Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i sin undervisning i idrott och hÀlsa motiverar elever i Ärskurs 1-6  till ett bestÄende intresse för regelbunden fysisk aktivitet och livslÄngt lÀrande av god hÀlsaHur resonerar lÀrare kring fysisk aktivitet och motivation?Hur motiverar lÀrare sina elever till fysisk aktivitet i undervisningen idrott och hÀlsa? Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer. Jag har intervjuat sju lÀrare samt observerat deras undervisning. Jag spelade in samtliga intervjuer samt transkriberade alla. Jag hade inget bortfall, alla intervjuer och observationer genomfördes pÄ utsatt tid och plats.Motivationsteorier och meningsskapande logiker Àr de teoretiska perspektiven som anvÀnds i studien. Samtliga lÀrare motiverade elever till fysisk aktivitet genom stÀndigt roliga lekar och spÀnningsfyllda aktiviteter.

Arbetstagarnas motivation har blivit allt viktigare för företagens produktivitet och effektivitet. MÄnga menar att en motiverad personal gör en bÀttre prestation vilket leder till att företagen fÄr en ökad produktivitet. Syftet med detta arbete var att undersöka hur arbetsuppgiften pÄverkar de anstÀlldas motivation och prestation, och följande frÄgestÀllningar stÀlldes: Blir arbetsprestationen bÀttre nÀr arbetets motiverande potential Àr högre? Blir den inre arbetsmotivationen högre nÀr arbetets motiverande potential Àr högre? Blir arbetsprestationen bÀttre nÀr den inre arbetsmotivationen Àr högre? Vilket av fem karaktÀrsdrag Àr minst representerad? Vilka skillnader finns mellan de anstÀlldas motiverande potential?Hackman och Oldhams (1980) teori utgÄr frÄn vilka karaktÀrsdrag en arbetsuppgift innehÄller. KaraktÀrsdragen Àr variation av fÀrdigheter, uppgiftens identitet, uppgiftens betydelse, autonomi och feedback frÄn arbetet.

SammanfattningSyftet med denna studie var att ta reda pÄ hur yttre och inre faktorer pÄverkar pedagogens arbete och hur det styrs frÄn huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger bÄde möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa metoder, intervju och observation, för att fÄ bÄde en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt pÄverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har anvÀnts dÀr föresatsen var att fÄ se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade pÄ tre förskolechefer, tre förskollÀrare och tre barnskötare. 22 mindre observationer pÄ tvÄ förskolor har Àven utförts.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka om och hur idrottslÀrare motiverar elever till aktivt deltagande pÄ idrottslektionerna.MetodMed kvalitativ metod har jag valt att intervjua tre verksamma idrottslÀrare i en ort söder om Stockholm. LÀrarna undervisar elever frÄn Ärskurs 4-9 och Àr alla nyanstÀllda pÄ skolan. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Jag har Àven observerat dessa lÀrare.ResultatI resultatet finner jag att mÄnga elever redan Àr motiverade till idrott dÄ de antingen idrottar pÄ fritiden eller har bra betyg som mÄl, dock framkommer det att lÀrarna har svÄrt att motivera elever som inte Àr intresserade av idrott och betyg. I resultatet visar jag Àven hur lÀrarna gÄr till vÀga nÀr de vÀl tÀnker pÄ att motivera eleverna.SlutsatsProblematiken kring att motivera elever Àr svÄr dÄ alla elever mÄste motiveras samtidigt.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning i Ärskurs 1, pÄ vilka grunder de vÀljer metod för lÀsinlÀrning och hur lÀrarna resonerar kring lÀromedel, höglÀsning samt hur de skapar lÀsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i Ärskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lÀrarna anser att man mÄste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bÀsta lÀsinlÀrningen. Tre lÀrare utgÄr frÄn specifika metoder och arbetssÀtt vilka Àr Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssÀtt med laborativt material. Resterande har inte nÄgon utarbetad pedagogik i sin undervisning. HöglÀsning förekommer hos samtliga lÀrare dÀr syftet Àr att vÀcka lÀsintresse.

Forskning visar att anhörigvÄrdaren upplever glÀdje och nÀrhet tillsammans med nÀrstÄende trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att mÄ bra och att stÀrka hÀlsan som anhörigvÄrdare. Intervjuer med fem anhörigvÄrdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehÄllsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hÀlsa.

I Sverige klassificeras tobaksberoende som en sjukdom och beroendet kan Àven leda till uppkomsten av andra sjukdomar. Sjuksköterskans skyldighet Àr att frÀmja hÀlsa och förebygga sjukdom. Av den anledningen riktades syftet med denna litteraturstudie mot att undersöka sjuksköterskans roll vid tobaks interventioner. Litteraturstudien grundades pÄ fem vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Artiklarna erhölls frÄn databasen PubMed och sökmotorn Google.

