Syfte: Syftet Àr att inom en given grupp individer undersöka hur olika former av belöningar och arbetsplatsrelaterade faktorer upplevs som motiverande pÄ en arbetsplats. Studien kommer att genomföras inom ett tillverkande industriföretag som tillÀmpar ett osedvanligt omfattande belöningssystem, vilket möjliggör att inom en och samma population studera hur ett flertal former av belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer upplevs som motiverande. Med dessa förutsÀttningar till stöd för vÄrt syfte vill vi dels komplettera tidigare kunskaper kring motivation inom organisationer och hur effektiva belöningssystem bör utformas, men Àven bidra med ny kunskap kring hur upplevelsen av studerade belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer förhÄller sig till varandra. Metod: Denna studie bygger pÄ en enkÀtundersökning genomförd bland samtliga 158 anstÀllda inom ett företag med ett omfattande belöningssystem i södra Sverige. En intervju med koncernens vice VD och HR-chef har genomförts för att fÄ en förstÄelse kring det aktuella belöningssystemet och eventuellt finna förklaringar eller delförklaringar till enkÀtundersökningens resultat.

Det hÀr arbetet handlar om elever och deras uppfattning om bild, hur en bild behandlas och betraktas av eleverna och vilken bildtyp som eleverna upplever nÀr de tÀnker pÄ bild. Undersökningen representerar tvÄ olika Äldersgrupper med elever pÄ 13-14 respektive 15-16 Är. UndersökningstillfÀllena har utförts vid tvÄ olika tidspunkter, den första gjordes vÄren 2008 och den andra vid hösten 2011. I arbetet kommer den eventuella pÄverkan av elevernas förkunskaper, Älder och det pedagogiska sammanhanget att beskrivas utifrÄn tidigare bildundersökningar och bildkategorisering. UtgÄngspunkten kommer att vara hur dessa pÄverkar deras syn pÄ bild.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och förstÄ hur elever som Àr nya pÄ en skola kan uppleva trygghet i bÄde fysisk och social miljö, samt bevara och/eller bygga upp sin inre trygghet. Inför studien granskades nationella riktlinjer och rÄd och genom litteraturstudier i Àmnena trygghet, lÀrande, grupprocesser och mÀnniskans grundlÀggande behov, lades en förförstÄelse för Àmnet. En hermeneutisk ansats var ledgivande under hela studien, i synnerhet under det analyserande och tolkande stadiet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre elever i blandade Äldrar i Äk 1-5. Det visade sig att eleverna hade behov av trygghet under den första tiden i en ny miljö och att de framförallt hittade den tryggheten i jÀmnÄriga kompisar.

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever pÄ gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrÄn att en upplevelse alltid Àr subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vÄr förförstÄelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstÄ ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.

Att byta jobb Àr kostsamt, bÄde för individen och för företaget.Men vad Àr det som gör att man stannar pÄ jobbet, Àr det kollegorna, lönen eller möjligheten till utveckling?Studien genomförs pÄ en kommun, fiktivt döpt till Solrosen en organisation som Àr uppdelad pÄ olika nÀmnder och aktiebolag. PÄ tre olika organisationer inom Solrosens kommun har sammanlagt sju intervjuer genomförts. Fem av intervjuerna var med personer i ledarpositioner och tvÄ av dem var med medarbetare. Intervjuerna och studien har varit av en kvalitativ art.Syftet med uppsatsen Àr att visa hur man anvÀnder verktyg sÄ som kompetensutveckling, se hur lÀrandet hos och utvecklingen av personalen pÄ arbetsplatsen ser ut och se hur man hanterar den befintliga kompetensen.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Opera i centrala Stockholm.DÄ byggnaden Àr vÀl synlig frÄn alla riktningar och i syfte att undvika de för byggnadstypen vanliga slutna vÀggpartierna, Àr byggnadens rum organiserade kring en ryggrad av scener och repetitionssalar. PÄ sÄ vis deltar byggnaden med sin omgivning dÀr ett extrovert yttre gömmer ett introvert inre. Publika utrymmen Àr förlagda i söder, mot utsikt och sol, medan arbetsutrymmen Àr förlagda i norr med ljus lÀmpligt för sÄvÀl mÄleri som kontorsarbete. Byggnaden kröker sig för att skapa ett allt eftersom vÀxande rum för den anlÀndande besökaren dÀr stadens rum blir byggnadens och vice versa. Byggnadens yttre struktur utgörs av trappstegsindelad rasterdurk som tillÄter att byggnaden anvÀnds som sittyta och bestigs som utsiktsplattform.

3 Sammandrag Titel: ?Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom SkÄnes universitetssjukhus? NivÄ: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson UtgivningsÄr: 2012 Handledare: Jonas Lundsten DÄ tidigare forskning inte fokuserat sÄ mycket pÄ ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna pÄ SkÄnes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrÄgor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen Àr att, med utgÄngspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anstÀllda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen . Vi har med en kvalitativ forskningsansats och Ätta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstÄende gemensamma mönster. VÄr studie visar pÄ att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmÄl som satts upp.

