Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar.Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen.Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte har varit att kartlägga gymnasieelevers motivationstyp, allsidiga rörelsekompetens samt grad av fysisk aktivitet i fem klasser på en skola i centrala Stockholm. Frågeställningarna var följande: Finns det skillnader i grad av fysisk aktivitet hos gymnasieeleverna med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Finns det skillnader i typ av motivationen till idrott och hälsa hos elever med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Hur ser gymnasieelevernas allsidiga rörelsekompetens ut? MetodMetoderna som använts i studien är observation samt en kvantitativ enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Urvalet innehöll fem gymnasieklasser i år två bestående av 138 elever på en kommunal skola i centrala Stockholm.

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar.Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen.Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Bakgrund                Jag har valt att skriva om elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Då bedömning ökar i omfattning och sker allt tidigare i skolåren ställs höga krav på likvärdighet och rättvisa i bedömning. Hur bedömning eventuellt inverkar på elevers motivation, självkänsla och vidare lärande, blir då viktigt att skaffa kunskap om. Syfte                        Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Vad har elever för känslor inför att bli bedömda och hur uppfattar de syftet med bedömning? Jag vill även ta reda på hur resultat och respons uppfattas av elever. Metod                      Jag valde en kvalitativ ansats i min studie.

Denna uppsats syftar till att undersöka om ledarutveckling fyller det kompetensbehov den avser, samt vilka andra förutsättningar det finns för lärande inom Polismyndigheten i Västra Götaland. Med detta hoppas vi öka förståelsen för hur medarbetarna upplever intern ledarutveckling samt i vilken mening utbildning har påverkat deras arbetsprestation. Vi har utgått från två pedagogiska teorier om sociokulturellt lärande och erfarenhetsbaserat lärande i vår teoretiska referensram. Vi har även använt oss av teorier som behandlar ämnena lärande i arbetet, motivation till lärande samt kompetens- och ledarutveckling. Den tidigare forskning vi utgått från handlar om utbildning, ledarskap och lärande inom Polisen och annan offentlig verksamhet.Uppsatsen är en kvalitativ studie där den empiriska delen grundas i sju intervjuer med yttre polisbefäl inom Polismyndigheten i Västra Götaland.

Bemanningsbranschen växer och allt fler personer blir anställda via bemanningsföretag. Bemanningsföretagens viktigaste uppgift är att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. De gör det lättare för företagen att snabbt anpassa arbetsstyrkan till efterfrågan. Samtidigt finns problem och risker med att hyra in personal. Flertalet studier kring dessa problem tangerar ämnena motivation och/eller inhyrda medarbetare, men forskningen är begränsad vad gäller inhyrda medarbetares motivation.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka självkänslans betydelse för motivation och skolprestationer samt att ge förslag på metoder för att gynna självkänslan. Självkänsla är ett komplext ämne och undersökningen fokuserar på att ge en övergripande redogörelse av frågeställningarna genom en granskning av relevant litteratur, artiklar och en avhandling. Resultatet visar att självkänslan har betydelse för motivationen och prestationerna och att individer med hög självkänsla utgår mer ifrån inre motivationsfaktorer och drömmar när de planerar sin framtid än de individer som har låg självkänsla. Även miljön påverkar självkänslan och motivationen då individer i en osäker och främmande miljö kan känna tveksamhet kring sin egen förmåga och sitt engagemang. Två begrepp som ofta blandas ihop är självkänsla och självförtroende och båda två tenderar att påverka prestationer och motivation. För att gynna självkänslan är det viktigt att se och förstå att eleverna är enskilda individer som påverkas av både sociala och fysiologiska faktorer. Positiv återkoppling, stödjande omgivning och ärligt bemötande gynnar självkänslan..

