I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

LÄngtidssjukskrivningar har ökat drastiskt pÄ senare Är och Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. Det har genom Ären varit stÀndiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och FörsÀkringskassan. Studierna fokuserar ofta pÄ vad lÄngtidssjukskrivningar beror pÄ och dess konsekvenser för samhÀllet. Det Àr framförallt den offentliga sektorn som drabbats hÄrdast, dÀr vÄrd och omsorg stÄr för de högsta sjukskrivningstalen.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom besökarnas val av gatuterapi och vilka erfarenheter de har av kontakt med offentliga myndigheter. Syftet var ocksÄ att undersöka vilka upplevelser besökarna hade av gatuterapin samt studera vad som sker i mötet mellan gatuterapeuten och besökarna. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ metodansats och bygger pÄ intervjuer och observationer med 15 personer som besökt gatuterapin. För analysen har teorin om interaktionsritualer, teorin om transaktionella behov, stÀmplingsteorin, stigmatisering samt skam anvÀnts. Resultatet visar att motiven bakom valet av gatuterapi Àr att gatuterapeuten har erfarenhet av missbruksproblem samt att han har tystnadsplikt och heller ingen anmÀlningsskyldighet. Erfarenheterna av offentliga myndigheter Àr bÄde positiva och negativa.

Bakgrund: Graden av centralisering mÄste stÀndigt avvÀgas. Under 1980- talet följde den offentliga sektorn efter den privata avseende decentralisering, ett begrepp som översköljdes med idel positiva argument och erfarenheter. Under slutet av 1990-talet har pendeln svÀngt och de flesta försÀkringskassor har tagit ett steg tillbaka. Vi har valt att undersöka vad som ligger bakom denna utveckling. Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att skapa ett diskussionsunderlag för frÀmst FörsÀkringskassan i Kalmar lÀn, men Àven för andra försÀkringskassor och politiskt styrda organisationer, gÀllande decentraliseringsgrad och problem associerade med valet av densamma.

Jan Wallander hÀvdar att budgeten Àr ett onödigt ont, vilket fick oss att fundera över om det finns nÄgon sanning i detta uttalande eller om de som Àr kritiska till budgeten har anvÀnt den pÄ ett felaktigt sÀtt, som den inte kan eller ska anvÀndas till. Detta gjorde att vi fann ett intresse i att beskriva budgetens funktion i kommuner, privata företag och i de ideella föreningarna samt att förklara skillnader i budgetens funktion mellan de nÀmnda organisationsformerna.I vÄr studie har vi formulerat ett antal hypoteser vilka alla har sin utgÄngspunkt frÄn nÄgon av vÄra teorier, som Àr Institutionellteori, New Public Management vilken dock inte Àr en teori i ordets bemÀrkelse utan en filosofi, vilken mycket kortfattat gÄr ut pÄ att kommuner efterliknar privata företag. Anledningen till att vi presenterar denna filosofi bland teorierna Àr att den precis som teorierna i övrigt ska hjÀlpa till att beskriva budgetens funktion i de nÀmnda organisationsformerna. Ytterligare teorier som presenteras Àr Agentteorin, Incremental budgeting samt Intressentteorin.För att operationalisera uppsatsens syfte gjorde vi en surveyundersökning i form av datorenkÀter dÀr respondenterna rangordnade elva budgetfunktioner. Resultaten pÄvisar att budgetfunktionen varierar pÄ grund av organisationens storlek inom varje organisations form, att budgetfunktion Àr lika i offentliga och i privata organisationer, att kommuner med höger majoritet Àr mer lika privata företag, att i offentliga organisationer Àr budgetens roll mer planerings funktion, Àn uppföljnings funktion, samt att budgeten anvÀnds som argument för resursanskaffning i ideella föreningar.

Med detta projekt titta nÀrmare pÄ hur man kan skapa en belysningsarmatur som skapar ett harmoniskt ljus till offentlig miljö inomhus, med en intressant design pÄ armaturen. En belysningsarmatur som ger en ljusbild av ambient ljus för de som besöker lokalen. Resultatet ska vara en golvlampa för det offentliga rummet som ger ett diffust ljus som komplettera det allmÀnljuset man redan har i rummet. En golvlampa som gör det möjligt att flytta ljusbelysningen dit i rummet dÀr man behöver den..

Den privata sektorn har alltid sökt efter metoder för att effektivisera sin verksamhet och öka sin lönsamhet, detta har lett till att ekonomistyrningsmodeller har utvecklats. Sedan början av 1990-talet har Àven de icke-vinstdrivande organisationerna börjat snegla pÄ den privata sektorns styrmodeller med en förhoppning om att kunna effektivisera sina organisationer. Denna nya trend med icke-vinstdrivande organisationer som anammar styrmodeller utvecklade för den privata sektorn kom att kallas New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen de offentliga organisationerna tar till sig Àr The Balanced Scorecard eller balanserad styrning som den heter pÄ svenska. Att mÄnga svenska offentliga organisationer vÀljer att implementera balanserad styrning Àr kÀnt, dÀribland svenska landsting.

