I den allmÀnna debatten kan vi Äterkommande lÀsa och ta del av medborgares tyckanden och tÀnkanden kring stundande eller redan genomförda privatiseringar inom den allmÀnna vÄrd och omsorgen. UtifrÄn den allmÀnna diskursen och den tidigare forskningen kring fenomenet privatisering inom det offentliga Sverige har frÄgor vÀckts om hur man inför dessa nya driftsformer sÀkerstÀller folkliga vÀrdegrunder som offentlighetsprincip och insyn. Redan i de inledande delarna av upphandlingsdokumenten som de bÄda huvudmÀnnen, Sala Kommun och VÀstmanlands lÀns landsting, upprÀttat framgÄr en intressant olikhet i frÄga om begreppsinnebörd och tolkning. AllmÀnt förhÄller sig bÄda fallens avtalsregleringar mycket detaljerade och utförliga. Sammanfattningsvis har denna studie visat att sÄvÀl offentlighetsprincip som insyn sÀkras under upphandling..

Personer med funktionsnedsÀttningar stöter ofta pÄ hinder i den offentliga miljön, till exempel trappor, höga trösklar, dÄlig skyltning eller belysning. Detta i sin tur pÄverkar individens förmÄga att utföra dagliga aktiviteter och att vara delaktig i samhÀllet. En pilotversion av ett kartlÀggningsinstrument anvÀndes för en bedömning av miljöhinder i ett urval faciliteter i en skÄnsk kommun. Av de 1215 miljöitems som bedömdes pÄtrÀffades 298 miljöhinder. Generellt sett visar detta pÄ relativt fÄ miljöhinder vilket kan vara avgörande för tillgÀnglighet och dÀrmed Àven pÄverka aktivitet och delaktighet positivt.

Syfte: Att identifiera de problem och/eller svÄrigheter som uppstÄtt efter införandet av IAS 39 och dess krav pÄ att finansiella instrument ska vÀrderas till verkligt vÀrde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjÀlpa av en induktiv metod. PrimÀrdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. SekundÀrdata bestÄr av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tÀnkandet har anvÀnts samt Streek & Schmitters modell.

Sammanfattning   Syftet med uppsatsen har varit att analysera och diskutera hur rĂ€dsla utvecklas i samband med överfallsvĂ„ldtĂ€kter, och undersöka samband mellan media och kvinnors rĂ€dsla. Syftet har ocksĂ„ varit att relatera rĂ€dslans betydelse i förhĂ„llande till jĂ€mstĂ€lldhet. Den övergripande problemfrĂ„gan har varit:- Finns det samband mellan medias nyhetsförmedling och kvinnors rĂ€dsla för överfallsvĂ„ldtĂ€kt?Följande undersökningsfrĂ„gor har anvĂ€nts:- Hur ser forskningen pĂ„ problemet med kvinnors rĂ€dsla för brott och vĂ„ldtĂ€kt?- PĂ„ vilket sĂ€tt kan nyhetsklippen i Nerikes Allehanda ha pĂ„verkat utvecklingen av rĂ€dsla för överfallsvĂ„ldtĂ€kter i Örebro? Undersökningen har gjorts i tvĂ„ delar. Först genom en undersökning av vad tidigare forskning kommit fram till om kvinnors rĂ€dsla för brott och vĂ„ldtĂ€kt. Sedan genom en textanalys av nyhetsklipp i Nerikes Allehanda, och hur dessa kan ha pĂ„verkat rĂ€dsla för överfallsvĂ„ldtĂ€kter i Örebro.

This thesis is based on a case study of the City of Stockholm. The study aims to explore the effects on the city's large investments caused by the public reform. Furthermore, the question concerns the character of the impact and if it will affect what type of investments that will be prioritized. The theoretical background is based on Brunsson's ideas about political organizations shifting towards corporate nature, and Almqvist's interpretation of New Public Management (NPM). Moreover, models explaining public management reform, and the main components of corporate shifting, are used.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Regler för upphandling inom den offentliga sektorn har utvecklats sedan början av 1900-talet. Idag regleras upphandlingsomrÄdet av flertalet lagar, bland annat LOU. Lagen syftar till att skattebetalarnas pengar ska anvÀndas pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt, att leverantörerna som lÀmnar anbud i upphandlingarna ska konkurrera pÄ lika villkor samt att hÀnsyn ska tas till de grundlÀggande principerna i EU-rÀtten. BestÀllarens intresse i upphandlingar Àr att erhÄlla upphandlingsföremÄlet till ett konkurrensutsatt pris samt tilldela kontrakt till seriösa leverantörer som kan fullfölja det. Leverantörens intresse Àr att konkurrera pÄ lika villkor och vinna upphandlingar.För att försÀkra sig om att offentliga kontrakt tilldelas seriösa leverantörer kan bestÀllarna, med hjÀlp av den fakultativa regeln i 10 kap.