I denna studie anvÀnds Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhÄller sig till begreppet motivation samt hur de gÄr till vÀga för att öka motivationen bland anstÀllda, trots ekonomiska begrÀnsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmÀnintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning pÄ omrÄdet. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier sÄsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktÀristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer pÄ Mölndals Stad sammanstÀlls i vÄrt empiriska material med inriktning pÄ de intervjuades Äsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vÄr studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det frÀmst handlar om att de sÀllan Àr allmÀn kÀnda, varken för ledaren eller anstÀllda. Detta beror pÄ att motivationssystem ofta förknippas med vÀl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltsÄ inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att undersöka vad som eventuellt kan pÄverkapedagoger och lÀrare pÄ Svenska skolan i ett sydeuropeiskt land i deras arbete med att uppnÄmÄlet: En skola för alla. VÄra frÄgestÀllningar har varit;- Vad pÄverkar pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?- Hur pÄverkas pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?Metod och materialVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande löpandedirektobservationer, kategoriseringsobservationen on-off och enskilda intervjuer för att fÄ svarpÄ vÄrt syfte med dess frÄgestÀllningar. Vi har observerat 30 barn och elever i förskolan ochskolan, tre pedagoger samt tvÄ lÀrare. Vi har Àven valt att genomföra enskilda intervjuer medelever, pedagoger och lÀrare.

Vi har i den hÀr uppsatsen valt att undersöka om den familjeterapeutiska metoden reflekterande team gÄr att anvÀnda som reflektionsmodell för att efterarbeta en teaterupplevelse i gymnasieskolan. Vi har genomfört en studie pÄ tre olika gymnasieskolor i en skÄnsk stad. UndersökningstillfÀllena började med att vi spelade upp Harold Pinters ?I vÀntan pÄ Wilson? för eleverna för att efter förestÀllningen genomföra ett reflekterande arbete med en pedagogisk variant av metoden reflekterande team. Gruppen bildade tvÄ cirklar av stolar, en inre och en yttre, med lika mÄnga deltagare i bÄda cirklar.

I dennna uppsats Àr syftet att undersöka hur fyra gymnasielÀrare i svenska och/eller religion pÄ teoretiska gymnasieprogram förhÄller sig till bedömning av elevarbeten inlÀmnade efter elutdatum. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka argument lÀrarna har för sitt bedömningssÀtt samt vilka ramfaktorerna Àe som kan tÀnkas styra deras möjligheter och begrÀnsningar. Med elevarbeten menar vi enskilda, skriftliga inlÀmningsarbeten. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer med utgÄngspunkt i en intervjuguide och utgÄr frÄn den fenomenografiska ansatsen för att lyfta fram lÀranas uppfattningar som dÀrefter tolkas utifrÄn ramfaktorteorin dÀr vi utröner sÄvÀl yttre som inre ramar. LÀrarnas uppfattningar delas in i tre huvudkategorier: slutdatum - absolut, stöd i styrdokumenten samt disskussioner kring slutdatum mellan kolleger.

Studiens syfte Àr att undersöka arbetsmotivation och motivationsfaktorer hos anstÀllda med korttidskontrakt pÄ ett företag som arbetar med sÄdana praktiker. De formulerade frÄgestÀllningarna Àr: Hur anser anstÀllda med korttidskontrakt att deras arbetsmotivation pÄverkas av de osÀkra arbetsförhÄllandena? Vilka motivationsfaktorer Àr viktiga för dem? Vilka strategier har de för att motivera sig? Empirin bygger pÄ intervjuer genomförda med 6 respondenter pÄ ett företag som utgör typfallet för studien. Den teoretiska referensramen bestÄr av Deci och Ryans definition av inre och yttre motivation och Herzbergs tvÄfaktorsteori. Tidigare framforskade resultat med koppling till nÀmnda teorier har legat till grund för databearbetningen.Ur resultatet kan utlÀsas att anstÀllda med osÀkra arbetsvillkor motiveras av givande arbetsuppgifter, att genom sitt jobb ha möjlighet att hjÀlpa andra mÀnniskor.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka strategier elever vÀljer nÀr de ska lösaett matematiskt problem. Vi genomförde en observation och nio individuellaintervjuer med elever i Ärskurs 3. De fick lösa ett matematiskt problem somobserverades. UtifrÄn elevernas lösningar genomförde vi sedan intervjuer för attta reda pÄ vilka strategier de valt att anvÀnda för att lösa problemet. Resultatet avelevernas lösningar visade pÄ flera olika lösningsstrategier.

Uppsatsen gör en första ansats att utifrÄn befintliga organisationsteorier definiera de faktorer vilka pÄverkar Försvarsmakten och R3-organisationen. Oganisations-teorierna pekar pÄ yttre krafter sÄ som politik, ekonomi och teknologi samt inre logik-faktorer, vilka bestÄr av sociala processer som utvecklas och pÄverkar det klimat som prÀglar en organisation.Förutom yttre krafter och inre logik, pÄverkar Àven organisationsformen en organisation. Inom Försvarsmakten och dess underorganisationer, dÀribland R3, Àr organisationsformen till övervÀgande del hierarkisk. Ett vÀlanpassat och dubbelriktat informationsutbyte mellan de olika nivÄerna inom hierarkin gör den vÀlfungerande och effektiv. Inom R3-organisationen finns detta informationsutbyte bland annat mellan funktionsutvecklaren och utbildningsförbanden.