MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Motivation Àr ett begrepp som vi alla nÄgon gÄng har kommit i kontakt med. Motivation behöver finnas för att en person ska vilja utföra en handling. Att som student ha motivation Àr viktigt för att kunna prestera bra. I den hÀr uppsatsen definierar vi motivation som lusten att studera. Brist pÄ motivation Àr det största hindret för inlÀrning i skolan.

Examensarbetet Àr en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkÀnt duktiga trÀnare. Studien har pÄ ett induktivt sÀtt undersökt hur dessa trÀnare praktiserar för att upprÀtthÄlla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem trÀnare Àr uppgiftsorienterade vilket innebÀr att de fokuserar pÄ individens individuella framsteg, istÀllet för pÄ resultatet. Detta tillvÀgagÄngssÀtt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsÀtter idrotta lÀngre upp i Äldern. Samtliga trÀnare arbetade med individuella samtal och pÄpekar att detta Àr ett viktigt instrument för att fÄ aktiva att komma över förluster och bibehÄlla en positiv motivation.

Tidningens personportrÀtt Àr en journalistisk genre som skiljer sig frÄn konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare Àn kritisk och granskande karaktÀr. I den hÀr uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personportrÀtt i tvÄ svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ?DN söndag? och Aftonbladets ?Söndag? konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personportrÀtt utifrÄn frÄgestÀllningen: vad i de valda personportrÀttens livsbeskrivningar vÀljer journalisten att se och hur beskrivs det? Syftet Àr att placera frÄgestÀllningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstÄnd och media som viktig social kunskapskÀlla och förmedlare av erfarenhet.

Syftet med studien Àr att utifrÄn en tidigare sjÀlvskadande kvinnas egen berÀttelse om sitt liv undersöka och försöka förstÄ hur hon upplevde sig sjÀlv och sin kropp i samband med sjÀlvskadebeteendet, samt undersöka hennes yttre sammanhangs betydelse för hennes behov av att skada sig sjÀlv. Syftet med studien Àr ocksÄ att undersöka sambandet mellan kropp, sjÀl och yttre sammanhang nÀr det gÀller hennes sjÀlvskadebeteende och dÀrmed bidra till ökad förstÄelse kring problematiken. För att försöka förstÄ detta har jag i denna kvalitativa undersökning valt att utgÄ frÄn narrativ metod och en livsberÀttelse. I analysarbetet har jag haft en induktiv ansats, dvs. jag har utgÄtt ifrÄn empirin och sökt fruktbara teorier för att förstÄ empirin.

Avsikten med studien Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, ett metakognitivt arbetssÀtt kan förbÀttra elevers matematiska förstÄelse och om det ocksÄ kan öka deras motivation inom matematik. Enligt forskning Àr metakognition en förutsÀttning för tÀnkande, kognition. NÀrmare 60 gymnasieelever har fÄtt prova pÄ ett metakognitivt arbetssÀtt. Resultatet av undersökningen visar pÄ en bristande metakognitiv förmÄga hos flertalet elever. Det visar ocksÄ pÄ att det finns ett samband mellan metakognitiv förmÄga och hur lustfyllt Àmnet Àr för eleven, hur stort sjÀlvförtroende eleven har och hur viktigt Àmnet upplevs..

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers uppfattningar, pÄ en specifik skola, om bakgrundsmusik pÄ lektioner i idrott och hÀlsa. Vi ville Àven se om valet av musik har nÄgon betydelse för elevernas instÀllning och motivation. Slutligen undersökte vi hur lÀrarna anvÀnder sig den musikanlÀggning som fanns i idrottssalen. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ undersökningsmetod med enkÀter, som delades ut till samtliga elever i Ärskurs nio pÄ en skola i Uppsala. Med enkÀterna fick vi fram deras uppfattningar om hur bakgrundsmusik kan pÄverka under en lektion i idrott och hÀlsa.

Studien Àr genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning pÄ Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartlÀggning av elevers möjligheter att pÄverka skolans förbÀttringsarbeten pÄ olika nivÄer. Metoden som anvÀnts för studien Àr intervjuer med fyra rektorer, fyra lÀrare och enkÀter med 85 elever i Är 5, Är 6 och Är 9. Intervjuer och enkÀter har genomförts pÄ tre skolenheter i tvÄ kommuner i Sydsverige. Resultatet visar pÄ att förbÀttringsarbeten Àr en stÀndigt pÄgÄende process, att formellt elevinflytande fungerar vÀl pÄ de undersökta skolorna.