Sammanfattning Stadens offentliga rum Ă€r en viktig arena för stadslivet. Detta pĂ„stĂ„ende har varit utgĂ„ngspunkten för att undersöka de fysiska förutsĂ€ttningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan mĂ€nniskor. MĂ€nniskor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas dĂ€r. Det kan vara sĂ„ enkelt som att titta pĂ„ andra mĂ€nniskor, men dĂ„ mĂ„ste mĂ€nniskor vĂ€lja att uppehĂ„lla sig just pĂ„ den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlĂ€ttar eller försvĂ„rar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön. En avgrĂ€nsad del av norrcity i Örebro har fungerat som studieomrĂ„de, bestĂ„ende av JĂ€rntorget, Henry Allards park och del av Storgatan. Norrcity besitter ett av Örebros ?finrum? med historiska miljöer sĂ„ som Henry Allards park med utsikt över Örebro Slott och omgivningar. Storgatan pĂ„ norrcity fungerade som Örebros shoppinggata nummer ett under första delen av 1900-talet.

RĂ€dsla och otrygghet pĂ„ offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och dĂ„ frĂ€mst utifrĂ„n ett jĂ€mstĂ€lldhetsperspektiv dĂ€r kvinnors upplevda otrygghet, oro och rĂ€dsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen Ă€r ingen slump dĂ„ kvinnor i större utstrĂ€ckning Ă€n mĂ€n historiskt har gett och ger uttryck för sin rĂ€dsla och otrygghet pĂ„ offentliga platser. Trots Sveriges strĂ€van mot ett jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle sĂ„ finns det fĂ„ svenska studier som tittar nĂ€rmare pĂ„ hur mĂ€n upplever otrygghet pĂ„ offentliga platser, vilket har gjort att mĂ€nnen i princip har varit exkluderade ifrĂ„n svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen Ă€r mĂ€ns upplevda otrygghet pĂ„ offentliga platser och syftet Ă€r att undersöka mĂ€ns upplevelser av otrygghet pĂ„ offentliga platser, vilka platser som upplevs som otrygga och varför de upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhĂ„ller sig till de platser dĂ€r flest brott begĂ„s. Syftet Ă€r vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som mĂ€nnen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan mĂ€n och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.

Mitt examensarbete har gÄtt ut pÄ att skapa en textil utsmyckning i siden, uppbyggd av mÄnga smÄ delar. Tygerna Àr fÀrgade för hand i gryta med hjÀlp av syrafÀrger och delarna Àr sydda eller klippta i tre olika bestÀmda former. Jag har efterliknat en spets med hjÀlp av en ausbrennervara som fungerar som bakgrundstyg. Utsmyckningen, som Àr tÀnkt för offentliga miljöer, Àr 3x3 meter och hÀnger frÄn taket. Inspirationen har jag hÀmtat frÄn underklÀder, gamar och ett kvartsitbrott..

Inom den offentliga sektorn har det skett stora förÀndringar vilket innebÀr att det stÀlls högre krav pÄ att mynigeterna Àr effektiva. Detta har lett till ett krav pÄ reformering inom den offentliga sektorn. Denna reformering har i sin tur lett till ett ökat intresse för olika koncept och nya ideer. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga det balanserade styrkortets livscykel inom en offentlig organisation med fokus pÄ olika förklaringar till varför de avvecklar konceptet. För att kunna uppfylla syftet valdes polisen som fallobjekt.

detta examensarbete handlar om produktutveckling av ett golv och har gÄtt ut pÄ att ge KÀhrs trÀgolv en större scen i det offentliga rummet, dÄ frÀmst i hotellobbys. Jag har velat göra anvÀndaren uppmÀrksam pÄ materialet och dess kvalité genom att skapa ett nytt uttryck för framtiden. UtgÄngspunkten blev iden om att ta till vara pÄ det spill som blir över i dagens golvproduktionoch inspiration frÄn byggskivan OSB..

Vi har utvecklat och utvÀrderat en prototyp som skulle kunna anvÀndas för att tilldela könummer i den offentliga servicesektorn. Prototypen Àr utvecklad i programsprÄket Visual basic och Àr konstruerad för att kunna simulera en vanlig köautomat. Rapporten innehÄller en hel del information och betraktelser inom omrÄdet WAP, allt lagt pÄ en förklarande nivÄ. En stor del av arbetet och denna rapport Àr ocksÄ tillÀgnat implementeringen av en Perl databas. Perl har ett mycket bra stöd för de flesta databaser.