This paper examines the concept of heritage and which factors that determines how we evaluate and select what should be considered cultural heritage. This has been examined using a qualitative study involving interviews with seven people working within different parts of the cultural heritage sector. The purpose was to get a picture of what the public sector?s cultural heritage consists of and why so. The research question was: What gives the status of cultural heritage? This was examined by looking at further questions: What defines the concept of cultural heritage? Who decides what should be considered cultural heritage? What is significant when discussing cultural heritage? One conclusion is that the concept itself is experienced as diffuse but that the meaning can be summarized as the traces we leave behind to be preserved by future generations.

Syfte: syftet med undersökningen Àr att studera sprÄkliga egenskaper och hur de kommer till uttryck i bloggar. Teori: vi anvÀnder oss utav teorier som behandlar begreppen offentlighet, nÀtverkssamhÀlle, flödesrum, konvergens och narcissism.Metod: kvalitativ och kvantitativ analys stÄr som grund för insamlingen av det empiriska materialet. En netnografisk studie har utförts för att fÄ kunskap hur det ser ut pÄ bloggarna. För att lÀttare kunna undersöka bloggarnas innehÄll har vi dekonstruerat texten och dÀrefter analyserat varje mening. Huvudresultat: resultaten av vÄr undersökning bekrÀftar att det inte finns nÄgra regler pÄ hur ett samtal pÄ en blogg ska se ut.

Syftet med denna studie var att undersöka samt kritiskt granska grunderna för förvarstagande enligt UtlÀnningslagen 10 kap. 1 §. Med diskursanalytisk utgÄngspunkt studerades förvarsbeslut i relation till samhÀllskontexten. Undersökningen fokuserade pÄ hur besluten motiverades, hur de förvarstagna och andra aktörer konstruerades i besluten samt vilka diskurser vi fann. Materialet bestod av 29 domstolsbeslut om förvar frÄn Migrationsdomstolen i Göteborg vilka analyserades med hjÀlp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella analysmodell.

Hotellbranschen a?r en bransch som sta?ndigt expanderar. A?ven om bela?ggningsgraden pa? hotellen inte o?kar avseva?rt va?xer antalet o?vernattningar pa? hotell vilket tyder pa? en o?kad konkurrensbild pa? marknaden. Samtidigt fokuserar tja?nstefo?retagen alltmer pa? fo?retagets personalresurser och att kunna erbjuda na?got uto?ver ka?rntja?nsten fo?r att differentiera fo?retagets position pa? marknaden.

SammanfattningI slutet av 1900-talet ansÄgs det inte lÀngre möjligt att styra statens och kommunernas omfattande verksamhet i detalj. Offentliga organisationer stÀlldes inför nya problem, utmaningar och krav pÄ förÀndrad styrning. MÄlstyrning sÄgs i mycket stor utstrÀckning som lösningen pÄ framtidens problem. MÄlstyrning Àr en styrteknik som i korthet innebÀr att det Àr de övergripande mÄlen som ska styra verksamheten genom att de inom verksamhetens olika delar konkretiseras och att kontinuerliga utvÀrderingar genomförs och ligger till grund för framtida beslut om verksamheten. Det blev dock vanligt i mÄlstyrda organisationer att utvÀrderingarna endast behandlade de mÄl som föreföll enklast att mÀta, det vill sÀga de kvantitativa mÄlen.

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag pÄ förbÀttringar av den fysiska miljön pÄ otrygga platser, med fokus pÄ gÄng- och cykelstrÄk. Idag Àr trygghet och sÀkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller pÄ landsbygden. SjÀlva rÀdslan för att bli utsatt för brott Àr i sig ett problem. För mÄnga mÀnniskor begrÀnsar rÀdslan pÄtagligt vardagens möjligheter att anvÀnda stadens miljöer. RÀdslan för att drabbas av vÄld eller annan brottslighet gör att mÄnga mÀnniskor hÄller sig borta frÄn offentliga platser och allmÀnna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt.

Huvudsyftet med vĂ„r uppsats Ă€r att jĂ€mföra huruvida den upplevda arbetssituationen skiljer sig om arbetsplatsen drivs i privat eller offentlig regi. För att kunna utröna huvudsyftet kommer vi Ă€ven som delsyfte undersöka om det finns nĂ„gra organisatoriska skillnader eller likheter arbetsplatserna emellan och om dessa faktorer kan leda till att arbetssituationen uppfattas annorlunda. Vi har anvĂ€nt oss av HRM-teorier och HSO-teori för att kunna analysera skillnader och likheter. Vi kom fram till att Ă€gandeformen har betydelse för hur sjuksköterskorna upplever sin arbetssituation. Ägandeskapet spelar dock mindre roll nĂ€r det kommer till huruvida arbetsupplevelsen Ă€r positiv eller ej.