Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Idén om livslÄngt lÀrande uppstod under början av 1960-talet. Tanken har utvecklats och integrerats i samhÀllet i takt med den kunskapsmÀssiga och teknologiska utvecklingen. Arbetskraftens kompetens i form av intellektuellt kapital vÀrdesÀtts allt mer och utbildning blir till ett nödvÀndigt instrument för att uppnÄ kompetens inom arbetslivet. Produktiviteten i arbetssammanhang kan dock pÄverkas negativt av att arbetskraftens intressen och inre motivation inte tas i beaktande i utbildningen. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida den inre motivationen skiljer sig Ät mellan olika grupper av vuxenstuderande, om externa belöningar pÄverkar valet att pÄbörja utbildning och om detta har en negativ inverkan pÄ motivationen.

Kunskap har idag kommit att bli en central del i att skapa ett framgÄngsrikt företag, inte minst för managementkonsultföretagen dÀr utnyttjande av humankapitalet Àr av avgörande betydelse. Att fÄ ta del av de anstÀlldas kunskap och göra denna kollektiv kan inte alltid anses lÀtt dÄ kunskapen Àven ses som en personlig konkurrensfördel. UtifrÄn detta har en av de viktigaste uppgifterna för dagens chefer blivit att förstÄ vad som motiverar företagets anstÀllda till kunskapsdelning. Genom en kvantitativ undersökning med deskriptiv ansats Àmnar denna studie dÀrmed undersöka hur managementkonsultföretag motiverar sina anstÀllda till kunskapsdelning genom att studera om och vilka typer av incitament och belöningssystem som företagsledare anvÀnder. UtifrÄn teorier om inre och yttre motivation diskuteras ett antal motivationsfaktorer som vidare utgör grunden för vÄr enkÀtundersökning.

Syftet med studien var att studera sambandet mellan arbetsmotivation och arbetsengagemang samt hur skilda yrkestillhörigheter pÄverkar utfallet. Studien genomfördes pÄ ett företag i byggbranschen med sammanlagt 72 anstÀllda varav 54 deltog i undersökningen och fokus lÄg pÄ inre motivation, arbetsengagemang samt branschens tvÄ huvudsakliga yrkeskategorier; tjÀnstemÀn och yrkesarbetare. Inre motivation har mÀtts med enkÀten Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) som grundar sig pÄ Self-Determination Theory. Arbetsengagemang mÀttes med hjÀlp av en förkortad version av enkÀten Utrecht Work Engagement Scale (UWES). Resultatet visade att inre motivation var positivt relaterat tillarbetsengagemang och tjÀnstemÀn visade genomgÄende högre grad av inre motivation och arbetsengagemang i jÀmförelse med yrkesarbetare.

Ett företag med ambitionen att behÄlla sitt miljöledningssystem levande behöver ha motiverade anstÀllda. Denna studie utreder varför vi handlar som vi gör och varför vi hellre gör vissa saker Àn andra, hur en inre motivation kan skapas hos anstÀllda för arbete mot gemensamma miljömÄl och vilka strategier företag kan anvÀnda sig av för att öka anstÀlldas inre motivation.Studien Àr att betrakta som en fallstudie, dÀr bÄde intervjuer och utvald litteratur ligger till grund som empiri. Sex personer frÄn företaget StÄngÄstaden AB i Linköping Àr intervjuade och svarade pÄ frÄgor som tÀckte omrÄden som miljö, miljöledningssystem och motivation. Resultatet visar att det inte Àr mÄnga av respondenterna som vet vad ett miljöledningssystem huvudsakliga uppgift Àr. Att definiera vad miljö betyder för dem innehar ocksÄ splittrade meningar; mÄnga anser att det beror pÄ i vilken kontext man stÀller frÄgan men Àven att företagets miljöchef Àr miljö för dem.

Undersökningen har gett mig en bÀttre förstÄelse av begreppet motivation som Àr definierat pÄ mÄnga olika sÀtt och anvÀnds i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma frÄn inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhÄller att motivation Àr ett komplext begrepp som bestÄr av den kognitiva processen, elevernas kÀnslor och de kulturella förhÄllanden som eleverna befinner sig i. UtifrÄn min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har lÀst, har jag fÄtt min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebÀr motivation en rad olika aktiviteter, dÀr lÀraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bÀttre förstÄelse av begreppet motivation som Àr definierat pÄ mÄnga olika sÀtt och anvÀnds i olika teorier och diskussioner.

Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielÀrares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda pÄ vilka faktorer de anser pÄverkar elevernas motivation i undervisning och lÀrande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de frÀmsta motivationsskapande faktorerna för eleverna Àr en god relation mellan lÀrare och elev, att eleverna fÄr möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. LÀrarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhÄllanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. LÀrarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet pÄverkade elevernas motivation och engagemang..

I detta arbete undersöktes det systematiska arbetsmiljöarbetets (SAM) effekt pÄ personal i Kiruna Kommun med avseende pÄ hur deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter pÄverkar personalens inre motivation. MÀtningar av inre motivation gjordes med Intrinsic Motivation Inventory (IMI) i en elektronisk enkÀt dÀr Àven personalens deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter undersöktes. I enkÀten prövades Àven ett frÄgeformulÀr för direkt mÀtning av förÀndring av den inre motivationen. Deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter hade inte nÄgot samband med upplevd förÀndring av inre motivation. Inre motivation hade dock ett samband med deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter.

