Examensarbetet bestÄr av dels en litteraturstudie och dels av tvÄ gestaltningsförslag för BurgÄrdsplatsen i Göteborg, en liten, centralt belÀgen plats som jag definierar som en ickeplats i staden. Arbetet syftar till att uppmÀrksamma stadens smÄ glömda rum och reflektera kring hur man kan förhÄlla sig till dessa. Idag bor mer Àn hÀlften av jordens befolkning i stÀder och andelen förvÀntas stiga till 75 procent innan Är 2050. I takt med att vÀrlden blir alltmer urbaniserad och stÀderna förtÀtas stÀlls högre krav pÄ de urbana miljöernas kvalitet. Modernistiska planeringsideal sÀgs ha bidragit till att mÄnga stÀder har lÄgt prioriterade offentliga platser. Oplanerade, odefinierade rum formades mellan husen som ett resultat av den modernistiska planeringsstrategin med trafikseparering, zonering och fokus pÄ enskilda byggnader.

FörÀndra en problematisk struktur, i detta fall ett förortscentrum, med smÄ förÀndringar. PÄ grund av förutsÀttningarna har förÀndringarna i detta fall inriktats mot att integrera separerade platser..

This is a final project which makes up 20 credits at the Landscapearchitecture programme at SLU in Alnarp. The thesis is design based. My final project is comprised two parts; of a competition entry for ? A New Square in the Centre of TĂ€by? as well as a theoretical study that derives from the competition proposal. The competiton itself was announced on March 1st 2007 with the final hand-in date on May 28th 2007. The program of the competition asked for a flexible urban square that offers a diverse range of activities that can be used during both night and day, all year around. I became interested in the term ?mutlifunctionality? and I went on to use the subject as a base for my design approach.

Uppsatsen behandlar lugn vilken Àr en subjektiv upplevelse, pÄverkad av sÄvÀl inre som yttre faktorer. MÄlet Àr att presentera lugn och dess betydelse utifrÄn olika infallsvinklar och försöka se pÄ vilket sÀtt vi mÀnniskor har behov av att finna lugnet i staden. Samt att analyserna skall leda till enkla sammanfattande illustrationer. UtgÄngspunkten har varit stadsbons tankar och upplevelser av lugn, sÄvÀl i allmÀnhet som specifikt i staden, var det finns och vad det skapas av. Korta strukturerade intervjuer har genomförts med personer i Malmö och kopplats till forskning och teorier rörande Àmnet. Stadsbons hÀlsa pÄverkas positivt av lugna platser, dessa minskar kÀnslan av stress och fÄr oss att koppla av.

Studien handlar om producenter och konsumenters medvetenhet om de utmaningar som finns g?llande en mer v?xtbaserad kost, med s?rskilt fokus p? konsumenters uppfattningar om n?ringsinneh?llet. Definitionen av konsumenter i denna uppsats ?r individer som konsumerar k?ttsubstitut utan n?got krav p? regelbundenhet. Producenter definieras som talespersoner f?r diverse f?retag av k?ttsubstitut. K?ttsubstitut n?mns i denna studie och definieras som texturerat v?xtbaserat protein och halvfabrikat.

Rapporten beskriver Sandra Peterssons process av att gestalta en specifik offentlig miljö, frÄn att vara en transportstrÀcka till att bli ett momentÀrt andrum. Syftet med projektet har varit att skapa en plats som kan ge besökaren en möjlighet att fÄ sakta upp för ett ögonblick, och dÀrigenom bli mer medveten om sin omgivning och sina medmÀnniskor..

Sociotopkartering Ă€r en analysmetod för att fĂ„ fram de sociala och kulturella vĂ€rdena i utemiljön. I den hĂ€r metoden har brukarna en central roll. Resultatet Ă€r en karta som anvĂ€nds som arbetsmaterial för politiker och tjĂ€nstemĂ€n. Jag ville undersöka hur metoden fungerar pĂ„ en mindre ort eftersom den ursprungligen Ă€r framtagen för Stockholm. ÖstervĂ„la i Heby kommun ligger i startgroparna för att arbeta fram en fördjupad översiktsplan för orten och blev dĂ€rför min fallstudie.Arbetet har utförts med utgĂ„ngspunkt i Stockholms sociotopkartering.

