Sökresultat:
1756 Uppsatser om Märsta centrum - Sida 50 av 118
Idag mÄr jag bra : VÀgen frÄn psykisk ohÀlsa i tonÄren
 Syftet med uppsatsen var att beskriva och fÄnga individers egen upplevelse av att ha mÄtt psykiskt dÄligt i tonÄren samt vÀgen frÄn det dÄliga mÄendet. Detta med fokus pÄ deras upplevelse av att lÀmna det dÄliga mÄendet och att gÄ mot ett psykiskt vÀlbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begrÀnsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter som det relaterats till i uppsatsen Àr forskning kring ÄterhÀmtning, ungdomars perspektiv pÄ psykisk ohÀlsa och begreppet identitet.
Variation och samstÀmmighet : en studie om hur elever i musikklasser med körinriktning beskriver sÄng och sin egen röst
Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.
Modellstudier - JÀmförande studier av datorberÀkningar och verkligt strömningsfall
Denna uppsats analyserar tendenser hos tvĂ„ tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet Ă€r att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primĂ€rt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna Ă€gnade sig Ă„t objektiv rapportering, lugnande sjĂ€lvcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Ă
man, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna Àr Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen frÄn juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktÀriserades av ett visst manande till lugn.
Medlaren i fokus : Upplevelsen av att genomföra medling vid brott
Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.
Drivkraften bakom musicerandet och fo?rha?llandet till publiken : skriftlig reflektion inom sja?lvsta?ndigt, konstna?rligt arbete
Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.
Samtalet i musikterapi : en hermeneutisk analys av tre sessioner
Den ha?r uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett a?mne som a?r sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomga?ng go?rs av na?gra bo?cker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger pa? tre musikterapisessioner arrangerade speciellt fo?r studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna.
Ekonomiskt bistÄnd för ensamkommande barn
There are an increasing number of unaccompanied children coming to Sweden. Sweden is one of the countries in the world that receive many of them. This awoke my interest to investigate the assessment of financial assistance and ?other living expenses? considering unaccompanied children. My approach was a qualitative study including interviewing five social secretaries working in five different districts in Malmö.
Faktorer som kvinnor drabbade av utmattningssyndrom upplever bidra till deras tillfrisknande.
Alltfler mÀnniskor drabbas idag av stressrelaterad ohÀlsa. Som en följd av detta har sjukskrivningarna runtom i landet ökat markant. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av kvalitativ metod öka förstÄelsen för vad som kan bidra till tillfrisknande för kvinnor drabbade av utmattningssyndrom. Studien hade för avsikt att följa den nyare inriktningen inom psykologin som studerar sambandet mellan psykiska faktorer och hÀlsa under beteckningen Positive Health. I centrum för undersökningen stod de drabbades erfarenheter.
Manoritet : En grupp med fÀrre medlemmar och mera makt
I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.
"Jag visste inte alls vad som hÀnde. En dag sa dom att jag skulle Äka bort." : En fallstudie om tre ungdomars upplevelse av delaktighet kring en familjehemsplacering
SAMMANFATTNING: I denna studie har vi intervjuat tre ungdomar om deras upplevelse av delaktighet i arbetsprocessen kring en familjehemsplacering. Syftet var att undersöka hur ungdomarna upplevt att deras Äsikt och vilja uppmÀrksammats. Alla ungdomar var mellan 15-16 Är nÀr utredningen inleddes och samtliga tillhörde olika kommuner inom JÀmtlands lÀn. Informationen samlades in genom halvstrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda teorier; svensk lagstiftning, FN:s konvention om barnets rÀttigheter samt BBIC ? Barns behov i centrum.
Klassrumsinteraktion i matematikundervisningen : En studie om hur lÀrarens frÄgor och arbetssÀtt pÄverkar elevers svar
Den interaktionellt orienterade klassrumsforskningen har visat att lÀraren i snitt tar tvÄ tredjedelar av talutrymmet i klassrummet och att elevers möjlighet att komma till tals i huvudsak begrÀnsas till att svara pÄ de frÄgor som lÀraren stÀller. Tidigare studier pÄpekar att det finns samband mellan hur lÀraren formulerar sina frÄgor och ordfrekvensen i elevers svar. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrarens frÄgor under den lÀrarstyrda och publika interaktionen i klassrumsundervisningen i ett undervisningsmoment som anvÀnder sig av standarduppgifter och i ett undervisningsmoment av problemlösningskaraktÀr pÄverkar elevers svar. Studien Àr genomförd utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr videoanalys har tillÀmpats som metod. Det har analyserats tvÄ filmer som har producerats av NCM (nationellt centrum för matematik) i fortbildningssyfte i uppdrag av skolverket.
Den moderna rena?ssansma?nniskan? : om ko?rdirigentens olika roller
Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.
UtvÀrdering av kvalitetsarbete : en fallstudie pÄ GÀvle Energi
Kvalitet Àr nÄgot som blir allt viktigare för bÄde företag och dess kunder. DÀrför bör företag stÀndigt utveckla och förbÀttra sitt kvalitetsarbete. Syftet med detta examensarbete Àr just att undersöka hur kvalitetsarbetet pÄ ett tjÀnsteföretag fungerar samt hur detta arbete kan förbÀttras och utvecklas.Studien genomfördes pÄ GÀvle Energi som Àr ett medelstort energibolag i GÀvle regionen med en omsÀttning pÄ 1 miljard SEK. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fyra anstÀllda pÄ GÀvle Energi och pÄ en enkÀtundersökning som skickades ut till alla anstÀllda pÄ företaget.GÀvle Energi har vÀldigt höga ambitioner med sitt kvalitetsarbete och överlag fungerar det bra. Det finns ocksÄ en del förbÀttringspotential frÀmst inom kommunikation.
Utbyggnad till Nationalmuseum
NÀr museipersonalen talar om de funktioner som ska finnas i den nya tillbyggnaden ser de dessa som centrala för Nationalmuseum. För att lÄta byggnaden stÄ i fokus istÀllet för att kvÀvas i skuggan av det monumentala muséet har jag dÀrför valt att i mitt kandidatprojekt röra mig utanför muséeparken och istÀllet placera tillbyggnaden pÄ vattnet mot Skeppsholmen. Grundtanken i projektet Àr att den flexibilitet som efterfrÄgas i programbeskrivningen Àven ska speglas pÄ byggnadens utsida. Byggnaden ska nÀr den nyttjas kunna transformeras frÄn en vÀldigt sluten och enkel form till en mer komplicerad och öppen. Kommunikationen med Nationalmuseum sker av sÀkerhetsskÀl endast under vissa tidpunkter under dygnet.
Hur betraktar vi en tavla? En spatio-temporal matematisk modell f?r ?gats attraktionsomr?den p? en tavla
I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av
Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick
f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som
observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I
analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.