The purpose of our essay is to investigate and compare the general and operational risk management in the private and public sector. As an introduction to the subject we describe the differences and similarities between the two sectors. Our survey is based on the term risk, the definitions of risk management, its development and finally the process of risk management. Since our survey is focusing on operational risks we also describe the operational process and the specific operational risks.The method we used to investigate the subject is a quantitative method. A survey was sent to 100 companies in Sweden, of which 50 were private companies and 50 were public companies.

"The choreography of fear" is a discourse-analysis study which focus at how young men speaks about fear, threat and violence in the public everyday life. The study adopts socialcontructionism as theoretical approach and also uses theories about gender, hegemony masculinity, fear as a social constructed phenomenon and moral-panic. The study is based on qualitative interview whit young men in age 18-30 and the method is mainly discourse-psychology. The section of Analysis discuss subjects as what and whom the young men consider to be a threat and which areas in the public space they consider to be dangerous and how they choose to handle the menace. The Analysis also focuses on how the informants speak about fear, how they define fear and what they consider arouse fear..

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Kvarteret TjÀllet, vid Stadshagens tunnelbanestation. DÀr tunnelbaneuppgÄngen möter den kuperade marken föreslÄs bostÀder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lÀgenheter, och enligt kommunen Àr det i princip klart att det handlar om bostadsrÀtter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslÄr detta projekt att tomten upplÄts till ett blandat boende.TvÄ punkthus som inrymmer 109 lÀgenheter, blir bostÀder Ät seniorer och studenter. TvÄ grupper som lÀtt slÄs ut frÄn den i Stockholm mycket hÄrda marknaden för boende.

Mycket har förÀndrats sedan den nya lÀroplanen infördes. Den nya lÀroplanen var i sin utformning mÄlstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya lÀroplanen decentraliserade man beslut och dÀrmed makt ner pÄ lÀgre nivÄer. Det Àr dÀrför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lÀrare har i den nya mÄlstyrda skolan. Jag har dÀrför intervjuat politiker, rektorer och lÀrare utifrÄn fyra frÄgestÀllningar dÀr de fÄr redogöra för vad mÄlstyrning innebÀr för dem och vad de tycker om en mÄlstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en mÄlstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans mÄlstyrning.

LÀrares vardagliga arbete utförs under stÀndig press frÄn olika berörda aktörers förvÀntningar pÄ verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger pÄ de intentioner som finns angÄende IKT i skolan. SÀrskilt intresse Àgnas Àven det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lÀrares anvÀndande eller icke-anvÀndande av IKT kan förstÄs utifrÄn detta. Data Àr hÀmtad frÄn en observationsstudie gjord hos fem olika lÀrare i deras vardagliga arbete frÄn Är 4 i grundskolan till Är 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar pÄ hur den stora andelen ad hoc-arbete pÄverkar lÀrares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Enligt flera studier skapar utbildning vid ho?gskola eller universitet vissa fo?rva?ntningar pa? arbetslivet. Ma?nniskor med en akademisk bakgrund fo?dda a?r 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmo?jligheter. A?r detta sant? Underso?kningen i denna studie utgick fra?n tva? olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas.

Den hÀr uppsatsen problemstÀllning Àr att tillvÀxttakten av nya företag i regioner som fÄr högt statligt stöd Àr jÀmförbar med regioner som fÄr lÄgt statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillvÀxttakten Àr lÀgre i de regioner som erhÄller högt statligt stöd Àn i de regioner som fÄr lite statligt stöd. IstÀllet borde det vara sÄ att i regioner som erhÄller högt statligt stöd bildas fler företag Àn i regioner som fÄr lÄgt stöd, och att den ekonomiska tillvÀxten Ätminstone ligger i paritet med de regioner som erhÄller lÄgt statligt stöd. DÀrför Àr uppsatsens syfte att undersöka om det gÄr att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska instrument, nÀr det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna Àr sÄ lÄgt. För att kunna besvara denna frÄgestÀllning, Àr det av vikt att veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. SkÀlet Àr att det kan finnas liknande faktorer som styr bÄde bildandet av företag, och förutsÀttningarna för att fÄ redan existerande företag att vÀxa.

Kvarteret TjÀllet, vid Stadshagens tunnelbanestation. DÀr tunnelbaneuppgÄngen möter den kuperade marken föreslÄs bostÀder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lÀgenheter, och enligt kommunen Àr det i princip klart att det handlar om bostadsrÀtter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslÄr detta projekt att tomten upplÄts till ett blandat boende.TvÄ punkthus som inrymmer 109 lÀgenheter, blir bostÀder Ät seniorer och studenter. TvÄ grupper som lÀtt slÄs ut frÄn den i Stockholm mycket hÄrda marknaden för boende.