MĂ„let med denna rapport har varit att konstatera den inverkan en stor installerad effekt av lokalproducerad el kan ha pĂ„ ett landsbygdsnĂ€t. Studien har dels baserats pĂ„ timmĂ€tningar frĂ„n kundernas elmĂ€tare men Ă€ven av elkvalitĂ©mĂ€tare som monterats vid tre olika platser i det för studien givna transformatoromrĂ„det. De platser som valdes var vid transformatorn, i ett kabelskĂ„p mellan de bĂ„da produktionsanlĂ€ggningarna samt vid en kund som Ă€r i elnĂ€tets periferi.Fokus har lagts pĂ„ att studera tillfĂ€llen nĂ€r förbrukningen i nĂ€tet Ă€r mindre Ă€n produktionen och Ă€ven överspĂ€nningar. Även om fokus lagts pĂ„ dessa tvĂ„ fenomen finns en förteckning över andra effekter anslutning av lokalproducerad el kan ha pĂ„ elnĂ€tet. En pĂ„taglig skillnad kan uppvisas för effektflödena i elnĂ€tet.

Syftet med denna rapport Àr att göra en förstudie vid campus Norrköping rörande trÄdlöst nÀtverk. Det finns mÄnga olika standarder och tekniker. Vi har valt att rikta in oss pÄ 802.11b dÄ det Àr den som anvÀnds mest. TrÄdlösa nÀtverk Àr ett bra komplement till vanliga kabelburna nÀtverk dÄ det Àr flexibelt, relativt billigt och lÀtt att installera. AnvÀndningsomrÄden för denna typ av nÀtverk Àr bland annat företag, hemmamiljö och allmÀnna platser sÄsom hotell och flygplatser, dÀr mÀnniskor kan förvandla improduktiv vÀntetid till effektiv arbetstid.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ lÀrarens arbete för att förebygga utsatthet i samband med idrottsundervisningen samt elevernas perspektiv pÄ lÀrarens arbete med detta. Hur arbetar lÀrare i glesbygd respektive storstad med att motverka mobbning och utsatthet?Hur ser storstadselever respektive glesbygdselever pÄ mobbning och utsatthet i skolan?Vi vill fÄ förstÄelse hur eleverna upplever omklÀdningsrummen, dÄ det visats att omklÀdningsrummen Àr en av de mest utsatta platser i skolans miljö (Friends, Forskning, 2013). MetodMetoden vi valt för detta arbete var en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Vi har intervjuat tvÄ lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa. En arbetade pÄ en glesbygdskola och den andra pÄ en storstadsskola. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att se hur lÀrarna arbetar för att förebygga utsattheten frÀmst i sin undervisning, men Àven under den tiden eleverna vistas i skolans miljö.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

The term Temporary places could be used to describe a wide range of shapes, functions and not least different time sets . In this thesis, however, the intention of temporality should be seen as the main definition regarding this subject. This thesis is based on a literature study and the aim is to explore temporary places, their values and their functions. Furthermore, the purpose is also to highlight temporary places as a method to be used by urban planners, in order to create more flexibility in the city planning of today. The thesis describes the underlying factors and conditions creating an increased interest in flexible planning. Furthermore, a number of tactics and applications are presented, all drawn from current research on the topic.

Sjo?farten sta?r idag info?r allt stra?ngare miljo?krav. Fo?r att uppna? miljo?va?nligare resultat har allt fler rederier bo?rjat se sig om efter ett miljo?va?nligare bra?nsle. O?stersjo?n a?r ett stort handelsomra?de da?r striktare krav fra?n SECA tra?der i kraft den 1 januari 2015.

Syftet med uppsatsen Àr att studera och analysera en medborgardialog ur ett genusperspektiv och undersöka om, och i sÄ fall hur olika genusmönster kommer fram och fÄngas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog Àr ett sÀtt att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete i fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen Àr att fysisk planering inte Àr objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som rÄder och de uttalade och outtalade normer som finns i vÄrt samhÀlle pÄverkar planeringens innehÄll och riktning. Planeringen Àr inte neutral till kön.

Syftet med kandidatarbetet Àr att med hjÀlp av de tre faktorer som Ulla Berglund och Ulla Jergeby presenterar i sin bok Stadsrum ? mÀnniskorum: att planera för livet mellan husen frÄn 1998 skapa ett övergripande gestaltningsförslag för ett centralt stadsrum. SammansÀttningen av mÀnniskor i det centrala stadsrummet Àr varierad vilket gör det till en utmaning för dagens stadsplanerare att gestalta stadsrum dÀr alla trivs. Berglund och Jergeby lyfter tre faktorer att ta hÀnsyn till vid stadsplaneringen för att skapa attraktiva platser: upplevelsevÀrden, nytta i samverkan med nöje och sociala aktiviteter. UpplevelsevÀrden ska trigga mÀnniskans sinnen och skapa njutning.