Syftet med studien Àr att försöka skapa förstÄelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lÀrare kÀnns det vÀsentligt att ta reda pÄ de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden pÄ arbetet Àr en kvalitativ studie som genomförts pÄ Ätta stycken elever i Ärskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men Àven dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nÀmns, samt hur motivation skapas.

?Upplevelserummet- hur rummet pÄverkar elevers motivation till kreativt skapande? Àr mitt examensarbete pÄ Institutionen för Musik och medier pÄ LuleÄ tekniska universitet.I bakgrunden ges lÀsaren en orientering i begreppet upplevelserummet samt olika motivations- och kreativitetsteorier. DÀr redogörs Àven för waldorfpedagogiken, Goethes fÀrglÀra och den antroposofisk arkitekturen, allt i syfte att lÄta lÀsaren förstÄ hela uppsatsens kontext.Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om upplevelserummets betydelse för skolelever i Ärskurs Ätta utifrÄn begreppen kreativitet och motivation.Jag har genomfört min forskning utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Jag har i studien intervjuat Ätta elever i Äldrarna 14-15 Är pÄ en waldorfskola i Stockholm.Resultatet av intervjuerna Àr uppdelat i tre huvudrubriker med tema upplevelserummet, kreativitet och motivation. Datan frÄn intervjuerna pekar mot att upplevelserummet har ett eget vÀrde oberoende av interaktionen mellan andra elever och lÀrare.

Att skriva mÄl och att bryta ner detta till mindre delmÄl för att sedan ta smÄ steg framÄt har en betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom bÄde inre och yttre motivation dÀr den inre pÄverkar den personliga nyttan och anvÀndandet av kunskapen i framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbÀttra arbetssÀttet med Kreativa Gymnasiet LBS:s egna kunskapsmÄlmatriser vilket Àr förenat med den yttre motivationen och mÄlsÀttningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmÄlmatriserna har frÄgor anvÀnts: Vart befinner jag mig? Vad Àr mitt mÄl? Vad Àr nÀsta steg? Syftet var att med hjÀlp av kunskapsmÄlsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de Àr pÄ vÀg och dÀrigenom öka deras motivation.

Syftet med den aktuella studien var att pÄ svenska elitfotbollsgymnasier (1) undersöka samband mellan psykosociala variablerna motivation (i.e., inre och yttre former), sjÀlvbestÀmmande och passion (i.e., harmonisk och tvÄngsmÀssig) samt (2) undersöka samband mellan passion och frekvensen trÀningstimmar. I studien ingick 220 ungdomsspelare frÄn fem svenska elitfotbollsgymnasier (pojkar n =169, flickor n =51). I studien anvÀndes Passion Scale för att mÀta spelarnas passion för fotboll, Sport Motivation Scale (SMS) för att se vilka motiv deltagande Àr byggt pÄ samt Self-Determination Scale (SDS) för att mÀta upplevt sjÀlvbestÀmmande. Resultatet visade att inre motivation och sjÀlvbestÀmmande förklarar 39 % av den totala variansen av harmonisk passion för fotboll samt att inre motivation har en partiell positivt medierande effekt mellan sjÀlvbestÀmmande och harmonisk passion. Introjektionerad reglering förklarar (som ensam faktor) 28 % av den totala variansen av tvÄngsmÀssig passion för fotboll.

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

För att organisationer ska kunna generera ett bra resultat Àr medarbetarna en viktig resurs. Hur vÀl medarbetarna utför sitt arbete beror till stor del pÄ hur motiverade de Àr. Olika anstÀllda motiveras av olika faktorer, vilket innebÀr att ledningen mÄste ta det i beaktande nÀr organisationens ekonomistyrning utformas, för att dÀrmed kunna pÄverka medarbetarnas handlande och dÄ indirekt deras motivation. Motivationen förekommer i olika former; inre och yttre motivation. UtifrÄn detta resonemang utgÄr uppsatsen frÄn frÄgestÀllningen ?Hur kan ekonomistyrningens utformning pÄverka motivationen hos medarbetarna i ett företag??Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga sambandet mellan motivation och ekonomistyrning i ett företag.

Patienter med borderline personlighetsstörning upplever svÄrt lidande; sjÀlvskadebeteende och suicidbeteende Àr vanligt.  Ett flertal studier visar att patienterna löper hög risk att avbryta behandling i förtid. Det Àr sÄledes angelÀget att motivera denna grupp att inleda och fullfölja behandling. Self-Determination Theory skiljer pÄ inre och yttre motivation och pekar pÄ att en patient som drivs av inre motivation har bÀttre förutsÀttningar för psykoterapi. En enkÀt- och intervjustudie genomfördes med patienter som deltog i en psykoedukativ introduktionskurs inför behandling med mentaliseringsbaserad terapi. Syftet var att deskriptivt undersöka pÄverkan av psykoedukation pÄ behandlingsmotivationen hos patienter med borderline personlighetsstörning.