Syftet med studien var att undersöka SPIRA-projektets deltagares uppfattningar om motivation och uppfattningar om projektets eventuella pÄverkan pÄ motivationen. Samt uppfattningar hos nÄgra tidigare deltagare i projektet. SPIRA-projektets syfte Àr att stÀrka kompetensen hos sina deltagare och mÄlgruppen Àr individer som varit arbetslösa i ett Är eller mer, alternativt sjukskrivna i minst sex mÄnader. Tidigare forskning inom arbetslöshet och motivation tyder pÄ att de individer som drivs av en motivation med en hög grad autonomi har en större chans att vara lyckosamma. De anses Àven vara mer ihÀrdiga i sitt arbetssökande och har ett högre vÀlmÄende Àn de som drivs av motivation med en lÄg grad autonomi.

En kvantitativ studie med syftet att undersöka chefers arbetsmotivation i en större svensk koncern med runt 1000 anstÀllda har genomförts. Vi har anvÀnt Self- determination theory (Deci & Ryan, 2008a) samt Tremblay, Blanchard, Taylor, Pelletier och Villeneuves (2009) WEIMS-test (The work extrinsic and intrinsic motivation scale) som teoretiskt underlag i studien. Vi fokuserade pÄ att jÀmföra skillnader i arbetsmotivation utifrÄn Älder och chefsposition samt att koppla arbetsmotivation till produktivitet. Totalt deltog 102 chefer, 27 av dem var arbetsledare, 54 var mellanchefer och 21 var högre chefer. Resultatet visade att cheferna i större utstrÀckning motiverades av inre motivationshöjande faktorer Àn av yttre motivationshöjande faktorer.

Individer med ett psykiskt funktionshinder har varit en del av en het debatt som pÄgÄtt i Sverige en lÀngre tid. Att ha bÄde ett psykiskt funktionshinder och ett missbruk kallas för att ha en Dubbeldiagnos, (DD). Denna studie vill undersöka hur vÄrdpersonal upplever sitt arbete med att motivera brukare med DD till att förÀndra sin dagliga livsföring. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med vÄrdpersonal, sammanlagt 12 intervjuer. VÄrdpersonalen upplever sitt arbete som mycket positivt men att en kÀnsla av frustration uppkommer dÄ framsteg sker i en mycket lÄngsam process.

Föreningsidrotten ökar men fortfarande Àr det mÄnga ungdomar som inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva. MÄnga undersökningar har gjorts angÄende motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det Àr som motiverar ungdomar att börja idrotta Àr inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, skulle detta kunna hjÀlpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det Àr ocksÄ viktigt att undersöka om det Àr nÄgon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder.

Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats, unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d under skoldagen. Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser. Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och dokumentanalysen avser skolan som institution. De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar samverkan inom skolans organisation.

Denna studie syftar till att undersöka hur den enskilde bildlÀrarens stoffurval och Àmnesplanering kan förklaras i relation till bildÀmnets inre och yttre pÄverkande faktorer samt se vilka skillnader och likheter som finns angÄende dessa i bildlÀrarnas Àmnesplaneringar. Studien Àr gjord utifrÄn tvÄ forskningsperspektiv ? praktiskt yrkesteori och ramfaktorsteori. Fyra kvalitativa samtalsintervjuer har gjorts med bildlÀrare pÄ fyra olika skolor i Uppsala lÀn. Studien visar att de tvÄ största pÄverkande faktorerna Àr styrdokumenten och den enskilde bildlÀrarens Àmneskonception.

Utvecklingen av ett alltmer konsumtionistisktförhÄllningssÀtt till livet har lett till en resultatdriven instÀllning hosmÀnniskan. Att samhÀllet befinner sig i stÀndig förÀndring och dÀr förhÄllandettill tiden Àr flytande mÀrks mest i storstÀderna. Tempot Àr högt ochfokuseringen ligger pÄ det yttre snarare Àn det inre. Syftet med denna studieÀr dÀrmed att förstÄ och tolka de upplevelser och reflektioner som storstadsmÀnniskanhar i relation till den inre tillfredstÀllelsen. Studien belyser de faktorersom spelar in nÀr mÀnniskan i dagens samhÀlle talar om inre tillfredstÀllelse.Den tidigare forskningen Àr övervÀgande kvantitativ och belyser samhÀlletspÄverkan pÄ individen och hennes vÀlbefinnande, dÀribland har Zygmunt Baumansteori om konsumtionssamhÀllet behandlats som tidigare forskning.

Denna uppsats behandlar effektivitetsmÀtning inom VÀgverket. Syftet Àr att analysera sammansÀttningen av effektivitetsmÄtt och hur dessa prioriteras bland de mÄtt som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av VÀgverkets effektivitetsmÄtt undersöks och analyseras utifrÄn dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen Àr av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen efterstrÀvas. MÄtten Àr erhÄllna frÄn VÀgverket, kompletterande mÄttinformation Àr insamlad frÄn personal pÄ VÀgverket samt frÄn dess mÄl och mÄttdatabas.

