Problemformulering: Kan CSR sta?rka varuma?rket inom branschen fo?r kla?der och skor och pa? vilka sa?tt kan fo?retag na? ut med tydlig information om sitt CSR- arbete till konsumenten?Syfte: Uppsatsen syfte a?r att skapa en fo?rsta?else kring CSR inom omra?det fo?r kla?der och skor samt klargo?ra de mo?jligheter som finns att fo?rmedla ut ett fo?retags ansvarstagande. Det ha?r go?r vi genom att analysera och utreda:Pa? vilket sa?tt fo?retag inom detaljhandeln arbetar med Corporate Social Responsibility samt hur fo?retag upplever kundens intresse inom omra?det.Hur fo?retag kommunicerar sitt CSR-arbete ut mot kund.Den pa?verkan CSR kan ha pa? ett fo?retags varuma?rke.Metod:Uppsatsen har grundats pa? en kvalitativ forskningsmetod, tillva?gaga?ngssa?ttet har formats genom en abduktiv ansats. Fo?r att skapa en djup fo?rsta?else har vi haft sju semi-strukturerade intervjuer med respondenter som har kunskap inom omra?dena fo?r CSR, kommunikation och varuma?rken.Slutssats: Uppsatsen tyder pa? att det a?r av stor vikt att fo?retag arbetar med CSR samt att de kommunicerar detta till kunden.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

I denna uppsats har vi studerat tillgången av natur, med skolor i stadsdelsnämnd (SDN) Centrum i Göteborg som utgångspunkt och även förekomsten av naturinslag på skolgårdarna. Naturkontakt är viktigt för barns välmående, såväl hälsa som utveckling av motorik och fantasi. Barn som vistas i natur visar också mindre ångest och oro. Tillgången på områden som kan erbjuda naturkontakt och som barn kan vistas på är därför av stor vikt. Barns fria rörlighet är begränsad, på grund av de fysiska möjligheterna till hög rörlighet och att den fria rörligheten vidare kan begränsas av regler uppsatta av föräldrar och skola.

Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att få information omfritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:Vårterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar använder sig av och efterfrågar för att få information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i årskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna främst får information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar även att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet är lättare att ta till sig än information som fås via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick är en bra informationskanal för att få information om fritidsaktiviteter..

Jag har gjort en kvalitativ underso?kning av elevers uppfattningar av energi, energisystemet och sinegen och ma?nniskans roll i detta system. Fokus har varit pa? karakta?ren av elevernas beskrivningar; vardagliga, samha?lleliga eller naturvetenskapliga, och om dessa har na?got samband med elevernas uppfattning av sin egen roll i samha?llets stra?van mot en ha?llbara utveckling. Underso?kningen bygger pa? en fenomenografisk analys av intervjuer genomfo?rda med sex elever i a?rskurs 9.

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.

SammanfattninSammanfattning I många städer lägger industrier ner eller flyttar ut från stan. Detta medför att gamla hamnområden blir lediga och kan omvandlas. De blir istället nya attraktiva bostadsområden och populära platser för stadens invånare att röra sig i. Ån Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en västlig och östlig del. Den upplevs idag mer som en barriär än som en tillgång för staden. Kommunen har påbörjat arbetet med att ?vända? staden mot Nissan, men det finns mycket kvar att göra. I arbetet delar jag in Nissan i tre steg där jag först tittar mer övergripande på området runt Nissan från Frennarp i norr till hamnen i söder.

Titel: Samspelet mellan anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningar och personalomsa?ttning i fo?retag.Niva?: C-uppsats i a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Madelene Hassa och Rebecca NormanHandledare: Stig So?rling och Tomas Ka?llquistDatum: 2015 ? JanuariBakgrund: I dagens konkurrenskraftiga samha?lle har det blivit allt viktigare fo?r fo?retag att ma?na om sina medarbetare och beha?lla kompetens. Detta kan bland annat go?ras med hja?lp av olika typer av belo?ningssystem, varav icke-moneta?ra belo?ningar pa? senare a?r blivit allt vanligare.Syfte: Syftet med studien a?r att skapa fo?rsta?else fo?r samspelet mellan fo?retagsledningars anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningssystem och personalomsa?ttning i fo?retag.Metod: Studien a?r genomfo?rd med en kvalitativ design och en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer.