Titel:Vad medarbetarna behöver: En motivationsstudie med Self-Determination Theory i blickfÄngetNivÄ:KandidatnivÄ/C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:Liselotte Moll & Jessica JohanssonHandledare:Lars EkstrandDatum:maj 2013Bakgrund:I denna studie undersöks de grundlÀggande psykologiska behov som motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) har identifierat hos mÀnniskan. Dessa Àr autonomi, upplevt kompetens och kÀnslan av slÀktskap. SDT menar att tillfredsstÀlls dessa behov upplever individen en högre grad av motivation som utgÄr frÄn mÀnniskans inre drivkraft. Denna Àr stark och Àven mer svÄrpÄverkad i jÀmförelse med motivation som pÄverkas av yttre faktorer sÄ som exempelvis belöningar.Syfte: Syftet med denna studie Àr ta reda pÄ i vilken grad samsyn rÄder mellan medarbetare i olika verksamheter gÀllande de tre grundlÀggande psykologiska behoven, samt hur man med hjÀlp av denna information kan rikta sina insatser till medarbetarna för att öka motivationen.Metod: Det empiriska materialet har vi samlat in via en enkÀtundersökning inom ett fÄtal olika verksamheter. Antalet respondenter i undersökningen uppgick till 87 stycken och utifrÄn data som vi fÄtt fram har korrelationsanalyser genomförts för respektive behov och verksamhet.Resultat & slutsats: Korrelationsanalyserna har visat att samtliga verksamheter har ett behov dÀr flest identifierade samband har pÄtrÀffats och som Àr mer framtrÀdande Àn övriga behov.

Polisen har pÄ senare Är infört det nya avlyssningssÀkra radiosystemet RAKEL som har inneburit en heldel förÀndringar betrÀ%ande hur poliser i yttre tjÀnst kommunicerar med operatörer inne pÄlÀnskommunikationscentralen.Meningen med studien var att undersöka hur kommunikationen mellan poliser i yttre tjÀnst ochoperatörer inom lÀnskommunikationscentralen sker.För att undersöka situationen har intervjuer med poliser frÄn yttre tjÀnst samt ledningspersonal hoslÀnskommunikationscentralen gjorts.Studien visar att det !nns ett vÀlfungerande kommunikativt samarbete som genom olikakommunikationsverktyg gör det möjligt för poliser i yttre tjÀnst att snabbt ta del av viktig information.Det framgick ocksÄ att valet av kommunikationsverktyg inte alltid överensstÀmmer i den utstrÀckningsom Àr önskvÀrd frÄn ledningens sida..

Sammanfattning Emhart Glass AB Ă€r vĂ€rldsledande företag inom glasflasktillverkning. De konstruerar automatiserade maskiner som formar glasflaskor. I Sverige finns det tvĂ„ fabriker, en i Örebro och en i Sundsvall. I Örebro tillverkar man frĂ€mst reservdelar och nya delar till maskinerna medan man i Sundsvall monterar ihop maskinerna. Det finns totalt 15 olika fabriker och kontor över vĂ€rlden med huvudkontor i schweiziska Cham.    Eftersom Emhart Glass Örebro har för lĂ„nga stĂ€lltider pĂ„ nĂ„gra av deras maskiner ska det undersökas hur omstĂ€llningsarbetet gĂ„r till i dagslĂ€get och hur omstĂ€llningsarbetet skiljer sig Ă„t mellan operatörerna.

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har lÀnge anvÀnts som behandling för personer med lÀndryggssmÀrta. Det finns viss forskning som pÄvisar ortosens positiva effekt pÄ bÄde de fysiska och de psykologiska besvÀren. Det saknas dock studier pÄ hur personerna sjÀlva upplever ortosbÀrandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrÄn ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av anvÀndningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med lÀndryggssmÀrta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade pÄ en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av anvÀndandet förÀndrar kvalitet och kvantitet pÄ fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av anvÀndandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

Resultatet visar pÄ skillnader i olika motivationsfaktorers pÄverkan pÄ fastighetsmÀklare,           speciellt skillnader gÀllande inre och yttre faktorer. Resultatet har analyserats med hjÀlp av SDT. Vi har jÀmfört SDT modellen med Reiss och Maslows teorier i samma Àmne, trots mÄnga likheter upptÀckte vi Àven mÄnga skillnader mellan modellerna..

Svenska idrottsförbund konkurrerar idag om allt frÄn medieexponering och sponsorer till aktiva utövare och publik pÄ evenemangen. Svenska Friidrottsförbundet (SFIF) har genom en marknadsundersökning fÄtt reda pÄ vilka kÀrnvÀrden konsumenter associerar friidrotten med vilka visade sig vara sund, kul och familjeorienterad. SFIF strÀvar nu efter att förÀndra sin yttre bild genom att röra sig mot nya vÀrden sÄsom modern och fantasifull. Denna fallstudie avser att nÀrmare undersöka en förÀndring av kÀrnvÀrden i Svenska Friidrottsförbundet (SFIF). Vi fokuserar kring hur denna förÀndring Àr efterfrÄgad av samarbetspartners och varför en ideell organisation som SFIF strÀvar efter en sÄdan förÀndring.