Sökresultat:
1756 Uppsatser om Märsta centrum - Sida 29 av 118
Omfördelar de allmÀnnyttiga bostadsföretagen kostnaderna vid nyproduktion?
Uppsatsen handlar om de allmÀnnyttiga bostadsbolagen, hur de sÀtter hyror för nybyggdabostÀder, var i stÀderna dessa byggs samt om kostnaderna fördelas pÄ Àldre bostÀder ibestÄndet. Vidare ser jag pÄ sambandet mellan nybyggnation och Tobins Q för kommunernasom bostadsföretagen ligger i.Resultatet Àr att mÄnga av bostadsföretagen anvÀnder sig av omfördelningssystem vidhyressÀttning, och flera planerar att införa sÄdana system. Samtidigt omfördelas intekostnaderna till bestÄndet i sÀrskilt hög grad. Det byggs klart fler centrala bostÀder Àn tidigare,men att det inte klart om de Àr finare eller dyrare Àn de Àldre. Det verkar heller inte finnasnÄgon större omfördelning av kostnader frÄn centrum till ytterstaden..
Verifieringsmöjligheter och brukarperspektiv i passivhus
De senaste Ären har drivkraften för forskning inom trÄdlösa sensornÀtverk ökat markant. Detta Àr framförallt pÄ grund av de potentiella fördelar som den nya tekniken tillhandahÄller.
Vi har efter förfrÄgan av Ivan Kruzela tagit pÄ oss uppgiften att skapa en laboration som Àr tÀnkt att ingÄ i den andra Ärskursen för högskoleingenjörerna i Data- och Telekommunikation pÄ Centrum för Teknikstudier (CTS), Malmö Högskola.
Laborationen handlar om routing och Àr den tredje i raden av laborationer med trÄdlösa sensorer. Protokollet som anvÀnds heter XMesh och Àr tillverkat av Crossbow Technology.
Ambitionen Àr att laborationen ska leda till förstÄelse för hur routing uppstÄr i trÄdlösa sensornÀtverk, med avseende pÄ parametrar och andra faktorer som pÄverkar nodernas val av rutt.
Examensarbetet resulterade i en laborationshandledning med tre tillhörande bilagor..
Storheden - hot eller möjlighet för LuleÄs cityhandel?
Hur pÄverkar LuleÄs externhandelsomrÄde, Storheden, LuleÄs cityhandel?
Uppsatsen belyser om Storheden Àr ett hot eller skapar möjligheter för
LuleÄs cityhandel. KonkurrensförhÄllanden samt olika aktörers ageranden har
belysts. Gunnar Myrdals teori om spridnings- och baksugseffekter har
nyttjats. Teorin har applicerats pÄ handelsförhÄllandet mellan LuleÄ och
Storheden.
Visuellt stöd i förskolan : hur förskollÀrare anvÀnder sig av alternativa metoder för kommunikation
I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjÀlp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, Àven om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlÀttas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet dÀr visuell tydlighet och struktur stÄr i centrum. Studien visar pÄ de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsÀgbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar Àven de kritiska aspekter som kan finnas runt detta..
Bedömning i centrum
Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. UtgÄngspunkten Àr; hur verksamma lÀrare inom matematik ser pÄ det nuvarande betygssystemet och vilken pÄverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lÀrare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser pÄ betygssystemet och hur de bedömer och sÀtter betyg pÄ eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sÀtt de intervjuade bedömer och betygsÀtter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten frÄn intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit.
Should I stay or should I go? : En fallstudie om krympande kommuners instÀllning till befolkningsminskningar
Ma?nga av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvla?nga perspektivet, de senaste femton a?ren, ger att inva?narantalet i knappt ha?lften av landets kommuner a?r la?gre nu a?n det var vid millennieskiftet. A?ven sett i ett na?got la?ngre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, a?r antalet krympande kommuner ungefa?r lika stort som nu.
Elevinflytande utifrÄn pedagogens perspektiv : förskolan till Ärskurs 2
Detta examensarbete handlar om att undersöka hur pedagoger arbetar för att stÀrka barnens/elevernas inflytande i förskolan till Ärskurs 2. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom semistrukturerade intervjuer. Vi valde respondenter som arbetar inom förskolan och skolan. Resultatet visade att pedagogerna inte arbetar aktivt och medvetet med elevinflytande, vilket vÄra lÀroplaner ger stort utrymme för. Via analysen kom vi fram till att Lpfö 98 och Lpo 94 uttrycker stort utrymme för elevinflytande vilket pedagogerna inte utnyttjar i sitt pedagogiska arbete.
Gauss remarkabla sats och matematisk kartografi
F?ljande kandidatarbete ?mnar studera begreppet kr?kning samt bevisa Gauss remarkabla
sats f?r att f?rst? dess konsekvenser f?r till?mpningar inom kartografi.
Arbetet inleds med att bygga upp fundamenten i kurvteori i plan och rum, d?r begreppet
kr?kning f?rst introduceras. Vidare definieras begreppet yta i tre dimensioner, f?r att sedan
beskriva kr?kningsbegreppet f?r ytor. Detta leder till en diskussion om hur en ytas f?rsta
respektive andra fundamentala former anv?nds f?r att m?ta l?ngd, vinklar samt Gausskr?k ning.
