakerna med varandra. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur olika konflikter ter sig pÄ förskolan, vilka platser i miljön som Àr vanligt förekommande i konfliktsituationer samt om vi kan se olika konfliktstilar i verksamheten. Metoder som anvÀndes för att uppnÄ syftet Àr observation och enkÀtundersökning.

Den byggda miljön planeras efter olika strategiska förutsÀttningar, till exempel med gÄngvÀgar för att gÄ pÄ eller med hinder för att markera grÀnser. Utanför det planerade vÀgnÀtet gÄr det att skönja ett, ibland nÀstintill osynligt, tillÀgg i nÀtverket. Mer eller mindre upptrampade stigar som förbinder platser dÀr mÀnniskor har funnit en mer naturlig vÀg att gÄ. FotgÀngare förflyttar sig dagligen via det nÀt av stigar och genvÀgar som trampats upp av mÄnga innan dem. Vi har undersökt de genvÀgar som synliggör hur fotgÀngare förflyttar sig pÄ platser som inte Àr specifikt utformade för det. PÄ sÄ sÀtt har vi kunnat vidga vÄr förstÄelse för genvÀgar, var de uppkommer och hur mÀnniskor vÀljer att inkludera dem i sin vardag. Studien har genomförts i ett utsnitt av Hyllie i Malmö, och har inkluderat delomrÄden lÀngs Lorensborgsgatan.

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

StÀder förÀndras nÀr solen gÄr ner. Nya rum och vyer framtrÀder och kÀnslan blir annorlunda; spÀnnande, romantisk, skrÀmmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del pÄ de som gestaltar dem. LjussÀttning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan fÄ mÀnniskor att vilja och kunna vistas mer utomhus, Àven efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll sÄvÀl för stadens attraktivitet som för stadsmÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande, dÄ vi Äret runt behöver vÄr utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.