För att undersöka vad som motiverar människor att arbeta ideellt inom idrottsföreningar med Self-Determination theory och Functional approach som grund, samt om det råder någon skillnad beroende på ålder och antal timmar människor lägger på sitt ideella engagemang, skickades en enkät ut till ideellt engagerade i fyra olika idrottsföreningar. Av de 125 deltagarnas resultat visade det sig att de yngre deltagarna i högre grad motiverades av karriärfunktion i Functional approach. Kontrollerad motivation från Self-Determination theory var vanligare bland dem som spenderade över tre timmar på det ideella arbetet. Gemensamt för deltagarna var att de i störst grad drevs av autonom motivation från Self-Determination theory, det vill säga den inre viljan att göra något. Detta tyder på att det var självutvecklande, egenvinnande motiv som motiverade denna studies deltagare till ideellt arbete..

Syfte: Syftet är att inom en given grupp individer undersöka hur olika former av belöningar och arbetsplatsrelaterade faktorer upplevs som motiverande på en arbetsplats. Studien kommer att genomföras inom ett tillverkande industriföretag som tillämpar ett osedvanligt omfattande belöningssystem, vilket möjliggör att inom en och samma population studera hur ett flertal former av belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer upplevs som motiverande. Med dessa förutsättningar till stöd för vårt syfte vill vi dels komplettera tidigare kunskaper kring motivation inom organisationer och hur effektiva belöningssystem bör utformas, men även bidra med ny kunskap kring hur upplevelsen av studerade belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer förhåller sig till varandra. Metod: Denna studie bygger på en enkätundersökning genomförd bland samtliga 158 anställda inom ett företag med ett omfattande belöningssystem i södra Sverige. En intervju med koncernens vice VD och HR-chef har genomförts för att få en förståelse kring det aktuella belöningssystemet och eventuellt finna förklaringar eller delförklaringar till enkätundersökningens resultat.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

Arbetsmotivation är ett välstuderat område inom arbetspsykologin. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka om faktorerna kön, ålder och empati hos ledaren predicerar inrerespektive yttre arbetsmotivation. Även könsskillnader i arbetstillfredsställelse beroende påanställningstidens längd undersöktes. I denna kvantitativa studie deltog säljare och tjänstemäninom privata sektorn. Av dessa var 43 kvinnor och 56 män.

Kommunen har som mål i samhällsbyggandet att förnya och förtäta det bebyggda stadsområdet. De vill fortsätta med stadsbyggandet bland annat längs med Bäveån till Inre Hamnområdet. Kommunen vill även ha en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och service. Att förnya och förtäta i befintliga områden, i det här fallet Inre hamnområdet, leder därför till korta avstånd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre Hamnområdet kommer centrum att utökas mot sydväst och därmed få större vattenkontakt.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att identifiera om det är möjligt att utforma ett belöningssystem som är väl avvägt mellan produktivitet och produktkvalitet. Samt att försöka se om liknande belöningssystem leder till målöverensstämmelse mellan ledning och anställda. Dessutom finns ett delsyfte som behandlar förbättringsförslag för belöningssystemet i det undersökta företaget. De teorier som vi har använt i denna uppsats behandlar belöningssystem på ett systematiskt sätt. Teorierna behandlar ekonomistyrning, mål, motivation samt inre och yttre effektivitet.

Arbetstillfredssta?llelse har ma?nga varierande definitioner. Gemensamt a?r att det handlar om hur tillfreds individen a?r med sitt arbete. Syftet med studien var att ja?mfo?ra va?rd- och bankansta?llda fo?r att se hur de skiljer sig a?t i upplevelsen av inre, yttre och generell arbetstillfredssta?llelse, var skillnaden ligger och hur viktig arbetsmotivationen a?r fo?r arbetstillfredssta?llelse.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att försöka ta reda på vad som motiverar framgångsrika elitidrottare. För att besvara syftet används följande frågeställningar: Hur kom dem i kontakt med idrotten?Hur har med- och motgångar hanterats?Vad är det som har drivit dem framåt?Finns det någon person/personer som har betytt väldigt mycket för dem?Vilken är den viktigaste egenskapen för att nå framgång enligt dem?MetodEn kvalitativ metod har använts där fyra stycken individer varav två män och två kvinnor har intervjuats. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva kampsportare mellan 20 och 35 år. Urvalet grundades på goda meriter både nationellt och internationellt.