Syftet med undersökningen var att undersöka och förstÄ hur en förÀndringsprocess ser ut med koppling till motivation. Individerna som deltog hade alla förÀndrat ett livshotande eller potentiellt livshotande beteende. Man har utgÄtt frÄn den transteoretiska modellen och undersökt huruvida respondenterna följt modellens stadier av beredskap i sin process mot ett mer hÀlsosamt beteendemönster. Man anvÀnde sig av en öppen intervju för att undersöka djupet i respondenternas utsagor. Resultatet visade bland annat pÄ att den inre motivationen Àr essentiell vid vidmakthÄllandet av det nya beteendet och att gemenskapen i olika stödgrupper respondenterna deltagit i vÀgde tungt för den yttre motivationen.   .

Denna studie syftar till att, utifrÄn ett personal- och brukarperspektiv, undersöka vilka yttre och inre maktaspekter som kommer till uttryck och pÄverkar CM-teamets arbete samt hur dessa maktaspekter tar sig i uttryck i relations- och motivationsarbetet. CM-teamet Àr en verksamhet som arbetar för att samordna insatser frÄn kommun och landsting för de individer som har ett vÄrdbehov för sitt missbruk och sin psykiska problematik och som faller mellan stolarna. Denna studie Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr materialet analyserades med hjÀlp av meningskoncentrering. Vi har gjort intervjuer med sÄvÀl personal som brukare pÄ CM-teamet för att belysa tvÄ perspektiv av verksamhetens arbete. Resultatet visar pÄ att de yttre maktaspekterna dels pÄverkar och begrÀnsar CM-teamets arbete men Àven pÄverkar de inre maktaspekterna vilket tar sig uttryck i paternalism frÄn personalens sida.

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i Àmnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan anvÀnda sig av motivationsteorier nÀr man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. UtifrÄn vÄr studie faststÀllde vi tre olika undervisningsmetoder dÀr vi strÀvade efter att tillgodose och vÀcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod.

Verksamheter Àr idag utsatta för olika hot och faror, i form av bÄde yttre och inre angrepp. Ett angrepp orsakar ofta ett avbrott och det kan bli mycket kostsamt. Att ringa in de olika riskerna och planera för hur de ska hanteras, kan spara mycket pengar och Àr sÄledes viktigt för verksamheten.De yttre angreppen kan frÀmst förebyggas med olika tekniska lösningar, medan de inre angreppen har en annan form av lösning. Den hotbild som finns mot företag idag, Àr att mer Àn en tredjedel av de angrepp som sker Àr av typen inre angrepp, dÀrför Àr det viktigt att hitta de sÀkerhetsÄtgÀrder som pÄ effektivaste sÀtt kan förebygga dessa.Med detta arbete har jag försökt belysa vilka de viktigaste sÀkerhetsÄtgÀrderna Àr för att förebygga de inre angreppen. I rapporten har jag beskrivit kortfattat vad det finns för olika hot och faror mot en verksamhet.

Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka vilka faktorer som motiverar gymnasielever i ÅK 1-3 att studera och lĂ€ra sig mer. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation och motivationsteorier. Med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning ville jag se: 1. Vilka faktorer motiverar elever att lĂ€ra sig? 2. Vilka motivationsfaktorer kan pĂ„verkas av lĂ€rare och vilka ligger utanför lĂ€rares pĂ„verkan? Sammanfattningsvis pekar resultaten pĂ„ att eleverna motiveras av olika faktorer som samspelar med varandra.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för korrelationer mellan dispositionell mindfulness, pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Birrer, Röthlin & Morgan, 2012). Modellen testas genom att (1) undersöka korrelationer mellan dispositionell mindfulness och pĂ„verkansmekanismer (Emotionsreglering, Klarsynthet och Ältande). (2) Undersöka korrelationer mellan pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Motoriska fĂ€rdigheter, AnspĂ€nningsreglering, Motivation och CopingförmĂ„ga). (3) Dessutom undersöktes Ă€ven korrelationer mellan idrottspsykologiska fĂ€rdigheter och sjĂ€lvskattad idrottsprestation (TĂ€vlings- respektive trĂ€ningsprestation). I studien deltog 242 elitidrottare frĂ„n idrottsföreningar i sydvĂ€stra Sverige.

In an organizational change process, motivated employees are considered an asset. Work motivation can both be seen as situational and as a stable individual characteristic. The present study attempts to investigate how the employees at the Social Insurance Office in Scania experience the present organizational change by focusing on work motivation and well-being. Both questionnaires and interviews were adopted to examine the area of interest. Findings indicate that the organizational change is considered chaotic but necessary by the employees.