Dikterna "SjÀlvbiografi" och "Partitur" kan ses som ett bidrag till 60-talets seenderelativistiska litterÀra debatt, genom att de visar hur ett liv som Àr prÀglat av 'osynlighet' och oförstÄende kan uppfattas som ett "döden-i-livet"-tillstÄnd. Men de visar Àven hur man genom dialog kan Ästadkomma en förÀndring. I "SjÀlvbiografi" synliggörs tvÄ dialoger. En inre dialog i form av minnets cirkularitet mellan nu och dÄ och en yttre mellanmÀnsklig dialog som blir synlig genom diktjagets replik. I dessa dialogers möte formas en kritik mot patriarkatets selektiva seende, i sÄvÀl den litterÀra traditionen som den samtida seenderelativistiska litterÀra debatten. Kritiken kommer till uttryck i potatismetaforen och visar att en ohÀlsosam yttre miljö pÄverkar det inre och gör att en 'osynlig' mÀnniska, bildligt talat, ruttnar bort.

Livs- och karriÀrplanering (LKP) Àr en strukturerad tidsbegrÀnsad form av coaching som undersöker tre frÄgestÀllningar: Vem Àr jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem coacher och fem klienter om deras upplevelse av vad som driver coachingprocessen framÄt i LKP. Resultaten visar en samstÀmmig syn mellan coacher och klienter avseende de framtrÀdande faktorerna som pÄverkar LKP-processen i en för klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa Àr samtalen mellan coachen och klienten, en professionell och empatisk relation mellan coach och klient, metoden med dess upplÀgg samt klientens hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan coach och klient samt klientens motivation ocksÄ bidrar till en positiv utveckling av processen.

Examensarbetet Àr en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkÀnt duktiga trÀnare. Studien har pÄ ett induktivt sÀtt undersökt hur dessa trÀnare praktiserar för att upprÀtthÄlla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem trÀnare Àr uppgiftsorienterade vilket innebÀr att de fokuserar pÄ individens individuella framsteg, istÀllet för pÄ resultatet. Detta tillvÀgagÄngssÀtt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsÀtter idrotta lÀngre upp i Äldern. Samtliga trÀnare arbetade med individuella samtal och pÄpekar att detta Àr ett viktigt instrument för att fÄ aktiva att komma över förluster och bibehÄlla en positiv motivation.

Den ökade fokusen kring trÀning och utseende Àr nÄgot som uppmÀrksammats mer under senare tid och dÀrmed uppstod tanken kring vad som motiverar till styrketrÀning. Nyfikenheten kring just styrketrÀning grundar sig i att den Àr individuell och motivationen som finns ligger hos individen och inte hos en grupp mÀnniskor dÄ det inte Àr en lagidrott. Den ökade fokusen pÄ trÀningen vÀckte ett intresse för hur de som styrketrÀnar motiveras och vad som motiverar dem. Undersökningen gjordes pÄ Friskis&Svettis GÀvle pÄ grund av att de menar att de lever efter en verksamhetsidé och vÀrderingar som flyttar fokusen frÄn trÀningshetsen till att det ska vara roligt att trÀna, vilket vi finner vÀldigt intressant. Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar motionÀrer till att trÀna pÄ gym.

I uppsatsen har vi valt att undersöka de motivationsfaktorer som ligger till bakgrund för att arbeta inom en kreativ miljö och huruvida det finns andra faktorer som pÄverkar den enskilde individens motivation. En kvalitativ undersökning har gjorts dels i tvÄ fokusgrupper (team) och dels som intervjuer med fokusgruppernas teamledare inom företaget, Ubisoft Massive Entertainment AB. För att ha ett bÀttre underlag innan intervjutillfÀllena har vi studerat olika teorier och artiklar som knyter an till de frÄgestÀllningar som vi har valt att stÀlla. Avslutningsvis har det empiriska materialet analyserats och diskuterats utifrÄn de teorier som handlar om motivation och kreativitet. Resultatet av undersökningen visar pÄ tre övergripande omrÄden som pÄverkar motivationen.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

Uppsatsen berör hur sÀljares motivation till sin arbetsuppgift pÄ ett bilföretag pÄverkas av företagets rÄdande belöningssystem genom en fallstudie. För att fÄ en bredare förstÄelse för vad som motiverar sÀljarna sÄ undersöker fallstudien ifall det finns andra faktorer Àn belöningssystemet som pÄverkar sÀljarna. Med hjÀlp av motivationsteorier som förklarar vad som driver anstÀllda till att motiveras pÄ jobbet, samt om syftet med belöningssystemets utformande sÄ formuleras en enkÀtundersökning dÀr de anstÀllda sÀljarna fÄr svara i vilken grad de instÀmmer pÄ pÄstÄenden som berör deras arbetsförhÄllanden. Resultaten analyseras i termer av vilka faktorer som sÀljarna anser vara drivande i deras dagliga arbete. För att fÄ en större insikt om hur företagets belöningssystem Àr utformat utförs en intervju med en platschef.