Ă staden
IdrottsanlÀggningen Enavallen i centrala Enköping ska flyttas och ytan ska bebyggas med bostÀder. Det geografiska lÀget och det faktum att omrÄdet delvis grÀnsar till EnköpingsÄn, vars roll i staden Enköpings kommun har som ambition att utveckla, gör Enavallen till ett intressant omrÄde att studera. OmrÄdet ligger dessutom nÀra befintliga villaomrÄden, en prisbelönt park samt strax intill den centrala rutnÀtsstad som centrum utgör. OmrÄdet studerades med analysverktyget Space Syntax för att ge en tydligare bild över de befintliga gÄngstrÄk som finns i staden. Analyserna visade att Enavallens potential begrÀnsades av det faktum att Än spÀrrar av hela norra delen av omrÄdet.
FörvÀntningar pÄ konferenser : En studie som beskriver konferensdeltagares förvÀntningar pÄ konferenser samt vad som pÄverkar valet av konferens.
I Sverige finns idag ett stort utbud av konferensanla?ggningar och de flesta drivs av de stora hotellkedjorna, och i och med att marknaden a?r konkurrensutsatt a?r det viktigare a?n na?gonsin att differentiera sig. Fo?r att kunna go?ra detta och skapa ett merva?rde ma?ste konferensanla?ggningarna fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar fo?r att kunna skapa ett sa? attraktivt tja?nstekoncept som mo?jligt. Detta betyder att det a?r av vikt fo?r konferensanla?ggningar att fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar pa? konferensupplevelsen fo?r att skapa ett tja?nsteerbjudande som tilltalar ba?de beslutsfattare och konferensdeltagare.
Fyra revisorers upplevelser av arbetsrelaterad stress
Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.
Expatriater - "Does one size fit all?"
Anva?ndandet av expatriater i multinationella fo?retag har setts o?ka trots utbredd kritik mot expatriaten som strategi. Syftet med studien a?r att underso?ka detta dilemma och huruvida andra typer av utlandsuppdrag kan ersa?tta de kritiserade expatriaterna och de funktioner dessa fyller.Expatriatens fo?rtja?nst har i studien fra?mst utva?rderats utifra?n de funktioner den fyller, framfo?r de kostnader den medfo?r. Fo?r bredd i situationer och djup fo?rsta?else fo?r fenomenet har kvalitativa intervjuer genomfo?rts med sammanlagt nio respondenter fra?n fem svenska multinationella fo?retag.Studien visar att andra former av utlandsuppdrag inte anva?nds av fo?retag som alternativ strategi fo?r expatriaten och de funktioner den fyller.
VISION REGION
Ett projekt som visar hur MÀlardalen kan utvecklas till flerkÀrnig stadsregion. En hÄllbar stadsutveckling, med ökad nÀrhet till naturen, ett lugnare tempo och högre livskvalitet. Bakgrunden Àr att befolkningen förvÀntas öka med 600 000 - 800 000 invÄnare i Stockholm-MÀlarregionen till 2030. I projektet föreslÄr jag omfattande investeringar i infrastruktur, bland annat en Maglevbana för att knyta samman stÀderna kring MÀlaren. Att korta restiderna mellan dessa stÀder Àr centralt för att skapa en mer integrerad arbets- och bostadsmarknad i regionen.
Stadsanalys av LuleÄ centrum: förutsÀttningar och förslag till ÄtgÀrder för en levande stadskÀrna
2008 antog kommunfullmÀktige i LuleÄ kommun en vision för kommunens utveckling fram till Är 2050. Visionen beskriver en önskad riktning och ska ligga till grund för fortsatt arbete med en ny översiktsplan för kommunen och stadskÀrnan. I Vision 2050 beskrivs LuleÄ stadskÀrna som en livfull plats hela dygnet som prÀglas av en mÄngfald av arbetsplatser, handel, bostÀder och nöjen. UtgÄngspunkten för det hÀr examensarbetet Àr att studera och analysera LuleÄ centrums förutsÀttningar och möjligheter för en stadskÀrna med en mÄngfald av verksamheter som inbjuder till rörelse och vistelse i det offentliga rummet. Analyserna baseras pÄ observationer och inventeringar av utredningsomrÄdet och pÄ intervjuer med fem personer samt en Space syntax analys utifrÄn tre olika metoder för analys.
Institutionen för Fastigheter och Byggande Centrum för Bank och Finans
Det hÀr arbetet Àr en jÀmförande kvalitativ studie av den svenska och kinesiska ledarstilen. Denna studie Àr till för den som ska Äka ivÀg och jobba i Kina i en ledarroll. Det Àr inte en lÀtt uppgift dÄ dem tvÄ ledarstilarna skiljer sÄ vÀl Ät, vilket har sin grund i att bÄda kulturerna ocksÄ skiljer sig Ät. Studien gÄr dÀrför in och redovisar för bÄda kulturerna, jÀmför och letar efter skillnader samt likheter. Den börjar med en redovisning av vad kultur Àr som definierat av den framstÄende kulturforskaren Geert Hofstede.