Rapporten är en utredning av tillgängligheten (enkelt avhjälpta hinder) för fem olika delområden i Sollentuna C. i Stockholm som jämförs mot motsvarande delområden i shoppingcentrumet Grand Samarkand i Växjö.De utvalda delområdena jämförs i ett tillgänglighetsperspektiv för att utredas om de är tillgängliga eller inte. Jämförelsen visar olika hinder och olika åtgärdade hinder för motsvarande delområden i centrumen. På så sätt kan centrumen ta hjälp av varandra för att se olika alternativ till att åtgärda samma eller motsvarande hinder i samma delområde.I resultatet redovisas alla icke åtgärdade hinder för de olika delområdena i båda centrumen. Med hjälp av bifogade kartor kan läsaren lätt se var delområdena ligger i centrumen och var hindren finns som behöver åtgärdas..

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka cyklisters undermåliga framkomlighet i anslutningen till Uppsala centrum och att studera vilka problem som uppstår då cykeltrafikens förutsättningar förändras. Frågeställningen preciserade syftet genom att avgränsa undersökningen till vilka faktorer i den fysiska miljön som motverkar framkomligheten till Uppsala centrum för cyklister. För att svara på min frågeställning valde jag att undersöka två välanvända platser där cykelvägar ansluter till Uppsala centrum. Jag sammanställde ett protokoll utifrån TRAST (Banverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting & Vägverket 2007) med kriterier för att undersöka platsernas fysiska miljö med avseende på kontinuitet, kapacitet, tillförlitlighet, orienterbarhet, bekvämhet och överblickbarhet. För att kunna dra slutsatser av denna inventering utförde jag även en observation på var plats där jag registrerade konflikter som uppstod och mellan vilka typer av trafikanter. Inventeringen och observationen utgjorde tillsammans underlag för min analys av platserna, vilken är den del av arbetet som i högst grad svarar på min frågeställning. Resultatet visar att det uppstår konflikter på de två undersökta platserna och att dessa kan härledas till den fysiska miljöns utformning.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått. Detta kan fungera bra men innebär ett stort avstånd till Landskronas befintliga centrum. Ett område som fortfarande är intressant för nybyggnation är Väster industriområde. Detta är ett stort verksamhetsområde beläget direkt söder om Landskrona centrum. Med en effektivare funktionsindelning och omorganisation bör det vara möjligt att bebygga området med mellan 1000-2000 nya bostäder.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Säffles Centrumförening, där ett nytt centrum skall projekteras. Projekteringen har koncentrerats till kvarteren Hyttan och Kvarnen vilka är belägna kring torget i Säffle. Problemen som ligger till grund för arbetet är att området kring torget upplevs som tomt och livlöst med lite folk i rörelse och slitna fasader. Huvudsyftet har således varit att få ett mera attraktivt centrum, med flertalet alternativa förändringar inom nämnda kvarter. Tanken bakom förändringarna är att få ett större intresse för stadskärnan, inte bara för de boende i Säffle utan även för besökare och turister.Arbetet har utförts med hjälp av CAD-programmet Archicad vers.10, där gruppen har sammanställt berörda parters tankar med gruppens, till ett virtuellt förslag.

Syftet med uppsatsen a?r att skapa fo?rsta?else fo?r om och hur humankapital pa?verkar va?rderingen av kunskapsfo?retag vid fo?retagsfo?rva?rv. Vidare vill vi underso?ka vilka faktorer som styr humankapitalets va?rde.Va?r teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsfo?retag, fo?rva?rv och va?rdering. Vi tittar a?ven na?rmare pa? Due Diligence och Human Resource Due Diligence som a?r tva? typer av fo?retagsbesiktningar.

Utvecklingen av sjukskrivningarna i arbetslivet är att de har ökat i både antal och längd vilket har frambringat att sjukskrivningarna har blivit en viktig fråga på den politiska dagordningen i Sverige. Studiens syfte var att fånga de försäkrades upplevelser av avstämningsmöte i strävan efter att undersöka om det är ett bra och stimulerade redskap för den försäkrades återgång i arbetet. Avstämningsmötet tros fylla en viktig funktion i rehabiliteringsprocessen och med anledning av detta har Försäkringskassan funnit det vara av vikt att göra en satsning på detta. Metoden för att fånga dessa upplevelser var intervjuer som genomförts på försäkrade i Blekinge län. Studien visar att avstämningsmötet för rehabiliteringsprocessen framåt men att det finns brister i detta redskap, vilka hindra flödet i processen.