Vad Àr normalt? Vem Àger det samhÀlleliga tolkningsföretrÀdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmÀnniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vÄr egen vardag samtidigt som vi försöker förstÄ vÄr gemensamma omvÀrld? Det Àr vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföretrÀde av vad som Àr möjligt att beteckna som normalt nÀr det gÀller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad hÀnder med ett begrepp som gör motstÄnd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal Àn nÄgon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstÄnd i ett offentligt samtal? Det Àr denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar Àr en heteronormativ samhÀllelig diskurs, dÀr queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekrÀftelsen och reproduceringen av det normala.

Följande undersökning har som syfte att redogöra för den genuslogik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning 2010. Detta har gjorts genom att titta pÄ vilken könsmÀrkningsamt vilka förestÀllningar om politik som framkommit i bevakningen utifrÄn modellen om dendikotoma genuslogiken. Studien har genomförts med hjÀlp av kvantitativ innehÄllsanalys dÀrsamtliga artiklar frÄn valrörelsen har undersökts utifrÄn förbestÀmda variabler. Eftergenomförd studie kan det konstateras att den manliga genuslogiken prioriteras i DagensNyheters bevakning av valrörelsen. Detta eftersom sÄvÀl könsmÀrkning som förestÀllningar Àrmanligt prÀglade.

Uppsatsen syfte Àr att bidra med en diskussion till det omdebatterade Àmnet hedersrelaterat vÄld. Den debatt som har förts pÄ omrÄdet analyseras samt granskas utifrÄn dess inverkan för de insatser som syftar till att motverka vÄldet. I uppsatsen förekommer tre intervjuer med offentliga aktörer som arbetar för att motverka hedersvÄldet i samhÀllet. Min slutsats Àr att ordet hederskultur fortfarande Àr relativt bannlyst och att detta haft negativa konsekvenser för hanterandet av problematiken. Min teoretiska hÄllning utgÄr frÄn tesen - kultur som ett medel i förÀndrade livsomstÀndigheter och hur det kan förstÀrka en hederskultur i exil..

SamhÀllsorientering Àr en huvudsaklig ÄtgÀrd som ingÄr i den senaste politiken kring integration av nyanlÀnda invandrare som började gÀlla december 2010. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka framstÀllningen av nyanlÀnda invandraren i svensk integrations politik utifrÄn samhÀllsorienteringen. För att kunna uppfylla syftet har det offentliga dokument som gÀllande samhÀllsorienterings politik mellan 2008-2011 analyserat. Uppsatsen vilar pÄ postkolonial teoretiska respektive diskurs teoretisk- och metodologiska ansatser. Den huvudsakliga slutsatsen som uppsatsen kom fram till Àr det att det nyanlÀnda invandraren bemöts hÄrdare krav utifrÄn svenska vÀrderingar för att integrera till det svenska samhÀllet.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀsarkommentarer i förhÄllande till nyhetstexten i tvÄ svenska nÀttidningar. MÄlet med studien Àr att fÄ djupare förstÄelse om hur kommentarfunktionen anvÀnds av lÀsare.För att studien ska vara möjlig att genomföra anvÀnds kvalitativ forskningsmetod detta för att kunna fÄ fram mer djupgÄende kunskap.Det empiriska materialet bestÄr i första hand av lÀsarkommentarer frÄn Dagens Nyheter och Aftonbladet. Men Àven nyhetsartiklar frÄn dessa tidningar har analyserats.Resultatet visar att kommentarfunktionen inte enbart Àr en plats i det offentliga dÀr lÀsare kan konversera, dela med sig av Äsikter och tankar. Kommentarfunktionen Àr ocksÄ en plats dÀr Äsikter kan bildas och formeras. Men frÄgan om huruvida lÀsare med hjÀlp av kommentarfunktionen kan pÄverka nyheter Àr svÄrt att sÀga.

Ever since its conceptual birth, the questioning of consequences due to the implementation of ideas from the reformation doctrine, called New Public Management, has been a common occurance among those who have dedicated themselves to research in superior methods of Public Administration. What this thesis aims to do is shed light upon what value-conflicts may occur within public administration organisations when they begin to idealize the rationalization of economic issues. The goal of this thesis will be fulfilled through the creation of two ideal types of public administration that exist in opposition to each other. These two ideal types will show two different views on how decision-making and organisation will be managed in their respective sectors. By doing this, there will be clarification as to what conflicting values arise with the implementation of ideas taken from New Public Management, as well as defining the fundamental difference between which ethical decision model is used..